The aim of this paper is to outline the disposition and results of a short-time pilot study (Backman, 2009) of pupils’ ability to express ethical arguments and of the role of pictures in ethical argumentation. There were 18 pupils, in the ages 7-8 years, that participated in the study, which was carried out in a school in the northern part of Sweden. In this paper, we begin by giving a short description of some relevant statements in the Swedish national curriculum and put this in relation to some previous research on philosophical inquiry with children. Then we continue by describing some of the project’s influences from philosophical practice and theoretical groundwork. After this, some methodological concerns and ethical considerations are referred. Finally, some results of the study are described and shortly discussed.

Den här antologin belyser i en rad exempel hur globaliseringen påverkar människors identitet. Tvärtemot vad som ofta antas slätar inte globaliseringen ut skillnaderna mellan kulturer världen över. Istället uppkommer nya kulturer i mötet mellan den globala kulturindustrin och lokala kulturyttringar. Detta påverkar i sin tur människors identitet, som i allt större utsträckning blir gränsöverskridande. Det kan gälla barn, som överskrider vuxengränsen med hjälp av Internet. Det kan röra sig om gränsöverskridande nationer, som t.ex. kurder och assyrier/syrianer, och det kan handla om ungdomar som ingår i mångkulturella och ständigt växlande sammanhang i globala städer som Stockholm eller Barcelona. Slutligen kan det röra sig om sociala och politiska rörelser och nätverk, till exempel indiska och pakistanska intellektuella, västerländska sökare i Asien och tibetanska fredsaktivister.

I den här boken lyfter vi fram identitet som en positiv kraft, även om vi inte förnekar att det finns gott om destruktiva exempel på framhävandet av gruppidentiteter. Därmed handlar boken mer om möjligheter än om problem.

De flesta – men inte alla – kapitel rör identitetsskapandet hos den yngre generationen och vad som händer på ett symboliskt och kulturellt plan i ljuset av nya kommunikationsformer.

Boken rekommenderas till lärare, studerande och forskare på högskolor och universitet, som intresserar sig för globalisering, identitet, migration, etnicitet och fredsrörelser och alla dem som vill få insikt i vad som händer med vår identitet i det globaliserade samhället.

I denna bok undersöker lärare vid Södertörns högskola tradition och praxis inom undervisningen i tio ämnen: arkeologi, filosofi, företagsekonomi, genusvetenskap, geografi, historia, idéhistoria, journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap samt musikutbildning. Vissa av bidragsgivarna har valt att göra en bred översikt av det egna ämnets pedagogiska utveckling medan andra har fördjupat sig i ett visst problem. Några har intervjuat sina kolleger, andra redogör för pedagogiska utvecklingsprojekt och åter andra tar avstamp i egna reflektioner och tidigare litteratur på området. Gemensamt är att samtliga utgår från ett historiskt perspektiv och att tyngdpunkten ligger på didaktiska frågor om den konkreta undervisningens innehåll och utformning.

Sammantaget ger de tolv bidragen en fördjupad förståelse av varför högskolepedagogiken idag ser ut som den gör samtidigt som det öppnar upp för alternativa pedagogiska förhållningssätt och praktiker. Genom att studera det som har varit får vi perspektiv på det som är och i bästa fall också redskap för att tänka nya tankar om hur det skulle kunna vara i stället.

Alla romska barn känner sig ännu inte helt hemma i majoritetssamhällets skola med sitt starka fokus på individen. För dem är Roma kulturklass en fristad där de känner sig accepterade och inte ifrågasatta som minoritet.

Vad är det som gör att barn inte går under när de måste fly och mister det som varit tryggt och säkert? Vad får dem att kunna mobilisera energi och kraft? Hur kan de orka börja om på nytt, att möta alla nya utmaningar i ett nytt land?

In this paper, we are mainly concerned with coherentism as an approach to ethical dialog in school. We have two different but connected aims with the paper. The first aim is to say something about general philosophical questions relating to coherentism as a theory in metaethics, and especially in relation to value education; the second aim is to explore some possible implications of coherentism as a method in studying the enterprise of discussing ethical issues and questions with children as well as the study of the actual ethical discussion in school. Furthermore, we evaluate the connection between a coherentistic approach to justification and the methodological parts of a Philosophy with Children, or Community of Inquiry, approach to ethics in school. Related to this, we scrutinize what implications this has for evaluating ethical learning within Philosophy with Children, or Community of Inquiry, as well as implications for evaluation of the Philosophy with Children, or Community of Inquiry, approaches as methods for dealing with ethical matters in school.

Relatively little attention has been paid to new cosmopolitan processes in the Baltic countries and in Eastern, Central Europe, but research in this area is conducted at Södertörn University. In many post communist societies old ethnic hostilities which have been suppressed have come up to the surface. At the same time new identities are constructed due to increased transnational contacts and cosmopolitan views.

In our paper we will present some preliminary results from a recently started research project. The aim of the project is to investigate if, and in that case, how new identity constructions, cosmopolitan, intercultural learning processes and ICT contribute to peaceful or hostile ethnic relations in the multicultural, global society from the point of departure of an investigation of young peoples’ values in the Baltic region: The Czech Republic, Poland and Sweden.

