sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alsterdal, Lotte
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Pröckl, MariaSödertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Inifrån och utifrån: Om praktisk kunskap i förskolan2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här tecknar studenter på den erfarenhetsbaserade förskollärarutbildningen, och forskare som undervisar på samma utbildning, en bild av förskolepedagogens praktiska kunskap. Texterna rör sig mellan ett förtroget inifrånperspektiv och ett teoretiskt utifrånperspektiv. Boken kombinerar på så vis en djupgående undersökning av dagsaktuella frågor som relationen mellan omsorg och lärande, det ökade antalet diagnostiserade barn, resursbrist, lek och utbildningens betydelse, samtidigt som den sätter dessa frågor i relation till vilken förskola, och vilket samhälle, vi vill ha.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Inifrån och utifrån: Om praktisk kunskap i förskolan
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Moberg, Christina
    et al.
    EASAC; KTH, Sverige.
    Wolrath Söderberg, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Retorik.
    Sandberg, Linn
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Genusvetenskap.
    Lindblad, Inger
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Sjöholm, Cecilia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Estetik.
    Gullström, Martin
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Andrén, Elinor
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Vallström, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Bonow, Madeleine
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Andrén, Thomas
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Porseryd, Tove
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Grahn, Mats
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Karlholm, Dan
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Smith, Nicholas
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Filosofi.
    Lehtilä, Kari
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Cederberg, Carl
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Svärd, Veronica
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Gunnarsson Payne, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Bornemark, Jonna
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Bergkvist, Anna-Mia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Gunnarson, Martin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Persson, Sara
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Jacobsson, Ellen
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Spånberger Weitz, Ylva
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Diderichsen, Öjvind
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Lärarutbildning och Estetiska lärprocesser.
    Gilek, Michael
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Garrison, Julie
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Pröckl, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Janzén, Therese
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dobers, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Bydler, Charlotte
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Westerberg, Charles
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Elmersjö, Magdalena
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Bisander, Thea
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Oreskovic, Nikolina
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Fröhlig, Florence
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Stedt, Kristoffer
    Göteborgs universitet, Sverige.
    De unga gör helt rätt när de stämmer staten: 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav2022Ingår i: Aftonbladet, nr 2022-12-07, s. 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. 

    I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.

    Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.

    Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. 

    Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).

    Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.

    Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.

  • 3.
    Pröckl, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Bildandet av professionellt omdöme: om den levda kroppen som utgångspunkt och resurs2023Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 13, nr 2, s. 63-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A professional education always has the student’s future profession in sight. In almost all aspects, there is a connection between what is studied and practiced, and what the forthcoming professional guild does on a daily basis. Practitioners in the making in the so-called interpersonal field – as for example teachers, police officers or professionals in healthcare – study what they need to know theoretically and practically to manage their future profession. But how is the very important task to develop the student’s professional judgement conducted? How is the professional gaze, or the sensibility for making sense of complex situations developed in university? Where in the educational setting does this take place? This essay describes the reflective seminar as a way to practice professional judgment. The starting point is a phenomenologically colored understanding that the student’s lived experience of being a person amongst persons offers great opportunities to work on the development of professional judgment. Moving from the theory of practical knowledge we investigate the possibilities that a “as if ” context gives the seminar. This we do to examine and reflect on the interpersonal challenges that the student’s future profession might harbor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Pröckl, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Danspedagogens yta: Där kunskap och konst överlappar varandra2014Ingår i: Konst och lärande: Essäer om estetiska lärprocesser / [ed] Anders Burman, Huddinge: Södertörns högskola , 2014, 1, s. 251-268Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Danspedagogens yta: Där kunskap och konst överlappar varandra
  • 5.
    Pröckl, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Tyngd, sväng och empatisk timing: förskollärares kroppsliga kunskaper2020Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In what way is knowledge embodied and what role does embodied knowledge play in interpersonal professional practices? In this thesis, practical and embodied knowledge of preschool teachers is investigated as an example of a profession where relational and bodily situated knowledge is significant.

    The questions, from where my point of departure is taken, are for instance: How does a skilful preschool teacher act? What approach in terms of embodied knowledge is needed if one wants to give care, trust and offer a child a sense of we? Are there dimensions of embodied knowledge that are present only in situations that appear negative? 

    This thesis belongs to the academic discipline The Theory of Practical Knowledge. Practical Knowledge in often described as experience based, bodily carried, situated and tied to our emotional life. The Theory of Practical knowledge tries to frame and explain these aspects of knowledge in the situations and contexts where they occur. 

    The importance of embodied knowledge, as a form of practical knowledge in relation to preschool teachers professional development, is not a theme that has been scrutinized in other research. In the light of a presupposition that knowledge is bodily carried (a presupposition that is founded in experiences of dance and a phenomenological influenced theoretical base) and that practical wisdom and skill in interpersonal practices exists only in action, this thesis is built upon a concern regarding whether values embedded in these practises could be threatened as a result of the difficulty to grasp them. 

    The forms of embodied knowledge possessed by the preschool teachers in this study appear as relational and situated in the co-embodied space in between the preschool teacher and the child, or, more correctly, between everyone in the group. In the interaction enabled by the good relationship the embodied forms of knowledge express themselves as mastery, a skill honed by care that I have chosen to describe using terms such as grooveweight, and empathetic timing

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Tyngd, sväng och empatisk timing: förskollärares praktiska kunskap
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf