The value and importance of lectures in higher education is part of a modern education discourse worldwide. This study aims to estimate the importance of lectures for prospective teachers of kindergarten, preschool and early primary school. We analysed academic achievements of prospective teachers who had either mandatorily or voluntarily attended lectures in the subject of teaching and learning mathematics. Students’ examination grades in a maths course with mandatory or voluntary lecture attendance were analysed with a logistic model testing the association between lecture attendance requirement and grades. We show that mandatory lecture attendance (1) more than double the odds of students receiving a pass grade when their situated and tacit knowledge was examined and (2) quadrupled the odds of students achieving the highest grade (pass with distinction) when both their understanding of elementary mathematics and their situated and tacit knowledge of teaching and learning mathematics were examined. Our study provides evidence for a significant positive role of lecture attendance for students acquiring skills in Teaching and Learning Mathematics. While attending lectures students receive situated tacit knowledge of the subject which is otherwise difficult, if not impossible, for them to obtain in a different way. The observed improvement may have an additional positive effect in being a step towards overcoming a maths anxiety, which is otherwise relatively common among prospective teachers.

Digitalization and multidisciplinary approach are the new trends in Teaching and Learning theory and practice. The article lays emphasis on mathematics teaching and learning knowledge, based on Action Research Theory, New Learning Theory and Variation Theory. Preservice early elementary school teachers created audiovisual video films (AV) and Podcasts (PD) lessons integrating Mathematics, Music and Language during a university course in teacher education. These multidisciplinary lessons were used as intelligent tutors in a flipped classroom model. The lessons are dealing with proportionality, one of the most difficult items in elementary school mathematical curriculum. For explaining proportionality, the preservice teachers have used multiple representations such as manipulatives, fiction stories, videogame Minecraft, “Smash up” in tennis table, musical intervals, self-composed, self-written and self-performed songs about mathematical rules in easy to remember rap-style. Preservice teachers have shown their AV or PD lessons to elementary school students followed by joint discussions and exercisers in solving of mathematical problems. Preservice teachers analyzed their work in an essay-form report describing creation of their intelligent tutors for elementary school students’ knowledge development in mathematics, music and language, including pronunciation, explanation and understanding of mathematical terminology. The multipart flipped classroom approach promoted prospective teachers’ professional growth. For future analysis the described multipart flipped classroom model can be further developed in international collaboration.

Locomotion-based behavioural endpoints have been suggested as suitable sublethal endpoints for human and environmental hazard assessment, as well as for biomonitoring applications. Larval stages of the sand goby (Pomatoschistus minutus) possess a number of attractive qualities for experimental testing that make it a promising species in behavioural ecotoxicology. Here, we present a study aimed at developing a toolkit for using the sand goby as novel species for ecotoxicological studies and using locomotion as an alternative endpoint in toxicity testing. Exposure to three contaminants (copper (Cu), di-butyl phthalate (DBP) and perfluorooctanoic acid (PFOA) was tested in the early life stages of the sand goby and the locomotion patterns of the larvae were quantified using an automatic tracking system. In a photo-motor test, sand goby larvae displayed substantially higher activity in light than in dark cycles. Furthermore, all tested compounds exerted behavioural alterations, such as hypo- and hyperactivity. Our experimental results show that sand goby larvae produce robust and quantifiable locomotive responses, which could be used within an ecotoxicological context for assessing the behavioural toxicity of environmental pollutants, with particular relevance in the Nordic region. This study thus suggests that sand goby larvae have potential as an environmentally relevant species for behavioural ecotoxicology, and as such offer an alternative to standard model species.

Anthropogenic underwater noise is a global pollutant of increasing concern but its impact on reproduction in fish is largely unknown. Hence, a better understanding of its consequences for this important link to fitness is crucial. Working in aquaria, we experimentally tested the impact of broadband noise exposure (added either continuously or intermittently), compared to a control, on the behaviour and reproductive success of the common goby (Pomatoschistus microps), a vocal fish with exclusive paternal care. Compared to the intermittent noise and control treatments, the continuous noise treatment increased latency to female nest inspection and spawning and decreased spawning probability. In contrast, many other female and male pre-spawning behaviours, and female ventilation rate (proxies for stress levels) did not differ among treatments. Therefore, it is likely that female spawning decisions were delayed by a reduced ability to assess male acoustic signals, rather than due to stress per se and that the silent periods in the intermittent noise treatment provided a respite where the females could assess the males. Taken together, we show that noise (of similar frequency range as anthropogenic boat noise) negatively affects reproductive success, particularly under a continuous noise exposure.

Many countries have recently implemented digital competence as an important part of their school curricula. In Sweden, the curriculum states: “Teaching should give students the opportunity to use digital tools in a way which promotes knowledge development” [3], making it mandatory to implement digital tools in teaching and learning. This poses challenges for schools and teachers: schools need to assist with infrastructure and make technology available, teachers need to acquire knowledge on how to use technology for educational purposes. Achieving technology integration to support teaching and learning in the classroom has been argued to be influenced by teachers’ attitudes and pedagogical beliefs [4], therefore the link between teachers’ pedagogical beliefs and their practices must be examined in order to fully understand the integration [1].

This study is part of the Erasmus+ project Functional Information and Communication Technology Instruction On the Net (FICTION) [2] and investigates science teachers’ attitudes towards integration of technology, and how teachers elaborate and implement digital technologies into their teaching practices.

In winter/spring 2019 five teachers from a local primary school took part in three focus group interviews. The first interview defined the current situation, the second generated input on how to challenge each teacher based on their needs. Each teacher was given instructions for a specific technology to try out during teaching. The teachers recorded their experiences on video for the third focus group discussion, which included an evaluation of how they perceived the specific technology to improve their students’ learning. The data so far consist of audio and video recordings from the interviews and the teachers’ experiences of using the proposed technologies in their teaching.

Some preliminary findings are that while schools invest in infrastructure and technology, the opportunities to use the technology often are hindered by administrative issues such as scheduling, lack of time for competence development and no choice on platforms and systems to work with. The link between the teachers’ pedagogical beliefs and their practice is based on these prerequisites, but also on the teachers’ willingness to try out various technological tools. The data show that the teachers’ pedagogical perspectives and work with, e.g., formative teaching, pleasurable learning, and quality assured teaching and feedback, affect the teachers’ willingness to integrate new technologies and tools in their teaching.

References:

[1] Ertmer, P.A. and Ottenbreit-Leftwich, A.T. 2010. Teacher Technology Change. Journal of Research on Technology in Education. 42, 3 (Mar. 2010), 255–284.

[2] FICTION 2018. Functional Information and Communication Technology Instruction On the Net https://fiction.pixel-online.org/

[3] Lärarnas Riksförbund 2016. Digital framtid utan fallgropar: En undersökning om lärares och elevers digitala kompetens. Technical Report #2016–10.

[4] Perrotta, C. 2013. Do school-level factors influence the educational benefits of digital technology? A critical analysis of teachers’ perceptions. British Journal of Educational Technology. 44, 2 (2013), 314–327.

Using information and communications technologies (ICT) in the classroom requires new skills on the part of educators. We have elicited current best practices for professional development of educators from the participants in this workshop, what knowledge teachers need and how it is best imparted. We found that even given their different starting points, teachers in different regions are often feeling unsure about how to use ICT in a pedagogical context, and there is no clear consensus on how to best train teachers in this use, but that the digitalisation of schools will require a long-term commitment from school management and political leadership.

Presentation bygger på forskning som ligger till grund för kvalitets-och utvecklingsarbete i matematikämnets didaktik i lärarutbildningen på Södertörns högskola. Syftet är att koppla samman lärarstudenters behållning av högskolestudier med lärares praktik i syfte att samordna vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Under de senaste decennierna har såväl svenska som internationella undersökningar visat på svenska elevers bristande kunskaper i matematik. En konsekvens av detta är att de studenter som nu kommer till högskolan tillhör en generation som enligt TIMSS (2011) och PISA (2015) lyckats mindre bra med den matematik de läst i skolan.

