De senaste decenniernas stora demografiska förändringar har medfört att Sverige idag beskrivs som ett av Europas mest mångreligiösa länder. Detta samtidigt som Sverige i andra undersökningar pekas ut som Europas mest sekulariserade land. Det är en situation som medför både utmaningar och möjligheter för samhället.
Denna rapport fokuserar på olika yrkesgrupper – administrativ personal inom svensk offentlig förvaltning, personer verksamma inom skolans värld, i vården och inom polisen – och syftar till att inventera de kunskapsutmaningar och kunskapsbehov det allt mer mångreligiösa samhället ställer dem inför.
The aim of this article is to present data from the first study using interviews with Swedish hajj pilgrims, conducted during 2016 and 2017 by the Institute for Language and Folklore, Gothenburg; the Museum of World Culture, Gothenburg; Södertörn University, Stockholm; and Gothenburg Univetsity. Among the questions asked within the framework of the project were, for example, how Swedish Muslims experience the hajj; how they prepare for the trip to Saudi Arabia; how the pilgrimage is organized by Swedish Muslim organizations (e.g. hajj travel agencies); whether the pilgrimage is only perceived as a religious journey; and whether the intergroup conflicts and variations that exist among Muslims effect the hajj? The last question will be addressed by focusing on how Swedish Ahmadiyya Muslims are affected by the fact that the Pakistani and Saudi states do not regard them as Muslims.
Under det senaste decenniet har mycket negativ medieuppmärksamhet riktats mot Malmö. Staden har sett återkommande oroligheter i vissa utsatta områden, vilket vittnar om en låg samhällstillit hos vissa befolkningsgrupper. Det har rapporterats om gängkriminalitet och antisemitism, och under senare tid även om ett utbrett hat i ord och handling riktat mot muslimer. Samtidigt finns en livfull anda inom såväl stadsförvaltningen som det lokala föreningslivet av att vilja stärka integrationen, minska etniska och religiösa motsättningar och kriminalitet samt förbättra livsmiljön i staden. Företrädare för både staden och civilsamhället anser att trossamfunden kan och bör spela en nyckelroll i detta, en roll som tidigare ofa varit förbisedd. Syfet med denna rapport är att skapa underlag för beslutsfattare inom kommuner och myndigheter genom att utvärdera samverkan mellan Malmö stad och olika civilsamhällesaktörer för tryghet och tillit i utsatta områden. Särskilt fokus har lagts på trossamfundens roll i denna samverkan.
Rapporten har tagits fram av på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund (SST).
This article analyses the social media activity of Swedish Salafi missionaries in the light of theories about influencer marketing and branding. Making use of source material from the Instagram accounts of the preacher Anas Khalifa and the preachers Abdulwadud Frank, Abdullah as-Sueidi, and Moosa Assal, the last three of whom are associated with the organisation Islam.nu, this article investigates how social media can be used as tools for missionary endeavours, how Salafism might be branded on Instagram, and how religious authority and authenticity are fashioned online.
As is also the case in other parts of the world, Salafi interpretations of Islam appear to beon the rise in Sweden, especially among young people turning to Islam. One of the most active andvisible missionising Salafi organisations in Sweden is called islam.nu. It is based in Stockholm but hasa national outreach programme and a very active online presence. This article focuses on islam.nuand a dawa campaign called #karavanen (the Caravan) and how it was advertised and developed onthe social media platform Instagram from March 2018 to March 2020. By using market and consumervalue theories to analyse the Instagram content related to the #karavanen, the article is an explorativeattempt to approach contemporary Salafi missionising and growth from a new perspective.
Islamforskning i Sverige är liksom på andra håll i hög grad samtidsorienterad. Samtidigt finns intressant historiskt material som rör islam och muslimer i Sverige under historisk tid. Denna artikel behandlar några av de muslimer som kom att leva i Sverige under stormaktstiden. Ambitionen är inte främst att presentera biografiska data om dessa personer, utan att diskutera källäget och vidare forskningsbehov. Ett framträdande syfte med artikeln är att uppmuntra till ytterligare islamforskning på historiskt material i svenska arkiv.
This article investigates how prominent preachers within Sweden’s most active puritan Salafi group, Islam.nu, relate to COVID-19. The article analyzes material published online between March 1, 2020, and July 31, 2020, which is herein divided into three categories: rhetorical responses, social responses, and theological responses. Salafism is often presented in academic literature and by the media as a current that is at odds with the majority society. The material analyzed shows that the Salafi group upon which this article focuses can rhetorically criticize certain expressions in the majority culture while simultaneously emphasizing the importance of heeding the recommendations of the Swedish authorities. Islam is presented both as an alternative and as a complement. The material also shows how the strong emphasis on proselytizing that is typical for Islam.nu is also apparent in relation to COVID-19.
Hösten 2020 genomförde den danske politikern Rasmus Paludan och den svenske konstnären Dan Parks islamkritiska manifestationer i Malmö och Stockholm. Under dessa manifestationer skändandes exemplar av Koranen på allmän plats. I Malmö möttes detta med våldsamma protester. Men dessa prövningar bidrog också till att i alla fall tillfälligt stärka banden mellan polisen och de muslimska trossamfund man samarbetade med för att lugna ner stämningarna. Signaler kom också om att det stärkte tilliten till polisen bland boende i de områden där manifestationerna hölls. Rapporten fokuserar på polisens erfarenheter av samverkansarbete i samband med dessa manifestationer och efterföljande protester.
Under de senaste decennierna har Sverige genomgått stora demografiska och politiska förändringar. Tillsammans har dessa inneburit att Sverige idag samtidigt är ett av Europas mest sekulariserade och mest mångreligiösa länder. Den snabba demografiska förändring Sverige har genomgått har ställt många inför nya, stora och i vissa fall skyndsamma kunskapsbehov samtidigt är forskningen om situationen delvis eftersatt. I denna rapport identifieras hur den nya situationen relaterar till det lagstadgade uppdrag som svenskt polisväsende, vård, skola och offentlig förvaltning har. Den forskning som gjorts inom dessa områden sammanfattas och de viktigaste forskningsbehoven identifieras.
Sedan i alla fall 20 år har hedersmord och hedersbegreppet mer generellt varit ett återkommande ämne såväl i medierapportering som i akademiska arbeten. Ofta har kontroll och våld i namn av heder knutits till grupper med rötter i mellanöstern och bakgrunden till problematiken har sökts i vidare kulturella normer såväl som i religiös legitimering.
Under denna tjugoårsperiod kan vi också se hur diskussionen om heder för ändrats och vidgats. Från att huvudsakligen handla om kontroll och våld inom familjen har det idag blivit vanligare att använda sig av ett vidare hedersbegrepp. Samtidigt som religion generellt och islam specifikt ofta lyfts fram som en faktor i diskussionerna om och i arbetet mot hedersproblematik visar Jonas Svensson i denna forskningsöversikt att forskningen om just religion som legitimerande eller drivande faktor är bristfällig. I föreliggande rapport redogör Svensson för det rådande forskningsläget med fokus på svenska förhållanden. Avslutningsvis identifieras vidare forskningsbehov och förslag på teoretiska och metodiska angreppsätt diskuteras.
This article empirically explores the interplay between the secular, post-Lutheran majority culture and Muslim immigrants in Sweden. It presents the ambiguous role of religion in the country's mainstream discourse, the othering of religion that is characteristic to this, and the expectations of Muslims to be strongly religious that follows as its consequence. Four results of a web-panel survey with Swedes of Muslim and Christian family background are then presented: (1) Both groups largely distance themselves from their own religious heritage - the Muslims do this in a more definite way; (2) the Muslim respondents have more secular values and identities than the Christians; (3) contrary expectations, Christian respondents show more affinity to their religious heritage than the Muslims do to theirs; and (4) the fusion between the groups is prominent. The article concludes that equating religious family heritage with religious identity is precipitous in the case of Swedish Muslims.