sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 101 - 150 av 161
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Autonomi och empati: två missbrukade och missförstådda ideal2011Ingår i: Omtankar: Praktisk kunskap i äldreomsorg / [ed] Lotte Alsterdal, Huddinge: Södertörns högskola , 2011, s. 194-219Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Autonomi och empati: två missbrukade och missförstådda ideal
  • 102.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Illness as Unhomelike Being-in-the-World: Heidegger and the Phenomenology of Medicine2011Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 14, nr 3, s. 333-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, an attempt is made to develop an understanding of the essence of illness based on a reading of Martin Heidegger’s pivotal work Being and Time. The hypothesis put forward is that a phenomenology of illness can be carried out by highlighting the concept of otherness in relation to meaningfulness. Otherness is here to be understood as a foreignness that permeates the ill life when the lived body takes on alien qualities. A further specification of this kind of otherness can be found by the concept of unhomelike being-in-the-world. Health, in contrast to this frustrating unhomelikeness, is a homelike being-in-the-world in which the lived body in most cases has a transparent quality as the point of access to the world in understanding activities. The paper then proposes that the temporal structure of illness can be conceptualized as an alienation of past and future, whereby one’s past and future appear alien, compared with what was the case before the onset of illness. The remainder of the paper follows two paths as regards the temporality of illness. The first path explores the temporality of the body in relation to the temporality of the being-in-the-world of the self. One way of understanding the alienating character of illness is that nature, as the temporality of our bodies, ceases to obey our attempts to make sense of phenomena: the time of the body no longer fits into the time of the self. The second path explored in the paper is the one of narrativity. When we make sense of the present, in relation to our future and past, we do so in a special manner, namely, by structuring our experiences in the form of stories. Illness breaks in on us as a rift in these stories, necessitating a retelling of the past and a re-envisioning of the future, in an effort to address and change their alienated character. These stories, however, never allow us to leave the silent otherness of our bodies behind. They are stories nurtured by the time of nature at the heart of our existence. It is then claimed that the idea of life being a story must be understood in a metaphorical sense and an exploration of how phenomenology addresses the metaphoric quality of its conceptuality is ushered. It is pointed out that metaphors can be systematically related to each other and that they always have a founding ground in the orientation and basic activities of the lived body. If the concepts used in working out a phenomenological theory of health and illness are, to a certain extent, metaphorical, one could, therefore, nevertheless, claim that the metaphoric qualities of the phenomenological concepts are primary in referring back to the lived body and the way it inhabits the world.

  • 103.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Evidensbaseringsrörelsen och det goda omdömet: en kritisk betraktelse2010Ingår i: Ikaros : tidskrift om människan och vetenskapen, ISSN 1796-1998, nr 2, s. 33-38Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 104.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Medicinens humaniora: vad skulle det kunna vara? = The Humanities of Medicine: What Could This Be?2010Ingår i: En annan humaniora - en annan tid = Another humanities - another time / [ed] Carl Cederberg & Hans Ruin, Huddinge: Södertörns högskola , 2010, s. 53-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Medicinens humaniora: vad skulle det kunna vara? = The Humanities of Medicine: What Could This Be?
  • 105.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    The Body as Gift, Resource or Commodity?: Heidegger and the Ethics of Organ Transplantation2010Ingår i: Journal of Bioethical Inquiry, ISSN 1176-7529, E-ISSN 1872-4353, Vol. 7, nr 2, s. 163-172Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Three metaphors appear to guide contemporary thinking about organ transplantation. Although the gift is the sanctioned metaphor for donating organs, the underlying perspective from the side of the state, authorities and the medical establishment often seems to be that the body shall rather be understood as a resource. The acute scarcity of organs, which generates a desperate demand in relation to a group of potential suppliers who are desperate to an equal extent, leads easily to the gift’s becoming, in reality, not only a resource, but also a commodity. In this paper, the claim is made that a successful explication of the gift metaphor in the case of organ transplantation and a complementary defence of the ethical primacy of the giving of organs need to be grounded in a philosophical anthropology which considers the implications of embodiment in a different and more substantial way than is generally the case in contemporary bioethics. I show that Heidegger’s phenomenology offers such an alternative, with the help of which we can understand why body parts could and, indeed, under certain circumstances, should be given to others in need, but yet are neither resources nor properties to be sold. The phenomenological exploration in question is tied to fundamental questions about what kind of relationship we have to our own bodies, as well as about what kind of relationship we have to each other as human beings sharing the same being-in-the-world as embodied creatures.