I undervisningen på lärar­utbildningen på Södertörns högskola har vi konstaterat att många av dagens studenter har en proce­durell och ytinriktad uppfattning om matematik och att de bygger sina kunskaper på formler som de inte alltid kan hantera. Denna upp­fattning om ämnet gör det svårt för dem att utgående från dagens utbild­ningsramar uppnå rimliga mål i lärarutbildningen. Detta är bak­grunden till projekten SKUM (Studenters kunskaper i och uppfattning om matematik) och MIL (Matematik i lärarutbildningen) för vilka det övergripande syftet varit att bygga upp kunskaper som kan ligga till grund för en funktionell lärar­utbildning. En sådan utbildning bör vila på veten­skap­lig grund och vara väl anpassad till dagens studenter och deras möjlig­heter att till­godo­göra sig undervisningen på högskolan.

I den här rapporten presenteras resultaten från en diagnos om grund­läg­gande aritmetik (taluppfattning) och algebra. Lärarstuderande med inrikt­ning mot årskurs 4 till 6 fick diagnosen vid starten av sin första kurs i mate­matikämnets didaktik. Avsikten var att kartlägga studenternas styrkor och svagheter med avsikten att därefter planera en utbildning som var anpassad till deras förmågor och attityder till ämnet. Resultaten visar att de flesta av studenterna hade mer eller mindre allvarliga brister när det gällde att lösa enkla uppgifter. Det innebar i sin tur att de fick svårt att följa under­vis­ningen på högskolan.

Vår senaste forskning, som är kopplad till projekt Content knowledge in a Pedagogical kontext: Bråk, Förhållande och Proportionalitet, visar på bristande kontinuitet i undervisningen från lågstadium till högstadium. Konsekvenser av detta blir uppenbara när vi möter våra lärarstudenter. Genom att följa undervisningen från årskurs 2 till årskurs 8 blir det tydligt hur missuppfattningar uppstår och utvecklas med tiden. Vi har speciellt studerat kontinuiteten i undervisningen från multiplikation och bråk till proportionalitet. Det bir då uppenbart att de flesta av de lärare vis studerat har missuppfattat viktiga aspekter av dess begrepp något som i sin tur leder missuppfattningar redan under tidigare skolor och som är svåra att korrigera under senare skolår och inom högre utbildning. Under presentationen tar jag upp ett teoretiskt ramverk om hur matematiska begrepp kan transformeras i matematikundervisningen med fokus på kontinuitet. Vad jag efterlyser i presentationen är också en saklig diskussion om hur vi kan säkerställa en undervisning som från skola till högskola/universitet vilar på korrekta och utvecklingsbara matematiska begrepp och metoder.

De studerande som antagits till svenska lärarutbildningar har var och en uppsättning förmågor i matematik. Hur ser denna ut i relation till vad eleverna i nionde klass kan förväntas uppvisa? Vi tar här del av ett projekt där just dessa lärarstuderandes förmågor undersökts.

Med konkretisering menar vi all didaktisk verksamhet som leder till abstraktion, alltså förståelse av, och förmåga att, använda begrepp, strukturer och metoder. Under föreläsningen diskuterar vi, med belysande exempel för-och nackdelar med olika sätt att konkretisera. Vi behandlar såväl induktiva metoder som bygger på åskådlighet eller erfarenhet som deduktiva metoder som bygger på att undersöka och analysera innebörden av begrepp.

Vari ligger skillnaden i att kunna använda sig av multiplikationstabellen och att förstå multiplikation? Behöver det ena utesluta det andra? Vilka möjligheter och hinder finns med de konkretiserande bilder som används i undervisningen? Dessa är några av de frågeställningar som diskuterar mönster och multiplikation i artikeln.

För att bygga upp en matematikundervisning som utgår från aktuell forskning och skolans behov, krävs en hållbar lärarutbildning. Eftersom lärarutbildningen måste utgå från studenternas aktuella kunskaper i matematik, blir en central fråga hur de tillägnat sig sina kunskaper och uppfattningar. Mot denna bakgrund har vi genomfört en studie med fokus på multiplikation och dess invers division. Studien har i huvudsak genomförts i årskurserna 3 och 5.

