This paper explores the linguistic construction of the president of Ukraine, Volodymyr Zelenskyj, in Swedish newspapers in 2019 and 2022. Using the framework of Critical Discourse Studies along with Cognitive Linguistics the aim of the study is to gain an understanding of what constructs a heroism discourse surrounding Zelensky. Utilizing the Discourse-Historical Approach as the main method allows for a certain qualitative analysis of news texts which illuminate discursive strategies and possible conceptual metaphors. Findings suggest there has been a shift in the discourse concerning Zelensky, and that he in march 2022 is part of a heroism discourse in which he symbolizes change.

Victoria Benedictsson foi uma das figuras-chaves do “Grande Avanço Moderno” sueco, que precedeu mudanças essenciais para que a sociedade escandinava se tornasse mais igualitária – e uma das mais igualitárias do mundo – em termos de gênero. O trecho do romance Pengar (“Dinheiro”) vertido aqui pela primeira vez ao português brasileiro é fundamental para se compreender também o pensamento da autora e seu suicídio, que destituiu a cena literária e feminista prematuramente de um de seus ícones.

The communication regarding the new corona-virus raises questions about availability and plain language. In Sweden, approximately 1.5 million people are in need of this communication through written language due to, inter alia, hearing impairment. Although subtitles are considered one of the most read genres today, it has received little focus in Swedish linguistic research, especially when it comes to intralingual subtitles. However, the communication through subtitles is limited and can lead to information loss. In Sweden, SVT as a public service channel has special requirements to maintain good quality in subtitles but nonetheless omissions are a prerequisite. However, this must never affect the loss of important information. Modality is considered within the Systemic-Functional Linguistics as linguistic tools to create opportunities to shift communication in different degrees and directions. A similar shift in degree can occur in expressions of valuation and opinions. Therefore, modality and valuation are interesting and important to study in a well-known TV- show that communicates, informs and debates about a social-crisis like the Corona-virus. This paper examines modality and expressions of valuation in the adaption from speech to subtitles in the Swedish news-program Agenda (SVT) reporting on the Corona-virus in Sweden and the world. Through the subtitling-shift model created by Sahlin (2001), I examine the omissions of modality and the expressions of valuation. The results show that the communication in subtitles have a weaker emphasis of conflicting opinions, are more objectively constructed and that there is a shift in nuances.

The value and importance of lectures in higher education is part of a modern education discourse worldwide. This study aims to estimate the importance of lectures for prospective teachers of kindergarten, preschool and early primary school. We analysed academic achievements of prospective teachers who had either mandatorily or voluntarily attended lectures in the subject of teaching and learning mathematics. Students’ examination grades in a maths course with mandatory or voluntary lecture attendance were analysed with a logistic model testing the association between lecture attendance requirement and grades. We show that mandatory lecture attendance (1) more than double the odds of students receiving a pass grade when their situated and tacit knowledge was examined and (2) quadrupled the odds of students achieving the highest grade (pass with distinction) when both their understanding of elementary mathematics and their situated and tacit knowledge of teaching and learning mathematics were examined. Our study provides evidence for a significant positive role of lecture attendance for students acquiring skills in Teaching and Learning Mathematics. While attending lectures students receive situated tacit knowledge of the subject which is otherwise difficult, if not impossible, for them to obtain in a different way. The observed improvement may have an additional positive effect in being a step towards overcoming a maths anxiety, which is otherwise relatively common among prospective teachers.

Denna studie har i syfte att språkvetenskapligt undersöka hur reklamgenren förädras i ett komprimerat format, formatet googleannonser. För att få fram de språkliga dragen analyseras 30 st googleannonser ur ett genreperspektiv med innehålls-, strukturell och interpersonell analys som metod. Resultatet visar på ett flertal gemensamma drag med traditionell reklamgenre men uppvisar också skillnader. En strukturell skillnad är att googleannonsens rubrikdel tenderar att vara hybrid, de innehåller ofta både information om tjänster och produkter tillsammans med företagsnamn. Andra språkliga drag från materialet är bortprioriteringen av innehållsliga och interpersonella drag annars vanligt återkommande i traditionell reklamgenre. De gemensamma dragen för googleannonserna skulle kunna ingå i en ny modifierad subgenre till traditionell reklam, där nya konventioner för utformingen utvecklats. 

The purpose of this study is to explore how the advertising genre adapts to a compressed format, from a linguistic perspective. The format being Google ads. 30 Google ads are analyzed with a content, structural and interpersonal method to distinguish linguistic features. The result shows multiple linguistic features related to traditional advertising genre. The study also finds diffrences. One divergent structural feature is the Google ads headline, who tends to have a hybrid function that includes both information about the product and information about the company. The material differ in comparison to traditional advertinsing genre in content and structure features, where some parts have been prioritized due to the limiting format. The new features for the Google advertising genre could be a part of a new modified subgenre, where new conventions has developed.  

Samtidens reklam har i takt med digitaliseringens utveckling nått ett maktskifte. En populär marknadsföringsstrategi i den nutida reklamen som växer explosionsartat och omsätter miljarder är att använda influencer marketing för att nå ut till sin målgrupp. Eftersom dessa influencers har sin arbetsplats på sociala medier, och att denna plattform nyttjas av så många är det vanligt att användarna, frivilligt eller ej, möts av reklam så väl ifrån sängen som på språng. Trots influencer markering och influencers stora genomslagskraft i företags marknadsföringsstrategi är dessa ämnen ett tämligen outforskat fält, varför denna undersökning ämnar fylla denna kunskapslucka genom att utforska influencerinlägg med hjälp av språkvetenskapliga metoder. De huvudsakliga teorierna som ligger till grund för analysen är den interpersonella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken samt socialsemiotiken. I studien undersöks hur influencers skapar nära eller distanserade parasociala relationer och en identitet genom marknadsföringen samt hur detta stärker reklamen. Förhoppningen är därtill att kunna bidra med nya insikter och lärdomar i ett hittills relativt outforskat område. 

I studiens resultat har framkommit att det finns en stor variation vad gäller vilken parasocial relation som upprättas i medieprofilernas inlägg, men slutsatsen bevittnar dock om att influencerinläggen som helhet tyder på en nära parasocial relation. Därtill är tolkningen att den parasociala relation och identitet som attribueras influencern skapar ett ideal som gynnar företagen och gör att följarna vill köpa samma produkter som deras idoliserade medieprofiler. Dock har användare på sociala medier lärt sig att känna igen samtidens reklam och vet därför att man kan bortse från reklamen, vilket gör att det trots det inte är självklart att marknadsföringen faktiskt främjar företagen. 

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer och diskurser som konstrueras kring föräldrar i Försäkringskassans broschyrer om föräldraförsäkring. Uppsatsens fokus är att undersöka hur föräldrar framställs i utvalda delar av broschyrerna och hur detta har förändrats mellan år 2000, 2010 och 2018. Uppsatsen utgår från ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv med fokus på tilltal, personreferenter samt presuppositioner och hur dessa medverkar i konstruerandet av normer och diskurser.Resultatet av uppsatsens analyser visar på språkliga förändringar inom broschyrerna över tid där en kärnfamilj och parnorm framstår som den vanligaste formen av föräldraskap år 2000. Detta förändras sedan i de senare broschyrerna som visar på en större mångfald där flera former av föräldraskap synliggörs och där det individuella tilltalet är i fokus. Resultaten ligger även i linje med den tidigare forskningen kring föräldranormer och hur dessa framställs i myndighetstexter.

From a discourse analytic framework, the article analyses health blogs and patient’s forum discussions in which parents to children with congenital heart defects recontextualize medical professional knowledge and share their own experiences. The study show how the two types of online media may serve as a means for parents to attain expert status in their own case by sharing lay knowledge expressed as an amalgamation of the two key perspectives–professional and experienced–as an indivisible unit. Monological discourses, such as narrating, in blogs and more direct and immediate responses in forum discussions are noted as examples of differences in how medical facts are explained and negotiated, how advice is provided and how patient expertise is created. The study also show how blogs and especially forum discussions are used to problematize the validity of actions and opinions of medical staff. The role of developing patient expertise in epistemic communities online may therefore come with a risk of spreading misrepresentation of medical cases. 

The study examines online searching as a digital health literacy practice and focuses on parents of children with congenital heart defects. Over the period of four years, we have conducted interviews with couples at different stages of pregnancy or parenthood and have encouraged them to reflect on their literacy practices when receiving a heart defect diagnosis, during the remaining time of their pregnancy and when living with a child with a heart defect. We have also read and analysed health blogs written by parents and focused on extracts where literacy events are described. Searching for information and support online is one of the most frequent practices amongst the participants in the study. The aim of this paper is therefore to highlight the complexity of looking for information online in order to take health decisions and provide care to a child with congenital illness. Based on what parents say they do when searching online, we focus on three main paths to knowledge: looking for medical facts, looking for other parents’ experiences and looking for practical information. We discuss digital health literacy practices as complex activities that often involve parents in the diagnosis and in the child’s medical care to such an extent that parents build up knowledge and become experts, not only in finding information and support but in talking and writing about their child’s illness. We also problematise the notion of trustworthy health information and show how facts and opinions often go hand in hand in platforms where health issues are discussed. Finally, we show some of the affordances and restrictions inherent in using the internet as a source for meaning making and learning about children’s health. The results reinforce our understanding of the socially framed nature of health literacy and make us focus on the digital as an additional important aspect in the practice of health literacy.

This chapter presents a theory of texts often used in Scandinavian “sakprosa” research. In the chapter, the constitutive features of any text are presented. It is shown how the text as a cultural artefact has the quality of and at the same time being a unique utterance and instantiating a text norm. In the text theory presented, text is part of a text culture, to which other text sharing similar norms belong. Thus, a “text” is conceived as an utterance that competent participants in a specific cultural time and space assign a certain cultural value.

This study use the theory of community of practice and the theory of mediating tools to explore how teachers develop student’s writing in the Swedish subject in Swedish upper secondary school. The aim of the study is to display the potential to learn and develop writing through participating in the community of practice that is the classroom, as well as with the help of mediational means in the classroom and in other contexts. Five teachers are interviewed on their ideas about teaching students to develop writing. Results from the study show potential for learning through communities of practice and mediational means in the teachers’ use of collaborative writing and interaction between students as well as their aspiration to connect school writing with writing in other contexts. The way in wich some teacher’s switch from collaborative and interactive work forms to individual, when the student’s texts are to be assessed and graded, could on the other hand be considered problematic. The results also imply that the teachers’ choices and positions must be understood in relation to ideas on writing expressed by the students and in the curriculum and in national writing tests.  

This study explores the social organization and the necessary involvement in accomplishing sharedness in joint decision-making, by adopting a members’ perspective on food preparation. Prior research on joint decision-making has mostly focused on verbal analysis of institutional interactions, e.g. medical encounters. In contrast, the current study carries out a multimodal interaction analysis of joint decision-making in everyday informal cooking among friends. The analysis demonstrates a crucial function of embodied actions, such as bodily stance, eye gaze and manipulation of objects, in organizing and coordinating decision-making sequences. Since the decisions in this particular setting often are based on a multisensory access to the objects of decision, establishing and displaying epistemic access comprise a constitutive part of joint decision-making. In line with this, we show that not allowing for an epistemically equal point of departure, the participants may be sanctioned when not accessing the empirical object of decision, e.g., not tasting the sauce. In addition to shedding light on the temporal organization of actions and the epistemic ac- cess central to organizing joint decision-making, the study offers an understanding of how partici- pants as social actors constitute themselves as friends and family by means of making decisions shared in the midst of a mundane activity that constitutes daily life.