  • 106.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    What is an organ?: Heidegger and the phenomenology of organ transplantation2010Ingår i: Theoretical Medicine and Bioethics, ISSN 1386-7415, E-ISSN 1573-0980, Vol. 31, nr 3, s. 179-196Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates the question of what an organ is from a phenomenological perspective. Proceeding from the phenomenology of being-in-the-world developed by Heidegger in Being and Time and subsequent works, it compares the being of the organ with the being of the tool. It attempts to display similarities and differences between the embodied nature of the organs and the way tools of the world are handled. It explicates the way tools belong to the totalities of things of the world that are ready to use and the way organs belong to the totality of a bodily being able to be in this very world. In so doing, the paper argues that while the organ is in some respects similar to a bodily tool, this tool is nonetheless different from the tools of the world in being tied to the organism as a whole, which offers the founding ground of the being of the person. However, from a phenomenological point of view, the line between organs and tools cannot simply be drawn by determining what is inside and outside the physiological borders of the organism. We have, from the beginning of history, integrated technological devices (tools) in our being-in-the-world in ways that make them parts of ourselves rather than parts of the world (more organ- than tool-like), and also, more recently, have started to make our organs more tool-like by visualising, moving, manipulating, and controlling them through medical technology. In this paper, Heidegger’s analysis of organ, tool, and world-making is confronted with this development brought about by contemporary medical technology. It is argued that this development has, to a large extent, changed the phenomenology of the organ in making our bodies more similar to machines with parts that have certain functions and that can be exchanged. This development harbours the threat of instrumentalising our bodily being but also the possibility of curing or alleviating suffering brought about by diseases which disturb and destroy the normal functioning of our organs.

  • 107.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Att förändra sig själv: Tabletter eller psykoterapi?2009Ingår i: Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap / [ed] Nilsson, Christian, Huddinge: Södertörns högskola , 2009, 1, s. 120-147Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att förändra sig själv: Tabletter eller psykoterapi?
  • 108.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Känslornas kunskap: Exemplet emotionell intelligens2009Ingår i: Vad är praktisk kunskap? / [ed] Jonna Bornemark & Fredrik Svenaeus, Huddinge: Södertörns högskola , 2009, 1, s. 85-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Känslornas kunskap: Exemplet emotionell intelligens
  • 109.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Medical technologies and the life world: an introduction to the theme2009Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 12, nr 2, s. 121-123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 110.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Smärtans mening: en Medicinfilosofisk betraktelse2009Ingår i: Att tänka smärtan / [ed] Marcia Sá Cavalcante Schuback, Huddinge: Södertörns högskola, 2009, 1, s. 31-47Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Smärtans mening: en Medicinfilosofisk betraktelse
  • 111.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    The ethics of self-change: becoming oneself by way of antidepressants or psychotherapy?2009Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 12, nr 2, s. 169-178Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores the differences between bringing about self-change by way of antidepressants versus psychotherapy from an ethical point of view, taking its starting point in the concept of authenticity. Given that the new antidepressants (SSRIs) are able not only to cure psychiatric disorders but also to bring about changes in the basic temperament structure of the person—changes in self-feeling—does it matter if one brings about such changes of the self by way of antidepressants or by way of psychotherapy? Are antidepressants a less good alternative than psychotherapy because antidepressants are in some way less authentic than psychotherapy? And, if so, what does this mean exactly? In this paper I try to show that the self-change brought about by way of antidepressants challenges basic assumptions of authentic self-change that are deeply ingrained in our Western culture: that changes in self should be brought about by laborious ‘self-work’ in which one explores the deep layers of the self (the unconscious) and comes to realise who one really is and should become. To become oneself has been held to presuppose such a journey. While the assumed importance of self-work appears to be badly founded on closer inspection, the notions of exploring and knowing oneself appear to be more promising in fleshing out an ethical distinction between psychopharmacological and psychotherapeutic practice with the help of the concept of authenticity. Psychotherapy, to a much greater extent than psychopharmacological interventions, involves the whole profile of the self in its attempts to effect a change, not only in the temperament but also in the character of the person in question, and this is important from an ethical point of view. In the article, the concepts of self-change, authenticity, temperament and character are presented and used in order to understand and flesh out the relevant ethical differences between the practice of psychotherapy and the use of antidepressants. Looping, collective effects of psychopharmacological self-change in a cultural context are also considered in this context.

  • 112.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    The Phenomenology of Falling Ill: An Explication, Critique and Improvement of Sartre’s Theory of Embodiment and Alienation2009Ingår i: Human Studies, ISSN 0163-8548, E-ISSN 1572-851X, Vol. 32, nr 1, s. 53-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper I develop a phenomenology of falling ill by presenting, interpreting and developing the basic model we find in Jean-Paul Sartre’s Being and Nothingness (1956). The three steps identified by Sartre in this process are analysed, developed further and brought to a five-step model: (1) pre-reflective experience of discomfort, (2) lived, bodily discomfort, (3) suffered illness, (4) disease pondering, and (5) disease state. To fall ill is to fall victim to a gradual process of alienation, and with each step this alienating process is taken to a new qualitative level. Consequently, the five steps of falling ill have not only a contingent chronological order but also a kind of logical order, in that they typically presuppose each other. I adopt Sartre’s focus on embodiment as the core ground of the alienation process, but point out that the alienation of the body in illness is not only the experience of a psychic object, but an experience of the independent life of one’s own body. This facticity of the body is the result neither of the gaze of the other person, nor of a reflection adopting the outer perspective of the other in an indirect way, but is a result of the very otherness of one’s own body, which addresses and plagues us when we fall ill. I use examples of falling ill and being a patient to show how a phenomenology of falling ill can be helpful in educating health-care personnel (and perhaps also patients) about the ways of the lived body.

  • 113.
    Svenaeus, Fredrik
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Bornemark, JonnaSödertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Vad är praktisk kunskap?2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Antologin beskriver och fördjupar forskningsfältet praktisk kunskap med tonvikt på frågor kring yrkeskunnande och utbildning. Medverkande är lärare, forskare och magisterstudenter vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Perspektiven i bokens olika bidrag är företrädesvis humanistiska, bland nyckelbegreppen märks praktisk visdom, tyst kunskap, känslor och kunskap, erfarenhet, reflektion, fenomenologi, hermeneutik, bildning, dilemma, dygdeetik, berättelse och essä.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vad är praktisk kunskap?
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 114.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Vad är praktisk kunskap?: En inledning till ämnet och boken2009Ingår i: Vad är praktisk kunskap? / [ed] Jonna Bornemark & Fredrik Svenaeus, Huddinge: Södertörns högskola , 2009, 1, s. 11-34Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vad är praktisk kunskap?: En inledning till ämnet och boken
  • 115.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Tabletter för känsliga själar: den antidepressiva revolutionen2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 116.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    A Heideggerian defense of therapeutic cloning.2007Ingår i: Theoretical Medicine and Bioethics, ISSN 1386-7415, E-ISSN 1573-0980, Vol. 28, nr 1, s. 31-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Debates about the legitimacy of embryonic stem-cell research have largely focused on the type of ethical value that should be accorded to the human embryo in vitro. In this paper, I try to show that, to broaden the scope of these debates, one needs to articulate an ontology that does not limit itself to biological accounts, but that instead focuses on the embryo's place in a totality of relevance surrounding and guiding a human practice. Instead of attempting to substantiate the ethical value of the embryo exclusively by pointing out that it has potentiality for personhood, one should examine the types of practices in which the embryo occurs and focus on the ends inherent to these practices. With this emphasis on context, it becomes apparent that the embryo's ethical significance can only be understood by elucidating the attitudes that are established towards it in the course of specific activities. The distinction between fertilized embryos and cloned embryos proves to be important in this contextual analysis, since, from the point of view of practice, the two types of embryos appear to belong to different human practices: (assisted) procreation and medical research, respectively. In my arguments, I highlight the concepts of practice, technology, and nature, as they have been analyzed in the phenomenological tradition, particularly by Martin Heidegger. I come to the conclusion that therapeutic cloning should be allowed, provided that it turns out to be a project that benefits medical science in its aim to battle diseases. Important precautions have to be taken, however, in order to safeguard the practice of procreation from becoming perverted by the aims and attitudes of medical science when the two practices intersect. The threat in question needs to be taken seriously, since it concerns the structure and goal of practices which are central to our very self understanding as human beings.

  • 117.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Do antidepressants affect the self?: A phenomenological approach2007Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 10, nr 2, s. 153-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, I explore the questions of how and to what extent new antidepressants (selective serotonin-reuptake inhibitors, or SSRIs) could possibly affect the self. I do this by way of a phenomenological approach, using the works of Martin Heidegger and Thomas Fuchs to analyze the roles of attunement and embodiment in normal and abnormal ways of being-in-the-world. The nature of depression and anxiety disorders - the diagnoses for which treatment with antidepressants is most commonly indicated - is also explored by way of this phenomenological approach, as are the basic structures of self-being. Special attention is paid in the analysis to the moods of boredom, anxiety and grief, since they play fundamental roles in depression and anxiety disorders and since their intensity and frequency appear to be modulated by antidepressants. My conclusion is that the effect of these drugs on the self can be thought of in terms of changes in self-feeling, or, more precisely, self-vibration of embodiment. I present the idea of a spectrum of bodily resonance, which extends from the normal resonance of the lived body, in which the body is able to pick up a wide range of different moods; continuing over various kinds of sensitivities, preferences and idiosyncrasies, in which certain moods are favored over others; to cases that we unreservedly label pathologies, in which the body is severely out of tune, or even devoid of tune and thus useless as a tool of resonance. Different cultures and societies favor slightly differently attuned self-styles as paradigmatic of the normal and good life, and the popularity of the SSRIs can therefore be explained, not only by defects of embodiment, but also by the presence of certain cultural norms in our contemporary society.

  • 118.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Phenomenology listens to Prozac: analyzing the SSRI revolution2007Ingår i: Medical technologies and the life world: the social construction of normality / [ed] Sonja Olin Lauritzen, Lars-Christer Hydén, Abingdon, Oxon, UK: Routledge, 2007, s. 164-183Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Focuses on the ways new health technologies intervene into our lives. This book explores: how new health technologies are understood by lay people and patients; how the outcomes of these technologies are communicated in various clinical settings; and, how these technologies can alter our notions of health and illness and create 'new illness'.

  • 119.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Psychopharmacology and the Self: An Introduction to the Theme2007Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 10, nr 2, s. 115-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 120.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Å bli syk: en studie i tilsykningens fenomenologi2007Ingår i: Humanistisk sykdomslære: tanker om diagnoser og sykdom, helse og velvære / [ed] Gunn Engelsrud, Kristin Heggen, Oslo: Universitetsforl. , 2007, s. 42-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 121.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Döden går att dela: viktig bok om den svåra vården. [Recension av: Mazzarella, Merete, Den goda beröringen : om kropp, hälsa, vård och litteratur]2006Ingår i: Axess, ISSN 1651-0941, Vol. Annex, vår, s. 43-44Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 122.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    En nattens filosofi: Jan Patočkas essäer uppsöker upplysningens skuggsidor. [Recension av: Patočka, Jan, Kätterska essäer om historiens filosofi]2006Ingår i: Axess, ISSN 1651-0941, nr Annex, höst, s. 36-37Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 123.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för praktisk kunskap.
    Medicine2006Ingår i: A companion to phenomenology and existentialism / [ed] Hubert L. Dreyfus & Mark A. Wrathall, Malden, MA: Blackwell Pub. , 2006, s. 412-424Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 124.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för medier, konst och filosofi, Centrum för praktisk kunskap.
    Gadamerian Hermeneutics of Medicine: A Phenomenology of Health and Illness2005Ingår i: Between Description and Interpretation: the hermeneutic turn in phenomenology / [ed] Andrzej Wierciński, Toronto: Hermeneutic Press , 2005, s. 169-187Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för medier, konst och filosofi, Centrum för praktisk kunskap.
    Heidegger och sjukdomens fenomenologi2005Ingår i: Sjukdomsvärldar: om människors erfarenhet av kroppslig ohälsa / [ed] Bengt Richt, Gunilla Tegern, Lund: Studentlitteratur , 2005, s. 51-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Svenaeus, Fredrik
    Linköpings universitet.
    Phenomenology and Psychiatry: A Contemporary Diagnosis Introducing the Work of Thomas Fuchs2005Ingår i: Sats: Nordic Journal of Philosophy, ISSN 1600-1974, E-ISSN 1869-7577, Vol. 6, nr 2, s. 202-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 127.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för medier, konst och filosofi, Centrum för praktisk kunskap.
    [Recension av]: Philosophical Aspects on Emotions, ed. Åsa Carlson, Stockholm: Thales, 2005. 351 pp.2005Ingår i: Sats: Nordic Journal of Philosophy, ISSN 1600-1974, E-ISSN 1869-7577, Vol. 6, nr 2, s. 225-232Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 128. Olin Lauritzen, Sonja
    et al.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för medier, konst och filosofi, Centrum för praktisk kunskap.
    Introduktion: Vardagsvärlden och medicinen2004Ingår i: När människan möter medicinen: livsvärldens och berättelsens betydelse för förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi / [ed] Sonja Olin Lauritzen, Fredrik Svenaeus & Ann-Christine Jonsson, Stockholm: Carlsson , 2004, s. 9-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 129.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för medier, konst och filosofi, Centrum för praktisk kunskap.
    Medicinens hermeneutik: att förstå den sjuka människan2004Ingår i: När människan möter medicinen: livsvärldens och berättelsens betydelse för förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi / [ed] Sonja Olin Lauritzen, Fredrik Svenaeus & Ann-Christine Jonsson, Stockholm: Carlsson , 2004, Vol. S. 31-48, s. 31-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 130. Olin Lauritzen, Sonja
    et al.
    Svenaeus, FredrikSödertörns högskola, Institutionen för medier, konst och filosofi, Centrum för praktisk kunskap.Jonsson, Ann-Christin
    När människan möter medicinen: livsvärldens och berättelsens betydelse för förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 131.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Institutionen för medier, konst och filosofi, Centrum för praktisk kunskap.
    Phenomenological ethics: Potentials and pitfalls: Review article2004Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 7, nr 1, s. 109-112Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 132.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Avdelning 1, Centrum för praktisk kunskap.
    A Phenomenological Analysis of the Concepts of Handicap and Illness2003Ingår i: Dimensions of health and health promotion / [ed] Lennart Nordenfelt, Per-Erik Liss, Amsterdam: Rodopi , 2003, s. 97-109Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 133.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Avdelning 1, Centrum för praktisk kunskap.
    Efterord2003Ingår i: Den gåtfulla hälsan: essäer och föredrag, Ludvika: Dualis , 2003, s. 201-210Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 134.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Avdelning 1, Centrum för praktisk kunskap.
    Embryot - människa eller produkt?2003Ingår i: Människa eller material?: fem forskare diskuterar etiska och juridiska aspekter på stamcellsforskning / [ed] Monika Starendal, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2003, s. 30-39Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 135.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Avdelning 1, Centrum för praktisk kunskap.
    Fronesis - en hermeneutisk dygd2003Ingår i: Erfarenhetens rum och vägar: 24 texter om kunskap och arbete : en vänbok till Ingela Josefson / [ed] Eva Erson och Lisa Öberg, Botkyrka: Mångkulturellt centrum , 2003, s. 61-74Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 136.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Avdelning 1, Centrum för praktisk kunskap.
    Hermeneutics of medicine in the wake of Gadamer: the issue of phronesis.2003Ingår i: Theoretical Medicine and Bioethics, ISSN 1386-7415, E-ISSN 1573-0980, Vol. 24, nr 5, s. 407-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The relevance of the Aristotelian concept of phronesis--practical wisdom--for medicine and medical ethics has been much debated during the last two decades. This paper attempts to show how Aristotle's practical philosophy was of central importance to Hans-Georg Gadamer and to the development of his philosophical hermeneutics, and how, accordingly, the concept of phronesis will be central to a Gadamerian hermeneutics of medicine. If medical practice is conceived of as an interpretative meeting between doctor and patient with the aim of restoring the health of the latter, then phronesis is the mark of the good physician, who through interpretation comes to know the best thing to do for this particular patient at this particular time. The potential fruitfulness of this hermeneutical appropriation of phronesis for the field of medical ethics is also discussed. The concept can be (and has been) used in critiques of the conceptualization of bioethics as the application of principle-based theory to clinical situations, since Aristotle's point is exactly that problems of praxis cannot be approached in this way. It can also point the way for alternative forms of medical ethics, such as virtue ethics or a phenomenological and hermeneutical ethics. The latter alternative would have to address the phenomena of health and the good life as issues for medical practice. It would also have to map out in detail the terrain of the medical meeting and the acts of interpretation through which phronesis is exercised.

  • 137.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Avdelning 1, Centrum för praktisk kunskap.
    Sjukdomens mening: det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När läkare och andra som arbetar i vården möter sina patienter står de inför den svåra uppgiften att försöka förstå och hjälpa människor som lider på många olika sätt och av många olika anledningar. Detta är ett tolkningsarbete som kräver stor kunskap och erfarenhet av lyssnandets konst. I tider av tilltagande biologisering är det viktigt att peka på hur sjukdomen rymmer många olika dimensioner. Den sjuka människan lever i ett samhälle och en kultur som präglar hennes upplevelser. Kropp, tanke och känsla är sammanvävda i livet med sjukdomen. Sjukdomar är berättelser på samma gång som de är fysiologiska tillstånd. Utifrån fenomenologin och hermeneutiken, två besläktade filosofiska tanketraditioner, tillhandahåller författaren teorier om sjukdomars natur och mötet med den sjuka människan som kastar nytt ljus över den medicinska praktiken. De förankras i den kliniska vardagen genom fallbeskrivningar om personer med ett vitt spektrum av vanliga tillstånd och sjukdomar: utmattningsdepression, influensa, diabetes, huvudvärk, prostatacancer, ryggproblem, posttraumatiskt stressyndrom och hjärnblödning. Boken är framför allt avsedd att användas på läkarutbildningen i kurser i patientkommunikation och i medicinens filosofi och etik. Den är även av intresse inom andra vårdutbildningar och för alla som vill veta mer om sjukdomars mening, ett ämne som blir mer och mer aktuellt i vår samhällsdebatt.

  • 138.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Avdelning 1, Centrum för praktisk kunskap.
    Fenomenologiska perspektiv på hälsa och sjukdom2002Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 99, nr 6, s. 540-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 139.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Avdelning 1, Centrum för praktisk kunskap.
    Kätterskt tänkande i strid med materialism: Jan Patočka2002Ingår i: Axess, ISSN 1651-0941, nr 7, s. 25-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 140.
    Svenaeus, Fredrik
    Södertörns högskola, Avdelning 1, Centrum för praktisk kunskap.
    Posthumanismens faror: stamcellsforskningen och frågan efter människan2002Ingår i: Balder : tidskrift för antroposofi och social tregrening, ISSN 0347-6286, nr 1-2, s. 52-59Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 141. Svenaeus, Fredrik
    Filosofi som xenologi: främlingsskap som tema i nya fenomenologiska studier2001Ingår i: Filosofisk tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 22, nr 1, s. 55-63Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 142. Svenaeus, Fredrik
    The hermeneutics of medicine and the phenomenology of health: steps towards a philosophy of medical practice2001Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 143. Svenaeus, Fredrik
    The Phenomenology of Health and Illness2001Ingår i: Handbook of phenomenology and medicine / [ed] Toombs, S. Kay, Dordrecht: Kluwer Academic , 2001, s. 87-108Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Features essays that demonstrate that because phenomenology provides extraordinary insights into many of the issues that are directly addressed within the world of medicine. This title is suitable for those who are interested in the philosophy of medicine, but for all healthcare professionals who are actively engaged in the care of the sick.