Studien visar att undervisningen om multiplikation i årskurs 3 enbart handlar om upprepad addition. Undervisningen om multiplikationstabellen handlar inte om mönster i multiplikationstabellen utan enbart om att göra så kallade ”hopp” i tabellen. Detta gör det svårt för eleverna att senare förstå begrepp och mönster som är grundläggande för att kunna generalisera sina kunskaper till nya talområden och för att förstå den grundläggande algebran. Vi menar, att detta leder till problem som vi under senare år kunnat iaktta bland våra lärarstudenter.

In a recent study we followed the teaching and learning of fractions and proportion with focus on how students develops their knowledge from grade 4 to grade 8. Another focus was on teachers’ ability to identify the object of learning and its crucial aspects.

A qualitative analysis of the date shows that the students often failed in understanding crucial aspects of fractions and proportion and for that reason they made systematic mistakes later on. One reason for this appeared to be teachers’ lack of subject matter knowledge and an insufficient focus on the object of teaching. This became most evident in grade 8, where students’ misconceptions of fractions and extending of fractions, forced the teachers to introduce procedural methods like cross-multiplication. However, such teaching methods caused still more confusion and new misconceptions.

Vi har i flera år studerat hur undervisningen av multiplikation och tal i bråkform går till. Genom att analysera ett stort antal lektioner, från årskurs 2 till årskurs 8, har vi kunnat kartlägga orsaker till hur vanliga missuppfattningar om bråk, och operationer med tal i bråkform, har uppstått. Under vår föreläsning kommer vi inte bara att presentera detta utan även ge exempel på hur dessa missuppfattningar kan undvikas.

I denna artikel jämförs svenska och ryska kursplaner. Syften, förmågor och centrallt innehåll diskuteras. Författarna menar att den vaga skrivningen av kursplanen i Lgr11 inte ger lärare tillräckligt stöd för att skriva lokala arbetsplaner, något som i sin tur kan leda till otydliga mål för undervisningen och dålig kontinuitet från förskoleklass till gymnasiet.

Boken omfattar diagnoser som är ett utprövat material för att stärka det grundläggande matematikkunnande, främst riktat till blivande lärare inom lärarutbildning med inriktning på förskola och grundskolans tidiga år.

De matematiska strukturer som ligger till grund för skolans matematik förtjänar att lyftas fram eftersom de gör matematiken överskadlig och begriplig. I den boken visar författarna hur dessa matematiska strukturer kan förklara matematiska samband samt konkretisera och generalisera ämnesinnehållet.

I den första delen av boken görs en genomgång av hur man i svenska kursplaner och den didaktiska och undervisningsmetodiska litteraturen uppfattat konkretisering i matematikundervisningen. I den andra delen av boken görs en utredning av konkretiseringens roll vid abstraktion av ett matematikinnehåll. Det ges därefter rad exempel på hur en konkretisering i praktiken kan leda till abstraktion.

I en rad undersökningar har man konstaterat att svenska elever har otillräckliga kunskaper i matematik. Dessa elever har nu kommit till högskolan. Detta ställer nya och stora krav på såväl lärarutbildningen som på den matematikdidaktiska litteraturen.

Boken är avsedd för lärare i årskurserna 1-6 och ger en såväl teoretisk bakgrund i form av didaktisk ämnesteori som en praxisnära beskrivning av hur denna teori kan användas för att förklara matematiska samband och som underlag för att planera och konkretisera undervisning.

Stor uppmärksamhet ägnas åt matematiska förmågor och variation av undervisningens innehåll - viktiga föruttsättningar för en individualisering av matematikundervisningen.

Näri elevernas skolgång är det lämpligt att introducera kvadratrötter? tecknet i sig och användningen av irrationella tal kan skymma intressanta och angelägna användningsområden för kvadratrötter i denna artikel ifrågasätts varför många lärare dröjer så länge med att introducera kvadratrötter. Vi får också förslag på hur area kan användas för att grundlägga en förståelse för begreppet.

En typ av problem i skolans matematikundervisning som vållar svårigheter för elever och därmed också för deras lärare är de som bygger på proportionalitet. Artikelförfattarna följer här upp en artikel från Nämnaren 2015:3 och diskuterar hur en laboration kan leda eleverna in i proportionalitetstänkande.

I nationalencyklopedin beskrivs matematik som en "abstrakt och generell vetenskap för problemlösning, metodutveckling..". För en elev handlar detta om att lära sig använda matematiska modeller som inte bara löser enstaka problem utan modeller som kan modifieras och generaliseras till att lösa olika problem och nya typer av problem. Det som idag kallas problemlösning borde därför snarare heta matematisk modellering.

Målen för skolans problemlösning bör vara klara. Dels handlar det om att förbereda eleverna för vanligt förkommande rutinproblem i vardagen, dels om att resonera sig fram till lösningar på nya typer av problem. Detta gäller också att bygga upp ett positivt förhållningssätt till problemlösning.

Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare på grundskola och gymnasieskola.

It is known from several studies, that students have problems when treating rational numbers. In this paper, there is a focus on rational numbers as equivalent classes, in teaching expressed as extending of fractions. The current research shows how three teachers mediate extending of fractions and how their students understood this concept. The main outcome of the research is that most of the misconceptions were caused by shortcomings in teachers’ subject matter knowledge. For that reason, they were not able to find crucial aspects of the object of learning. Consequently, their students tried to find other, however irrelevant, patterns.

It is known from several studies, that students have problems when treating rational numbers. In this paper, there is a focus on rational numbers as equivalent classes, in teaching and learning. 

Vanliga missförstånd i matematikundervisningen

Redan under de första skolåren bildar sig elever en uppfattning om matematik. Om denna uppfattning är mindre bra kan den kan skapa problem under senare skolår. Sådana problem återfinns även hos lärarstudenter och är ofta så väl befästa att de är svåra att förändra. Detta gäller inte minst hur elever och studenter uppfattar centrala begrepp som multiplikation, bråk och proportionalitet. 

Boken bygger på en studie om bråk och proportionalitet som genomförts i årskurserna 2, 4, 5 och 8, i vilken fem lärare under vardera fem lektioner har arbetat med bråk och proportionalitet. Vi har i vår studie kunnat följa hur det går till, när eleverna bygger upp de missuppfattningar som vi ser bland lärarstudenterna. 

I boken reflekterar vi över vad det innebär att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och vilka faktorer som är avgörande för att undervisningen ska gynna elevers lärande i matematik. 
Vi ger också en rad praxisnära exempel på hur man kan analysera och reflektera över sin undervisning i avsikt att höja dess kvalitet.

Boken vänder sig till aktiva lärare och lärarstudenter.

Med Variabel vill författare ge intresserade elever fördjupande kunskaper i matematik och en inblick i ämnets estetiska kvaliteter. 

In this paper we propose a model and numerical scheme for quantifying the motion of the phase transition front and the temperature fields in layered materials using boundary conditions of the third kind at the surface.

Under presentationen ges konkreta exempel på vad lärare och elever lärt sig av att delta i ett forskningsprojekt som leds av Natalia Karlsson med fokus på elevers lärande såsom varierande laborationer som kan möta olika elevers behov genom att presentera och konkretisera undervisningens innehåll på ett sådant sätt att det leder till verbal förståelse av bråk, förhållande och proportionalitet. Detta är inte minst viktigt i en klass där de flesta av eleverna har ett annat modersmål än svenska och många av dem var nyanlända.

Systemtänkande är en av de viktiga nyckelkompetenserna som utbildning för hållbar utveckling ska bidra till enligt UNESCO. Denna kompetens bidrar till förmågan att se hur de 17 hållbarhetsmålen hänger samman i ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner (Stafford-Smith 2017). Systemtänkande ger kompetens att analysera komplexiteten i de ständiga förändringar vår värld genomgår och hur olika faktorer påverka varandra till att ge utfall som inte kunnat förutses om faktorerna studerats varför sig (Wieck et al 2011). Systemtänkande finns i alla discipliner men dessa beskriver och analyserar komplexa system påolika sätt. Naturvetenskap och ingenjörsvetenskap använder ofta matematiska eller schematiska modeller; samhällsvetenskap och humaniora analyserar genom beskrivande redogörelser; tidiga systemekologer beskrev komplexa system med bilder och i humaniora kan vi hitta poesi för systemanalys.