Människors strävan efter att leva hälsosamt är inget nytt fenomen och många söker antingen själva efter information eller så får de motta hälsobudskap via media. I takt med att människor använder fler sociala medier framför traditionella medier, flyttas också mer ansvar för att producera innehåll till den enskilda individen. Instagram är ett community där människor samlas och där normer och värderingar om bland annat hälsa konstrueras och reproduceras. Mot denna bakgrund syftar denna studie till att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur en hälsosam livsstil språkligt och visuellt konstrueras på Instagram. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 44 Instagraminlägg som hämtats från #hälsosamlivsstil. De centrala teorier och metoder studien utgår ifrån är socialkonstruktivistism och kritisk diskursanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för text- och bildanalys. Studien kommer bland annat fram till att användarna som delat inläggen, gärna väljer att inta ”expertpositioner” eller dela ”expertinformation” i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras. De återkommande teman och diskurser som är framträdande i denna konstruktion är konsumtion, moral, moderskap, viktnedgång och utseende. Språkligt konstrueras en hälsosam livsstil bland annat som att äta på ett visst sätt, känna träningsglädje eller göra en viktresa. Den visuella analysen visar bland annat att de människor som porträtteras varken äter eller motionerar på bilderna. Vidare är bilder på människor antingen ”selfies” eller kvinnor i tajta träningskläder med spända muskler. Övriga bilder syftar till att visa hur mycket man gått ner i vikt eller hur många kalorier man bränt. De normer och värderingar som framträder i studien visar främst på vad användarna själva anser är en hälsosam kost genom att benämna den som bra eller dålig. Det finns även normer för hur man bör se ut – ha synliga muskler och lite kroppsfett. Men även om konstruktionen ibland skiljer sig åt, visar studien på ett homogent material där en gemensam syn finns om vad som är en hälsosam livsstil enligt användarna under #hälsosamlivsstil.

This study examines two norm-breaking advertising campaigns. Through a sociosemiotic multimodal analysis I have examined a selection of advertising images from two norm-breaking campaigns: Försvarsmakten’s campaign Kom som du är and Arbetsförmedlingen’s campaignGör plats. The purpose of this study was to create a deeper understanding of how norm-breaking advertisement uses verbal and visual resources to affect attitudes and prejudices. To answer this purpose, the study has been based on the following questions: How are prominent participants constructed in norm-breaking advertising? How does image and text interact in order to change attitudes and prejudices? How does the presentation of the prominent participants in the advertising images relate to the overall purpose of the campaign?

The result of this study indicates that there are patterns regarding how verbal and visual resources are used in the analyzed norm-breaking advertising images. The overall result shows that how the participants are portrayed makes the advertising images both demanding, contact- creating and engaging. Text and image interact in such a way that they both strengthen and complement each other and together they express demands that point toward a desired attitude and social change. The advertising images contains different people represented in a non- stereotyped way which relates well to the overall purpose of the campaigns.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur relationen mellan en organisation och mottagare ser ut i kampanjer där organisationen har som mål att påverka mottagaren på något sätt. För att ta reda på detta används Riksidrottsförbundet antidopingkampanjer från 2005, 2007 och 2016 för att mer specifikt undersöka hur de realiserar sitt budskap samt deras relation till mottagarna. På så sätt skapas en bild av hur påverkanskampanjer inom antidopingdiskursen ser ut. 

Då kampanjerna består av text i samspel med bilder, används den multimodala kritiska diskursanalysen som grund för att fånga betydelsepotential i både de skriftliga och visuella delarna. Verktygen som används för att fånga interaktionen i texterna är tagna från den systemisk-funktionella grammatiken och där används främst den interpersonella metafunktionen med inslag av den ideationella. Med hjälp av dessa verktyg fångas textens modalitet, tilltal och omtal – dessutom går det att analysera huruvida språkhandlingarna är givande eller krävande. I samspel med detta analyseras även förstadeltagarna för att skapa en bild av texternas textjag och textdu. De visuella delarna analyseras enligt deras bildhandlingar, symboliska distansen och deras konnotation. 

Resultatet visar att Riksidrottsförbundets kampanjer har stor variation i sin interaktionspotential och symboliska distans till mottagaren. De växlar mellan att vara givande och krävande i både text och bild för att på ett effektivt sätt framföra sitt budskap kring antidoping. En summering av detta visar att relationen mellan RF och mottagarna är asymmetrisk med RF i överläge och att det finns en distans mellan dem som främst realiseras av påståenden och distanserade bilder.

Most of the territory of modern-day Finland was part of the Swedish kingdom during the medieval period. Around 1350 Swedish replaced Latin as official language while Finnish essentially remained a language for oral communication until the 16th century. Nevertheless, traces of Finnish, mostly proper names, can be found in various kinds of Old Swedish charters. Occasionally scribes even rendered Finnish toponyms in locative case forms, in particular when indicating designations of origin for named individuals. This surprising occurrence of Finnish case-endings has generally been considered a result of the deficient Finnish language proficiency of the Swedish scribes. In this paper, it is shown that, contrary to earlier views, the use of Finnish in Old Swedish charters follows a clear pattern, which suggests that scribes in Finnish-speaking areas of the Swedish realm were at the very least able to understand some Finnish, and used Finnish in a conscious manner when suitable.

The purpose of this study is to investigate how the decision-making process is constructed in management team meetings within an IT consulting company. The study also aims to examine how these decisions are initiated by people with different degrees of authority in the organization, as well as how the asymmetric relationship is established. The material that forms the basis of the study consists of one hour and forty-five minutes of video recording of meetings that took place over the Microsoft Teams platform. The study is based on the theoretical framework of conversation analysis (CA) which contributes with an empirical micro-analysis of the material. The result is thus placed in context to previous conversation analytic research that concerns decision-making, decisionmaking as a social process, deontic rights, and the right to distribute tasks in a meeting context. The result shows how the participants construct decision-making by presenting a proposal or by assigning a task, as well as what differences can be distinguished between superiors and subordinates. In order to present a proposal or assign a task, the participants account for their right to do so by, among other things, referring to subjective experiences, or referring to another authority. Subordinates, e.g., accounts are often long and abstract in their presentation. In contrast, superiors, in this case the CEO, are often short and concrete when presenting a proposal or assigning a task. This in turn results in the establishment of the asymmetric relationship since the right to present proposals do not take place on equal terms.

