The purpose of this article is to identify and analyze the conditions and strategies for creating a critical and decolonial social work in the urban periphery. IIn this article we explore Save the Children’s program ”On equal terms”, that during the past decade created a space for local mobilization in several areas in Sweden, with the purpose of resolving communal problems. The article identifies three elements as central for their critical social work: the empowerment of a new generation of social organizers grounded in the urban periphery; the forming of alliances for the purpose of developing new languages and strategies to address problems and solutions in alternative ways; and the construction of counter-publics through the appropriation of space for the establishment of citizen-driven meeting places. Through these strategies and conditions, a decolonial social work was formed. Inspired by theories of resistance and mobilization, we interpret the work of ”On equal terms” as an expression of the politics of public-making and border work that transcends the separation between activism and social work, giving space for new alternatives and horizons.

I Nazem Tahvilzadeh och Lisa Kings artikel diskuteras orsakerna till den uppståndelse, eller ”kaos” för att använda aktivisternas egna ord, som organisationen Megafonen skapade inom ramen för stadsutvecklingsprojektet Järvalyftet i Husby. Med inspiration från teorier om hur samtycke till ojämlikhet grundläggs på fabriksgolvet utvecklas två begrepp för att synliggöra den politiska ordningen i förorten och dess konkreta aktiviteter: urbana styrregimer och demokratiska spel. Studien visar hur Megafonens avhopp och sedermera kritik av Järvalyftet och förortspolitiken bröt mot den etablerade politiska ordningen i relationerna mellan stat och civilsamhälle i den urbana periferin. Aktivisternas handlingar kom därför att betraktas som ”skandalösa” av delar av det politiska etablissemanget. Megafonen vägrade att spela enligt spelets regler och synliggjorde således ojämlikheterna i förortspolitikens demokratiska spel med medborgarna. Underlaget för studien baseras på processpårande och etnografisk metod som empiriskt återskapar den förortspolitiska satsningen Järvalyftet och dess logiker samt Megafonens roll 2006–2013.

Att barns och ungdomars socioekonomiska levnadsvillkor påverkar deras möjligheter att delta i fritidsutbudet framgår av flera tidigare studier. Vad kan då den kommunala förvaltningen göra för att erbjuda en meningsfull fritid för alla barn och unga? I denna rapport diskuteras frågan om en jämlik fritid utifrån en analys av Malmö stads Fritidsförvaltning.