För att blivande studenter ska bli attraktiva på arbetsmarknaden behöver de kunna tillämpa systemtänkande, vilket ger dem en större förmåga att möta utmaningar med en holistisk syn. I utbildning inom de flesta discipliner finns inslag av systemtänkande men studenterna har ofta svårt att ta till sig betydelsen av att förstå komplexa system och hur de ska användadet för problemlösning. Det kan vara svårt att “se skogen för bara trän”. För att öka kvaliteten i undervisningen behöver systemtänkandet synliggöras i kurserna t.ex. genom lärandemål i kursplanerna och med praktiska moment där man tillämparsystemtänkande vid problemlösning.

I workshopen vill vi undersöka vilka undervisningsmoment i olika discipliner som redan berör komplexa system och systemtänkande och vilka som skulle kunna. Arbetet delas i tre delar: Först en introducerande föreläsning. Därefter bjuds deltagarna in att ge exempel på undervisningsmoment som kan ingå i en kurs i en diskussion i mindre interdisciplinära grupper. Under den tredje delen av workshopen kommer vi diskutera på vilket sätt man kan genomföra undervisning för systemtänkande. Finns det finns gemensamma drag eller olikheter mellan de olika ämnen om hur man undervisar systemtänkande?

Stafford-Smith, M., Griggs, D., Gaffney, O., Ullah, F., Reyers, B., Kanie, N., Stigson, B., Shrivastava, P., Leach, M., &O’Connell, D. (2017). Integration: The key to implementing the Sustainable Development Goals. Sustainability Science, 12(6), 911–919. https://doi.org/10.1007/s11625-016-0383-3

Wiek, A., Withycombe, L., & Redman, C. L. (2011). Key competencies in sustainability: A reference framework for academicprogram development. Sustainability Science, 6(2), 203–218. https://doi.org/10.1007/s11625-011-0132-6

Mathematical problem-solving constitutes an important area of mathematics instruction, and there is a need for research on instructional approaches supporting student learning in this area. This study aims to contribute to previous research by studying the effects of an instructional approach of cooperative learning on students’ mathematical problem-solving in heterogeneous classrooms in grade five, in which students with special needs are educated alongside with their peers. The intervention combined a cooperative learning approach with instruction in problem-solving strategies including mathematical models of multiplication/division, proportionality, and geometry. The teachers in the experimental group received training in cooperative learning and mathematical problem-solving and implemented the intervention for 15 weeks. The teachers in the control group received training in mathematical problem-solving and provided instruction as they would usually. Students (269 in the intervention and 312 in the control group) participated in tests of mathematical problem-solving in the areas of multiplication/division, proportionality, and geometry before and after the intervention. The results revealed significant effects of the intervention on student performance in overall problem-solving and problem-solving in geometry. The students who received higher scores on social acceptance and friendships for the pre-test also received higher scores on the selected tests of mathematical problem-solving. Thus, the cooperative learning approach may lead to gains in mathematical problem-solving in heterogeneous classrooms, but social acceptance and friendships may also greatly impact students’ results. 

Connectivity plays an important role in shaping the genetic structure and in evolution of local adaptation. In the marine environment barriers to gene flow are in most cases caused by gradients in environmental factors, ocean circulation and/or larval behavior. Despite the long pelagic larval stages, with high potential for dispersal many marine organisms have been shown to have a fine scale genetic structuring. In this study, by using a combination of high-resolution genetic markers, species hybridization data and biophysical modeling we can present a comprehensive picture of the evolutionary landscape for a keystone species in the Baltic Sea, the blue mussel. We identified distinct genetic differentiation between the West Coast, Baltic Proper and Bothnian Sea regions, with lower gene diversity in the Bothnian Sea. Oceanographic connectivity together with salinity and to some extent species identity provides explanations for the genetic differentiation between the West Coast and the Baltic Sea (Baltic Proper and Bothnian Sea). The genetic differentiation between the Baltic Proper and Bothnian Sea cannot be directly explained by oceanographic connectivity, species identity or salinity, while the lower connectivity to the Bothnian Sea may explain the lower gene diversity. © 2016.

In recent years, the field of sexual selection has exploded, with advances in theoretical and empirical research complementing each other in exciting ways. This perspective piece is the product of a "stock-taking'' workshop on sexual selection and sexual conflict. Our aim is to identify and deliberate on outstanding questions and to stimulate discussion rather than provide a comprehensive overview of the entire field. These questions are organized into four thematic sections we deem essential to the field. First we focus on the evolution of mate choice and mating systems. Variation in mate quality can generate both competition and choice in the opposite sex, with implications for the evolution of mating systems. Limitations on mate choice may dictate the importance of direct vs. indirect benefits in mating decisions and consequently, mating systems, especially with regard to polyandry. Second, we focus on how sender and receiver mechanisms shape signal design. Mediation of honest signal content likely depends on integration of temporally variable social and physiological costs that are challenging to measure. We view the neuroethology of sensory and cognitive receiver biases as the main key to signal form and the 'aesthetic sense' proposed by Darwin. Since a receiver bias is sufficient to both initiate and drive ornament or armament exaggeration, without a genetically correlated or even coevolving receiver, this may be the appropriate 'null model' of sexual selection. Thirdly, we focus on the genetic architecture of sexually selected traits. Despite advances in modern molecular techniques, the number and identity of genes underlying performance, display and secondary sexual traits remains largely unknown. In-depth investigations into the genetic basis of sexual dimorphism in the context of long-term field studies will reveal constraints and trajectories of sexually selected trait evolution. Finally, we focus on sexual selection and conflict as drivers of speciation. Population divergence and speciation are often influenced by an interplay between sexual and natural selection. The extent to which sexual selection promotes or counteracts population divergence may vary depending on the genetic architecture of traits as well as the covariance between mating competition and local adaptation. Additionally, post-copulatory processes, such as selection against heterospecific sperm, may influence the importance of sexual selection in speciation. We propose that efforts to resolve these four themes can catalyze conceptual progress in the field of sexual selection, and we offer potential avenues of research to advance this progress.

Inom många högskolor och universitet pågår just nu ett arbete med att utveckla strategier för digitalt och flexibelt lärande. Det finns mycket som tyder på att digitaliseringens betydelse fortsatt kommer att öka. Den digitala kompetensen och infrastrukturen behöver därför förstärkas, och det blir av särskild vikt inom högskolepedagogiska sammanhang att arbeta fram pedagogiska former som tillvaratar digitaliseringens möjligheter och svarar på omvärldens förväntningar på flexibilitet och tillgänglighet. Inom ramen för den här workshopen kommer vi därför tillsammans undersöka vilka digitala verktyg som lärare vid högskolor och universitet använder sig av för att bedriva undervisning som främjar ett digitalt och flexibelt lärande. Workshopen syftar till att dela med sig av de praktiker och resurser som används för att lära av varandra, samt påbörja arbetet med att formulera praxis för hur vi kan utveckla stöd inom den högskolepedagogiska verksamheten för att främja lärande med stöd av olika digitala verktyg. 

Regeringen har gett Universitetskansler ämbetet (UKÄ) i uppdrag att följa upp pedagogiskt utvecklingsarbete vid högskolor och universitet i Sverige. I uppdraget har det ingått att formulera en nationell strategi för digitalisering av högre utbildning och forskning (UKÄ, 2020). Då digitaliseringen av undervisningen gynnar livslångt lärande, breddad rekrytering och hållbar utveckling, och då studenter i en digitaliserad värld ställer högre krav på användandet av digitala verktyg för kvalitet i undervisningen är det av stort intresse att dela erfarenheter kring användningen av digitala verktyg. Även om de nämnda krav och förändringarna är aktuella, så är frågan om digitalisering och olika digitala verktygs roll i undervisning inte en ny fråga. Digitala verktyg används redan i undervisningen inom högskolor och universitet i varierande grad, och det finns en stor mängd forskning kring lärande med digitala verktyg som visar på både den pedagogiska potentialen hos de digitala verktygen (Josefsson et al., 2019), men också på nya utmaningar som ställs på lärare när verktygen ska integreras i praktiska undervisningssituationer.

Inom ramen för workshopen kommer att vi inledningsvis att arbeta med att kartlägga vilka digitala verktyg som deltagarna använder sig av i nuläget och skapa möjligheter för att dela med oss av framgångsrika exempel. Därefter kommer vi att arbeta praktiskt med att ta fram förslag på hur ett antal digitala verktyg skulle kunna användas i specifika undervisningssituationer utifrån ett antal olika scenarios som kommer att presenteras för deltagarna. Deltagare vid workshopen förväntas vara aktiva och arbeta tillsammans i olika tvärdisciplinära grupper/team som arrangörerna kommer att skapa vid workshopens uppstart.

Referenser:

Josefsson, P., Jää-Aro, K.-M., Lundmark, S., & Mutvei Berrez, A. (2019). The implementation of digital tools in teaching: A qualitative case study at a Swedish primary school. 11th International Conference on Education and New Learning Technologies, 2382–2387. 

Universitetskanskler ämbetet (UKÄ) (2020). Pedagogiskt utvecklingsarbete - rapportering av regeringsuppdrag. Url: https://www.uka.se/om-oss/var-verksamhet/regeringsuppdrag/pedagogiskt-utvecklingsarbete/pedagogiskt-utvecklingsarbete--rapportering-av-regeringsuppdrag.html

Observations are fundamental in science as they has to include cognitive activities based on the perceived sensations. These activities have to be transformed to written or spoken language. In order to practice and visualize these processes we present a method based on Roland Barthes concepts studium and punctum. About 60 students aiming at becoming primary school teachers (years 4–6) were followed during a period of the first two years of their education. The results on all course examinations during these years (n=17) were compared to the quality of two reflective texts. One from the end of the first year on the impression of art works by David Hockney or Bill Viola, another of experiences from field sites used at the beginning of their studies. They wrote reflections on their experiences including observations and their personal and professional development during their teacher training. The texts where analysed by using the 4 R’s of Doll’s. Results of VARK tests assessing the learning style of the students from the beginning of their education were used. The choice of science courses can be shown to be correlated to different factors depending of the selection of these but there was no general pattern behind the choice of science. Training of observation in different contexts and reflections on these in relation to personal development seem to promote better professional understanding.

Teaching evolution is a tricky business. Less teaching seems to give better understanding of the theory. Evolutionary processes are dialectic relations between many actors, individuals, groups, abiotic and biotic factors etc., different from mechanistic descriptions of relations between singular objects in other scientific theories. This difference, in combination with religious beliefs confuses efforts to get understanding and acceptance of the theory of evolution. With the new curriculum for Swedish compulsory school, science education has to be linked to students’ own experiences in order to promote critical thinking and skills useable in daily life. Further, biology in science teaching during the first school years is focused on general observations and fundamental concepts, not on scientific methods and evolutionary processes. Thus, students often experience biology as a subject filled with facts about simple relations and teleological explanations, making the theory of evolution superfluous. The objectives here were to design teaching in evolutionary theory adapted to the professional needs of students and to assess the learning outcome. Three different courses in evolutionary theory were included. Two pre-service teacher training programs, for nursery school and for year 4–6 in the compulsory school, and one for students in environmental studies were included. Assessments of learning outcome were made by analyses of texts written by the students. The quality of the science knowledge content and the personal and professional development were assessed by using the 4 R’s of Doll. Associations between concepts and understanding were evaluated using clustering and ordination statistical techniques. The learning outcome was good showing visible progressions in the understanding. Thus, it is important to assess the understanding of concepts rather than estimating their frequency in students texts.