"Fortfarande så vägrar jag vara någonting halvdant. Jag är hundra procent si och hundra procent så. Jag är både-och! Men alltså, man ifrågasätts hela tiden vart man än kommer. Jaha, hur skulle du definiera dig själv? Människa, för helvete!"

Så sammanfattar en ung flicka sin syn på sin identitet i den här boken. Författarna har intervjuat omkring 60 personer med rötter i nästan lika många länder. Bokens huvudtes är att ett nytt slags identitet, en "tredje identitet", håller på att få ökad betydelse. Det är en gränsöverskridande identitet, som uppkommer i mångkulturella miljöer och kännetecknas av en känsla av "både-och" snarare än "antingen-eller". I den vävs många olika trådar in – språk, religion, etnicitet, genus och andra.

Boken riktar sig till studerande och forskare och alla dem som intresserar sig för identitetsskapande i dagens mångkulturella, globala samhälle.

Katrin Goldstein-Kyaga är docent och universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet. Hon forskar om etnicitet, identitet och lärande i Europa och Asien.

María Borgström är docent och högskolelektor i pedagogik vid Södertörns högskola. Hon forskar om identitet, språk och interkulturalitet i Europa.

Med ”interkulturell blick” avses i denna antologi ett speciellt förhållningssätt. Perspektivet är gränsöverskridande och kosmopolitiskt. Det handlar om en ”inkluderande globalism”, en strävan att frigöra sig från etnocentriska synsätt för att i stället skapa en inkluderande, jämlik och demokratisk pedagogik. Det rör sig inte om någon kompenserande ”specialpedagogik för invandrare”. Snarare gäller det att med pedagogikens hjälp bidra till att göra det annorlunda normalt, till att skapa en ”diversifierad normalitet”.

Boken är indelad i två delar: Interkulturalitet och samhälle samt Interkulturalitet och lärande. De flesta bidragen har skrivits av forskare och lärare vid Södertörns högskola och är baserade på författarnas forskning om interkulturell pedagogik. Bland bidragsgivarna finns också lärare som främst skriver utifrån sina praktiska yrkeserfarenheter av pedagogik och interkulturalitet.

Forskningsresultat har tveklöst tillskrivit media en viktig plats i samhället. Utifrån detta hardet problematiserats både i olika forskningsprojekt och i den allmänna debatten betydelsen avmassmedias innebörd för individens lärande. Som en konsekvens av detta har det från olikahåll i samhällets framhållits behovet av att skolan bidrar till att barn utvecklar en kritiskattityd gentemot budskapen från dessa medier.I denna artikel diskuteras medierna som socialt fenomen och kulturellt arv och (det)presenteras resultat från olika forsknings- och utvecklingsprojekt som författaren har bedrivitmed syfte att studera och belysa skolans mediepedagogiska arbete utifrån olika aktörersperspektiv (lärarutbildning, skolan, lärare, elever, etc.). Grundläggande begrepp somutvecklas i texten är interkulturalitet, kommunikation, bild, verklighet och kritiskmediealfabetisering samt mediepedagogik.

After a brief review of the origins of research on Media Pedagogy, the author reflects on the meaning of the mass media in the learning process and their role in a society with vast access to information, in a period in which the latest technologies of information and communication (TIC) pose new challenges for research. The new cultures of communication provide new knowledge to society both in reference to technical and cultural aspects. Access to nove ltechniques, knowledge and competences constitutes a civil right, since it allows individuals to participate actively in the process of social development. The current paper discusses the responsibility the Educational System bears in the incorporation of media education and pedagogy, both in Teacher Education Programs and the Educational System in general. Innovations in the field of communications entail transformations in the role of the school and the responsibilityof incorporating technical and cultural contents essential to face these changes. This work interrelates the concepts of learning and teaching, critical media literacy, digital competence and intercultural pedagogy to results of studies on the introduction of media pedagogy in the classroom.

Los pilares idealistas en los que descansa la educación internacional son la movilidad, la diversidad, la inclusión y la armonía. A la luz de ellos, la autora analiza las nuevas exigencias que afronta la universidad y sitúa la internacionalización de la educación en un contexto histórico social.

In the final chapter of this volume, the authors refer to the “pedagogical vantage points offered by narrative inquiry”, an apt comment that encapsulates the volume’s purpose and its spirit. As an increasing number of people throughout the world – and from a broad range of disciplines – are turning to narrative as a research methodology, this volume is timely in its focus on the learning and teaching of this approach. The contributors to the volume, all narrative scholars themselves, write about the creative and challenging pedagogical activities that they use in order to enable others to learn about and do narrative research. The volume will be of particular interest to those teaching narrative research methodologies at both undergraduate and postgraduate level in the social sciences, medical sciences and the humanities. The contributions from Hong Kong, Israel, Europe and North America, all reflect critically on the rich complexities of using and teaching narrative in those contexts and attend closely to the diverse constituencies of their learning communities.