Denna studie undersöker anpassningar som görs i samtal mellan hörande och personer med hörselsvårigheter. Tanken med uppsatsen är att resultaten ska kunna användas på ett praktiskt sätt av båda parter. Studiens material består av två ca tio minuter långa samtal mellan en hörande och en person med hörselvariation. Dessa samtal har kompletterats med två kortare mejlintervjuer med deltagarna som har hörselvariationer.Studien har utförts med klassisk samtalsanalytiska element, genom att undersöka olika strategier för att uppnå förståelse, genom t.ex. ackommodation. Detta har kantats med ett mer tillämpat syfte. Detta för att fastställa praktiker som fungerar bra eller praktiker som skulle gynnas av förändring. Förhoppningen är då att uppsatsen ska kunna användas av både de hörande och de med hörselvariationer för att beskriva olika effektiva, och ev. ineffektiva anpassningar. Resultaten visar att båda parter anpassar sig efter varandra på olika sätt. Dessa anpassningar har delats in i två huvudkategorier: fysiska och kommunikativa anpassningar. Fysiska anpassningar innefattar bl.a. att luta sig fram när man inte hör någon, betona viktiga ord eller använda gester för att ge visuell information till det som sägs. En särskilt viktig fysisk anpassning när man talar med en person med hörselsvårigheter är därför att söka och fånga dennes blick. Kommunikativa anpassningar innefattar bl.a.: att initiera samtalsreparationer och utför problemlösningar. En annan kommunikativ anpassning är att den hörande identifierar problemområden som förmedlats av deltagaren med hörselvariation. Den hörande applicerar därefter kunskapen på framtida anpassningar. En kommunikativ anpassning kan också vara att deltagaren med hörselvariation informerar den hörande om problemområden och på så sätt vägleder denne i sina anpassningar. Genom den här studien har det blivit tydligt att ett välfungerande samtal mellan hörande och de med hörselvariationer går ut på att både fysiska och kommunikativa anpassningar görs av båda parter. Detta görs dock ofta vid olika tillfällen och med olika funktioner. Den hörande plockar upp det som personen med hörselvariation förmedlar och anpassar sig utifrån dennes önskemål samtidigt som personen med hörselvariation anpassar sig för att vägleda den hörande i sina anpassningar. Trots att det inte alltid är helt uttalat vad som borde göras när, är det möjligt att navigera olika kommunikativa utmaningar om båda hjälps åt att identifiera problem och därefter anpassa sig för att lösa dem.

BACKGROUND: A prenatal diagnosis of a fetal anomaly involves acute grief and psychological distress. The Internet has the potential to provide virtual support following the diagnosis. The overall aim was to explore communication of support and critique in Swedish virtual community threads about prenatal diagnoses of fetal anomalies.

METHODS: Systematic searches in Google resulted in 117 eligible threads. Fifteen of these were purposefully selected and subjected to deductive content analysis.

RESULTS: The virtual support involved mainly emotional support (meaning units n = 1,992/3,688, 54 %) and was described as comforting and empowering. Posters with experience of a prenatal diagnosis appreciated the virtual support, including the opportunity to gain insight into other cases and to write about one's own experience. Critique of the decision to continue or terminate the pregnancy occurred, primarily against termination of pregnancy. However, it was met with defense.

CONCLUSIONS: Peer support, mainly emotional, is provided and highly appreciated in threads about prenatal diagnoses of a fetal anomaly. Critique of the decision to terminate the pregnancy occurs in virtual community threads about prenatal diagnoses, but the norm is to not question the decision. Future studies need to investigate if virtual peer support promotes psychosocial function following a prenatal diagnosis and what medium would be most suitable for these types of supportive structures.

Denna uppsats har som avsikt att ta reda på hur två gym förmedlar värderingar runt träning i sina informerande webbtexter. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken läsarroll som erbjuds i texterna, vilken modelläsare som konstrueras och hur gymmen legitimerar träning. Studien utgår från det teoretiska ramverket Appraisal, som är en förlängning av den mer etablerade språkmodellen Systemisk funktionell grammatik. Materialet som ligger till grund för analysen är hämtade från SATS och Friskis&Svettis hemsidor. Metoden för den kvalitativa textanalysen grundar sig i appraisalteorin och fokuserar på att synliggöra avsändarnas subjektiva värderingar av vad träning är och vem den är till för. Resultatet visar att gymmen tillskriver författaren kunskapsauktoritet som skapar en accepterande läsarroll till textens innehåll och texten som källa. Modelläsaren hos Friskis&Svettis ser sin träning som en del av en kollektiv och prestationsfri gemenskap. Modelläsaren hos SATS ser däremot träning som ett individuellt behov och strävar efter utveckling. Analysen visar att gymmen legitimerar träning genom att förmedla ståndpunkten att den som tränar mår bättre samt att träning är något bra och eftersträvansvärt. 

This study attempts to answer three questions regarding how health warnings that adorn Swedish cigarette packages affects the consumer on a grammatical and a semiotic level. To investigate this, the health warnings has been analysed in order to identify the grammatical and semiotic components impact on the coniditons for the messages to influence the recipicent. By examining two different designs of health warnings from the tobacco directive from 2014 and 2016, and to take part in a focus groups opinions, this study revealed different factors that enable or limit the consumer to perceive and embrace that which is conveyed in these specific health warnings.

Högskoleläraren befinner sig i ett spänningsfält som rymmer många perspektiv. För läraren står oftast pedagogiken i centrum. Samtidigt är läraren examinator och därmed en myndighetsutövare med skyldighet att examinera på ett rättssäkert sätt. Hur ska bedömningen gå till? Hur kan den utformas för att ge bästa grunden för lärande? Hur görs examinationen rättssäker? Detta är några centrala frågor som avhandlas i denna rapport.

Fokus i rapporten är högskolepedagogisk utveckling och arbete med kvalitet. Just kvalitetsarbete har blivit alltmer betonat inom den högre utbildningen, men trots det saknas kunskaper om vad kvalitet i högskoleutbildning innebär i praxis. Det finns inte tillnärmelsevis lika mycket skrivet om högskolepedagogisk utveckling som det finns texter om kontrollerande ansatser.

Boken vill bidra med ny kunskap om kvalitetsarbete med examination och rättssäkerhet i fokus, och dessutom tillföra ny kunskap om praxisorientrat kvalitetsarbete i sig. Komplexiteten i sådan verksamhet beskrivs genom ett högskoleövergripande projekt baserat på workshoppar och på vad detta projekt har gett för resultat. Arbetet, som har involverat ett par hundra högskolelärare, har gett insikter om hur examinationens praktik ter sig för högskolans olika aktörer och om hur denna praktik kan utvecklas. Dessutom ger boken perspektiv på hur internt kvalitetsarbete kan fungera – eller inte fungera.

Tests today are usually based on a communicative view of language, with less focus on grammar. In this chapter, a study is presented that investigates whether there is a difference in terms of grammatical development between a group of test-takers who passed and a group who failed an oral language test. The study addresses theories of SLA and language testing, i.e., Processability Theory and the model of Communicative Language Ability, the construct of the test. Data from learners' test performances were analysed using PT in order to see whether there was a consistent relationship between the PT stage analysis and the results derived from the test. The comparison shows a clear difference between the test-takers who passed and those who failed in terms of grammatical development. This implies a correlation between grammatical development and communicative competence in general which may indicate that PT constitutes a useful basis for oral assessment.

De senaste decenniernas breddade rekrytering till högre utbildning har lett till alltmer heterogena studentgrupper. Samtidigt har en offentlig debatt pågått med ett fokus på brister i studenters skrivande. Forskningsfältet academic literacies (Lea & Street 1998) ifrågasätter ett sådant ensidigt bristperspektiv och förespråkar istället fokus på skrivandets sociokulturella sammanhang. Litteracitet betraktas här som en kontextburen praktik (Barton 2004), som bäst tillägnas i autentiska och funktionella sammanhang (Gee 2012). Utifrån ett sådant synsätt ifrågasätts varför studenter oftast erbjuds separata insatser i det akademiska skrivandet, trots att stöd inom ämnesstudierna skulle vara mer framgångsrikt.  Forskningen om effekterna av sådan undervisning är dock fortfarande mycket begränsad.

Vårt forskningsprojekt syftar övergripande till att utforska effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande. Projektet ansluter till ett pågående högskolepedagogiskt utvecklingsarbete vid Södertörns högskola, där Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning, Biblioteket och Studieverkstan, som arbetar med olika typer av studie- och skrivstöd, samverkar med ett antal ämnen om ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande och informationssökning. Erfarenheterna visar att de flesta, både studenter och ämneslärare, i utvärderingar och reflektioner värdesätter undervisningen och menar att den påtagligt bidrar till studenternas skrivutveckling. I forskningsprojektet vill vi försöka få en djupare förståelse för vilka effekter som undervisningen ger. Under föredraget kommer vi att presentera en pilotstudie där vi analyserar studenttexter som är skrivna under och efter studenternas deltagande i den ämnesintegrerade skrivundervisningen.

Litteratur: Barton, D. & Hamilton, M. (1998). Local Literacies. Reading and Writing in one Community. London: Routledge.

Gee, J.P. (2012). Social Linguistics and Literacies – Ideology in Discourses. London: Routledge.

Lea M.R. & Street, B. (1998). Student writing in higher education. Studies in Higher Education, 23 (2): 3-35.

In our paper we present a pilot project were we introduce new students to read, write and search for academic texts. We assume an ‘academic literacies’ approach, where these activities are seen as social practices that have to be practically acquired in authentic, meaningful contexts within the disciplines, rather than in separate courses and other support structures.

Widening participation in higher education (HE) in recent decades has brought new challenges for both teachers and students. One growing group of students are L2 students who often report a lack of confidence in expressing themselves verbally in academic settings. Systematically scaffolding students into developing not only written but also spoken academic discourse is therefore an increasingly important challenge. In Sweden, L2 students are offered a qualifying course in Swedish to enable them to meet HE entry requirements. This paper reports a study carried out on the academic writing module of this course. Course activities include writing a short paper and participating in a critical discussion of peer papers, from which our data was collected. The study has a socioculturally based framework which suggests that learning takes place through social interaction. The purpose is to identify scaffolding strategies by means of a qualitative, interactional analysis. The findings indicate that different types of strategies, such as open-ended, follow-up and multi-unit questions, can help students to deliver more substantial and elaborate answers. Other useful strategies are to create reflective spaces and to focus on students’ identities as academic writers to achieve inclusive and empowering learning situations.

In this paper, we explore second language (L2) teachers’ cognitions regarding the initial assessment of adult learner literacy in their strongest language. Instruction can thus be adapted according to what is stipulated in the curriculum and syllabus. The literacy assessment is conducted in the student’s strongest language with assistance from an interpreter, translated decoding and reading comprehension tasks and concerns assessment of learners with little or no prior education. Questionnaires and interviews with L2 teachers reveal great variation based on four categories of teacher knowledge, namely, Subject matter knowledge, Knowledge of students, Pedagogical knowledge, and Knowledge of educational contexts. These four categories were partly intertwined with each other and both a resource and a deficit perspective emerged. The teachers’ cognitions regarding the concept of literacy, the value of initial L1 literacy assessment and students’ prior literacy and multilingual resources, as well as its potential for instruction planning were diverse. This may have significant implications for what emerges in initial assessments of a student's L1 literacy. In turn, this affects the validity of the assessment and, ultimately, the quality of education.

For two decades, it has been a statutory provision in the Higher Education Act to strive for widening participation. This has led to new and more diverse student groups, one of which being students with a mother tongue other than Swedish. Recurrently, their writing ability tends to be focused in the debate. In the field of Academic Literacies, writing is considered to be a socio-culturally rooted practice, in which teachers’ attitudes strongly impact the writing process. This article presents a study of teachers’ attitudes towards second language students’ writing, aiming to shed light on norms and conditions surrounding L2 students’ academic writing. Teachers’ written feedback concerning linguistic features has been analysed based on theories on feedback practices. The same teachers have also been interviewed regarding their feed-back, using stimulated recall-technique. The results show that the teachers’ feedback reflect different perspectives on the writing process, as well as their own role in the education system. In sum, the study shows that the lack of collegial consensus allows for parallel norms to exist, which results in the students within the same educational program being exposed to a wide range of expectations regarding how texts ought to be written.

I denna artikel presenterar vi ett högskolepedagogiskt projekt som syftar till en ämnesinte-grerad introduktion i akademiskt skrivande, med utgångspunkt i forskningsfältet academic literacies. Vi delar med oss av våra erfarenheter samt redovisar några viktiga lärdomar inför liknande projekt.

This essay aims to create a deeper understanding of how the meaning-making of the series Thin Blue Line contributes to the debate of culture, cultural representation and exclusion in contemporary Sweden. Through a popular cultural perspective based on the theory of representation and a survey through the method semiotic analysis answer the following two questions: How is Swedishness represented in the TV series? How does racialized swedes appear in the TV series? The material analyzed is limited to four environments, from four scenes from the series. The analysis of semiotic resources such as the environment and characters show a representation of Swedishness and racialized swedes, confirming Stuart Hall's (1997) theory that racialized swedes are often represented in contexts linked to crime and bad behavior. This is found above all in denotation and connotation which depicts racialized swedes as "the others" in relation to the concept of "Swedishness". In conclusion, I believe that the outcome is due to the creators attempts to present the reality of the population in the city, followed by the lack of swedish research that sheds light on the opposite representation of racialized swedes.

The aim of this thesis is to compare how students write narrative texts by hand and on a keyboard. The research addresses the following questions: What quantitative differences are there in students’ narrative texts written by hand and on a keyboard? What qualitative differences are there in students’ narrative texts written by hand and on a keyboard? The materials used are students’ narrative texts written by hand and on a keyboard. The students who wrote the narrative texts are in sixth grade at a school in Stockholm. The theoretical basis of the thesis is Systemic Functional Linguistics, which is a language model consisting of three meta-functions. In this thesis, the ideational function is used, which is one of the three meta-functions. The method that has been used is analysis of the narrative students’ texts. The students’ texts have been analyzed by counting the number of running words and process types. 

Previous research has shown that those who write by hand remember more and perform better. The results showed that the students who wrote their narrative text on a keyboard wrote more words on average than those who wrote by hand. Furthermore, the results also showed that the material process type dominates in all student texts compared to the other process types. It was only the relational process type dominated when students typed on a keyboard compared to by hand. 

This study is a discourse analysis with a critical approach that aims to make visible how the social group people with disabilities is linguistically constructed and how rights through the Support and Service Act are negotiated in two texts. By comparing private and municipal actors, linguistic differences between the texts can be traced to a profit-driven underlying cause. The texts are gathered from a private health and care company and a municipal provider of interventions according to LSS.

The method for the analyses is systemic-functional grammar and focuses on language acts, modality, processes, and agency. The result shows both similarities and differences between the senders’ texts, where the biggest difference is expressed in who is attributed agency in the texts. In the text from the private healthcare company, it is the company itself who is attributed agency, while the municipal text barely has a visible sender. What the texts have in common is their giving speaking role and how themes such as independence and participation are treated, where a normative view of living like others is discernible. 

Denna uppsats syftar till att synliggöra och diskutera hur klimatförändringar beskrivs i läromedel ämnade för grundskolan i ämnet geografi. Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt är systemisk-funktionell grammatik, med fokus på den ideationella grammatiken. Det analyserade materialet utgörs av tre läromedelstexter, avsedda för årskurserna 4-6, 7 och 8. Genom en transitivitetsanalys visar studien att mänskliga förstadeltagare sällan förekommer i materialet. En analys av texternas ergativitet visar att förhållandevis få satser är ergativa, vilket innebär att majoriteten av processerna beskrivs som händelser, snarare än handlingar. Resultatet av ergativitetsanalysen visar vidare att agenter realiseras genom nominaliseringar eller andra abstrakta fenomen. Människans roll i klimatförändringar sätts således i periferin. 

Denna studie ämnar undersöka hur Systembolaget väljer att konstruera målgruppen i reklamfilmer för deras antilangningskampanj. Systembolaget har inte en uttalad begränsad målgrupp, utan deras målgrupp är den svenska befolkningen. Syftet med denna studie är att genom att studera de semiotiska resurserna ta reda på om Systembolaget, som de beskriver själva ”finns till för alla”, i reklamfilmerna för deras antilangningskampanj eller om det går att finna en begränsad målgrupp. För att besvara syftet med denna studie lyder forskningsfrågorna följande: vilken målgrupp konstruerar Systembolagets i deras reklamfilmer genom sina val av semiotiska resurser? Och stämmer denna målgrupp överens med deras samhällsansvar? Materialet för studien består av tio av Systembolagets reklamfilmer för deras antilangningskampanj mellan åren 2009 och 2020. För att analysera detta material har en visuell analys med en grund inom det sociosemiotiska fältet tillämpats. Iden visuella analysen studeras de semiotiska resurserna genre, scener och kameravinklar; karaktärer och miljö samt språk och värderingar. Resultatet av studien visar att det går att finna en begränsad målgrupp i reklamfilmerna. En tydlig avsaknad av mångfald gällande klass och kön hittas i Systembolagets reklamfilmer med antilangningsfokus. Nästintill alla karaktärer i samtliga filmer består av vita personer samtidigt som nästan alla miljöer visar ett medelklasshem. I de fall där icke-vita karaktärer förekommer är det de vita karaktärerna som innehar de framträdande rollerna. 

Denna studie utforskar textuell och visuell produktkommunikation för ansiktskrämer från skönhetsmärkena Nivea, Nivea Men, Caia och Recipe for men. Analysen genomförs med hjälp av en multimodal analysmodell som appliceras på varumärkenas produktinformation från respektive hemsida. Studien utgår från teoretiska perspektiv inom sociosemiotik och systemisk- funktionell grammatik där både en språklig och visuell analys görs för att återge en helhetsbild av företagens produktkommunikation. Studiens syfte är att undersöka hur stereotypt kvinnliga och manliga egenskaper och ideal framställs i marknadsföringen av ansiktskrämer. Analysen inkluderar språkliga och visuella aspekter för att ge en omfattande förståelse av produktkommunikationen. Analysen ämnar att besvara hur textuell produktkommunikation ser ut för målgruppen kvinnor jämfört med målgruppen män, samt hur kvinnor och män porträtteras visuellt. Detta görs genom att undersöka användningen av språkliga och visuella resurser och dess betydelse för det kommunicerade budskapet. Resultaten visar att språkliga val i texterna för kvinnor fokuserar på självförbättring genom skönhet och hälsa, medan texterna för män betonar produktens funktioner. Visuellt representerar kvinnliga ideal skönhet och femininitet, medan manliga ideal associeras med status och framgång. Trots likheter i kommunikationen för respektive målgrupp framställs stereotypa ideal. Studien ger insikter om hur språk och bild samverkar för att forma och förmedla könsspecifika budskap inom skönhetsbranschen. 

Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall hur, dialekten i landsorten Förlanda har förändrats. Beskrivningen av Förlandas dialekt bygger på det som har dokumenterats i Ahlquist (2010) Förlanda: svunna tider från Skäreskog till Lövsjöns strand. Studien har genomförts med en sociolingvistisk metod och genom två gruppsamtal, ett med äldre informanter och ett med yngre informanter, samt en enkätundersökning. Med hjälp av detta material vill jag svara på frågorna: Har dialekten förändrats? Vad i dialekten har förändrats? Samt vilka faktorer kan ha påverkat förändringen? Gruppsamtalen ligger till grund för att besvara de två förstnämnda frågorna och enkäten, som bygger på informanternas uppfattningar kring dialekten, orten och hur fysiskt och socialt rörliga de är samt deras attityd mot den egna dialekten och dialektförändring, används för att besvara den sistnämnda frågan. Tidigare forskning har visat att anknytning till orten, kön, ålder och rörlighet alla har varit faktorer som har påverkat en dialektförändring mer eller mindre. Denna studies resultat visar att dialekten i Förlanda har genomgått en förändring. Den yngre generationen använder sig inte av de tidigare dokumenterade dialektvariablerna i lika hög utsträckning som den äldre generationen. Dock använder sig den yngre generationen av en uppsättning dialektvariabler som inte är dokumenterade tidigare i högre utsträckning gentemot den äldre generationen. Den faktorn som var den viktigaste för att en informant skulle tala den lokala dialekten var anknytning till orten. De informanter som hade gått i skolan på orten eller arbetat där använde sig av dialektalavariabler i högre utsträckning än övriga informanter.  

This paper focuses on facework used by the invited guests in a broadcasted debate. The purpose of this analysis is to investigate how the invited guests use facework and how the guest relate to their functional role within the debate. The aim is also to investigate how the phases of the debate regulate the facework used by the guests. The analysis is based on transcrition and videomaterial from one of Sweden’s most viewed debates, Opinion Live. Conversation analysis (CA) is part of the theoretical framework used to analyse support, interruption and conversation turns. To analyze facework this paper relies on Goffman’s theory of face and Muntigl & Turnbull’s four types of disagreement acts in facework and arguing. Brown & Levinson’s politeness theory has also been used to investigate facework and strategies. In addition, Svensson’s definition of the debate’s specific roles within the format has also been used. The results show that facework has two purposes. The first is that it is used to defend the guest’s own face. The other purpose is to attack other guest’s faces which implies that their functional roles in the debate are being challenged. The results also points towards that the structure of the conversation in the debate itself influence the types of facework used by the guests.

Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.

Denna studie undersöker personliga egenskaper i rekryteringsannonser på LinkedIn för att se om det finns språkliga barriärer som sätts upp tidigt för att styra människor mot olika karriärvägar. I inledningen beskrivs hur vanligt förekommande det är att personliga egenskaper efterfrågas i rekryteringsannonser och att det mer eller mindre medvetet kan utgöra en grund för diskriminering. Studien är avgränsad till att undersöka rekryteringsannonser som publicerats på sociala medier plattformen LinkedIn. Studien görs genom att analysera eftersträvansvärda personliga egenskaper och om personliga egenskaper som bygger på traditionella könsroller används. Den valda metoden är kvalitativ med kvantitativa inslag och Faircloughs diskursanalytiska inriktning används tillsammans med ett socialkonstruktivistiskt tillvägagångssätt för att besvara frågeställningarna. Analysen belyser hur en reklamdiskurs och en traditionellt bedömande karaktärsdiskurs sammanblandas genom personliga egenskaper och därmed suddar ut gränsen mellan privat och professionell identitet, där manligt och kvinnligt kodade egenskaper är lika mycket efterfrågade. Resultatet visar att personliga egenskaper är en del av en förflyttning inom svensk språkideologi där det som anses vara kvinnligt eller manligt språk planas ut. Slutsatsen är att den ”jämlika” rekryteringsannonsen tyder på att den ojämlikhet som syns på arbetsmarknaden sker i en annan del av rekryteringsprocessen. Samt att en social, utåtriktad person inkluderas och en mer tillbakadragen eftertänksam person exkluderas. Frågor som väcks är hur personliga egenskaper uppfattas av individen vid mottagandet av texten, om det sker en bedömning av den egna personen eller om de bara uppfattas som floskler.

Eskilstunamålet har tidigare uppmärksammats, främst i de två studierna av Nordberg (1985) och Sundgren (2002). Dessa studier har tjänat som inspiration för denna undersökning. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka vilka dialektala variabler som är synliga i nutid och om dessa skiljer sig i olika åldersgrupper och mellan de biologiska könen. Syftet är dels också att ta reda på om det skett någon förändring sedan tidigare studier. Utöver detta undersöks även attityden till dialekten hos Eskilstunaborna. Metoden som ligger till grund för att undersöka det upplevda dialektbruket hos informanterna är enkätundersökningar. Resultatet av informanternas upplevda bruk visar att Eskilstunamålet fortfarande lever kvar och det pekar på både ökningar och minskningar i användandet av variablerna sedan 1960- och 1990-talet. Informanternas attityder till de olika variablerna skiljer sig också åt mellan de olika informantgrupperna. Det generella resultatet följer även trenden från annan tidigare forskning om att kvinnor tenderar att tala mer standard än män.

Syftet med denna konferenspresentation är att redovisa erfarenheter från ett pågående forskningsprojekt som undersöker hur begreppet självständighet förstås och användas på olika nivåer, i olika utbildningsprogram i högre utbildning. Undersökningen är fokuserad till två utbildningsprogram: journalist- och lärarutbildning, i två olika länder: Ryssland och Sverige. Sedan Bolognadeklarationen 1999 har begreppet självständighet fått stor betydelse inom den högre utbildningen. Detta inte minst när det gäller det självständiga arbete som alla studenter på kandidat- och masterutbildningar måste genomföra för att kunna ta ut in examen. Självständighet är dock ett begrepp som kan tolkas på olika sätt i olika sammanhang. Eftersom självständighet är ett centralt begrepp i många styrdokument på olika nivåer är det rimligt att utbildningens praxis, alltså hur undervisningen genomförs, påverkas av hur självständighet som begrepp förstås och används. Tveksamheter i hur självständighet kan förstås och används i praktiken kan leda till osäkerhet och kan till och med vara ett hinder för studentutbyte och även försvåra internationell jämförbarhet i enlighet med intentionerna i Bolognadeklarationen. I projekts studeras hur studenters självständighet kommer till uttryck när de genomför sina självständiga arbeten. Projektet genomförs i tre delstudier: för det första genom att studera lokala styrdokument, för det andra genom att undersöka interaktionen mellan lärare och studenter i samband med handledning och för det tredje genom att undersöka tillsynsmyndigheters och studenter åsikter och uppfattningar om självständighet. Den teoretiska ramen för studien är sociokulturell, där sammanhanget för att skriva ett självständigt arbete är av särskild betydelse. Projektet studerar både makroperspektiv genom analys av styrdokument, och mikroperspektiv genom analys av interaktionen vid faktisk handledning. Dessutom har projektet en jämförande ansats, med fokus på skillnader i ideologiska eller värdebaserade perspektiv mellan de två länderna. En uttalad målsättning är att projektet ska bidra till att fylla kunskapsluckor och utveckla teoretiska ramar om just studenters självständighet i samband med handledning av självständiga arbeten. En annan målsättning är att projektet också ska bidra till att ge verksamma lärare i högre utbildning en teoretisk grund och ett meta-språk för att diskutera och lyfta iakttagelser från sin egen praxis i samband med handledning av självständiga arbeten, vilket i sin tur bör leda till pedagogisk utveckling. Ytterligare en målsättning är att projektet ska bidra med ny kunskap till forskningsområdet högre utbildning och internationalisering. Projektet är beräknat att pågå fram till 2018. 

Since the Bologna Declaration in 1999, independence is a concept that has gained much importance in higher education. Within the Bologna cooperation, an overall European framework has been developed with general learning outcomes and competences for different examination levels. In this framework, independence is a central concept to describe progression. Concerning independence, the independent project on the undergraduate level, also called bachelor essay or degree project, has a special role in ensuring and maintaining the relevant learning outcomes (e.g. Prop. 2004/05, Prosser & Webb 1994), partly due to its pre-dominance as a means of assessing student performance (cf. Lillis 1999, Scott 1999, Turner 1999), and is therefore of special relevance here.

Consequently, independence has become increasingly important in higher education in Europe, in steering documents as well as assessment criteria. Due to different epistemologies in, as well as between, countries (e.g. Fox 1994, Cadman 1997), the different understandings of independence are both varying and complex and needs to be further examined. The complexities and variations also stem from a general problem of implicitness rather than explicitness in higher education (e.g. Lillis 1999, Scott 1999, Turner 1999), for instance regarding independence.

Independence is however a concept which could be understood in different ways in different contexts. Since independence appears to be a central concept in many steering documents on different levels it is reasonable that the higher education practice is influenced by how independence, as a concept, is understood and used. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The aim of this paper is therefore to explore how the concept of independence is used in steering documents in different countries, Sweden and Russia more specifically, and by that capture different perspectives and meanings of the concept of independence.

In this study, a substudy of a three-year research project, we focus on steering documents since the national and local steering documents form the legal basis for the practice of producing independent projects. The steering documents consist of learning outcomes, assessment criteria, instructions and descriptions concerning the independent project. All national and local steering documents relating to the independent project are collected in a corpus, and then analyzed and compared.

The framework for our study is based on a socio-cultural and dialogical perspective (Bachtin 1981; Vygotskij 2001, Lea & Stierer 2000; Lillis 1997; 2003, Linell 2011), which proposes that learning and understanding develop in context, and that the role of language is important when it comes to constructing epistemologies and academic knowledge.

Bachtin, M. (1981). The dialogic imagination: four essays. Austin: Univ. of Texas P.

Cadman, K. (1997). Thesis writing for international students: A question of identity?. English for Specific Purposes, 16(1), 3-14.

Fox, H. (1994). Listening to the World: Cultural Issues in Academic Writing. National Council of Teachers of English: Urbana, IL.

Lea, M. R., & Stierer, B. (2000). Student writing in higher education: New contexts. Open University Press/Society for Research into Higher Education.

Lillis, T. (1997). New Voices in Academia? The Regulative Nature of Academic Writing Conventions. Language and Education, 11(3), 192-207.

Lillis, T. (1999). Whose common sense. I C. Jones, J. Turner. & BV Street (Eds.), Students writing in the university: Cultural and epistemological issues, 127-47.

Lillis, T. (2003). Student Writing as 'Academic Literacies': Drawing on Bakhtin to Move from Critique to Design. Language and Education, 17(3), 182–199. 

Lillis, T. (1999). Whose common sense. I C. Jones, J. Turner. & BV Street (Eds.), Students writing in the university: Cultural and epistemological issues, 127-47. Linell, P. (2011). Samtalskulturer: Kommunikativa verksamhetstyper i samhället. Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet.

Prosser, M., & Webb, C. (1994). Relating the process of undergraduate essay writing to the finished product. Studies in Higher Education, 19(2), 125-138.

Regeringens proposition 2004/05:162 (2005). Ny värld – ny högskola. Prop. 2004/05:162.

Scott, M. (1999). Agency and subjectivity in student writing. In: Jones, Carys, Turner, Joan & Street, (Eds.). Students writing in the university: Cultural and epistemological issues (Vol. 8). John Benjamins Publishing.

Turner, J. (1999). Academic literacy and the discourse of transparency. Students writing in the university: Cultural and epistemological issues. Amsterdam: John Benjamins, 149-160.

Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.