  • 144. Svenaeus, Fredrik
    Wittgensteinian perspectives on bioethics2001Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 4, nr 1, s. 97-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 145. Svenaeus, Fredrik
    Das unheimliche: towards a phenomenology of illness2000Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 3, nr 1, s. 3-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article I aim at developing a phenomenology of illness through a critical interpretation of the works of Sigmund Freud and Martin Heidegger. The phenomenon of "Unheimlichkeit"--uncanniness and unhomelikeness--is demonstrated not only to play a key role in the theories of Freud and Heidegger, but also to constitute the essence of the experience of illness. Two different modes of unhomelikeness--"The mind uncanny" and "The world uncanny"--are in this connection explored as constitutive parts of the phenomenon of illness. The consequence I draw from this analysis is that the mission of health care professionals must be not only to cure diseases, but actually, through devoting attention to the being-in-the-world of the patient, also to open up possible paths back to homelikeness. This mission can only be carried out if medicine acknowledges the basic importance of the meaning-realm of the patient's life--his or her life-world characteristics.

  • 146. Svenaeus, Fredrik
    Fysiologen Nietzsche2000Ingår i: Res publica (Goteborg), ISSN 0282-6062, nr 48-50, s. 319-329Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 147. Svenaeus, Fredrik
    Hermeneutics of clinical practice: the question of textuality.2000Ingår i: Theoretical Medicine and Bioethics, ISSN 1386-7415, E-ISSN 1573-0980, Vol. 21, nr 2, s. 171-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article I scrutinize the question whether clinical medicine, in order to be considered a hermeneutical enterprise, must be thought of as a reading of different "texts." Three different proposals for a definition of the concept of text in medicine, suggested by other hermeneuticians, are discussed. All three proposals are shown to be unsatisfying in various ways. Instead of attempting to find a fourth definition of the concept of text suitable to a hermeneutics of medicine, I then try to show that the assumption that one needs to operate with the concept of text in order to develop a hermeneutics of medicine is false. Clinical interpretation can be shown to essentially consist in a dialogical hermeneutics, the pattern of which can be found in the philosophy of Hans-Georg Gadamer. This kind of hermeneutics is not a methodology of text reading, but an ontological, phenomenological hermeneutics in which understanding is a necessary feature of the being-together of human beings in the world. This being-together in and through language takes on a peculiar form in the clinical encounter, since the medical meeting is typically characterized by an asymmetrical enstrangement and has a specific goal--health for the patient--absent in other forms of hermeneutics. Central issues of Gadamer's philosophy, e.g. "fusion of horizons," are shown to fit the structure of clinical practice.

  • 148. Svenaeus, Fredrik
    Narrativ medicin: berättelsen om patienten och hennes sjukdom2000Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 97, nr 34, s. 3629-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 149. Svenaeus, Fredrik
    The body uncanny: further steps towards a phenomenology of illness.2000Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 3, nr 2, s. 125-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article is an attempt to analyse the experience of embodiment in illness. Drawing upon Heidegger's phenomenology and the suggestion that illness can be understood as unhomelike being-in-the-world, I try to show how the way we live our own bodies in illness is experienced precisely as unhomelike. The body is alien, yet, at the same time, myself. It involves biological processes beyond my control, but these processes still belong to me as lived by me. This a priori otherness of the body presents itself in illness in an uncanny and merciless way. The unhomelike breakdown of our everyday being-in-the-world suffered in illness is explored through Heidegger's notion of the world being a "totality of relevance", a pattern of meaning played out between different "tools". The lived body is compared to a broken tool that alters and obstructs our way of being "thrown" and "projecting" ourselves in the meaning patterns of the world through feelings, thoughts and actions. The similarities and differences between this unhomelikeness of illness and the specific unhomelikeness of authentic understanding, reached according to Heidegger in existential anxiety, are discussed. In order to illustrate how the lived body can present itself as "broken" and "other" to its owner, and in what way this unhomelike experience calls for help from health-care professionals, I make use of a clinical example of a severe and common disease: stroke.

  • 150. Svenaeus, Fredrik
    The Truthfulness of Psychoanalysis2000Ingår i: Theoretical Medicine and Bioethics, ISSN 1386-7415, E-ISSN 1573-0980, Vol. 21, nr 4, s. 355-360Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1234 101 - 150 av 161
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf