sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Janzén, Thérese
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Ticks - ecology, new hazards, and relevance for public health2024Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fästingar är näst efter myggor de viktigaste vektorerna för spridning av sjukdomar både till människor och husdjur. I länderna runt Östersjön finns två medicinskt viktiga fästingarter som ökar i utbredning och antal, vilket också utgör ett ökat hot mot folkhälsan. Syftet med avhandlingen var att studera eko-epidemiologisk dynamik och viktiga mekanismer för spridningen av fästingar och fästingburna bakterier i en urban gradient.

    Grönområden i och runt städer utgör mötesplatser för människor, husdjur, fästingar och fästingburna patogener. I Stockholms län undersöktes effekterna av grönområdenas egenskaper på förekomst av fästingar och deras patogener utefter den urbana gradienten. Alla insamlade fästingar artbestämdes med molekylära metoder, och samtliga tillhörde arten Ixodes ricinus. Fästingar var vanliga i rurala områden och naturliga miljöer, men förekom även i urbana parker. Viktiga faktorer för förekomst av fästingar var den signifikant negativa effekten av vegetationshöjd vid insamlingsplatsen, och den signifikant positiva effekten av barrblandskog i det omgivande landskapet.

    I studien av patogener var prevalensen av Borrelia burgdorferi sensu lato 24% och för Anaplasma phagocytophilum 7.5%. Fästingar infekterade med B. miyamotoi påträffades vid några få platser med en prevalens på 0.9%. Den dominerande arten inom gruppen av B. burgdorfgeri (s.l.) var B. afzelii. Trädtäthet runt insamlingsplatsen hade en signifikant positiv effekt på prevalensen av B. burgdorferi (s.l.). Utbredningen av lövskogar och skogskanter hade signifikant positiva effekter på prevalensen av A. phagocytophilum, och fästingar infekterade med A. phagocytophilum förekom även i urbana parker. Den fästingburna sjukdomen granulocytär anaplasmos hos häst, ökade signifikant från 2002 till 2015, med flest fall på sensommar och tidig höst.

    Folkhälsorisker för fästingburna sjukdomar i ett urbant grönområde uppskattades med hjälp av information om fästingförekomst, patogenprevalens, befolkningstäthet och besöksantal. Resultatet visade en måttlig till hög risk för fästingburna sjukdomar i hela det undersökta grönområdet. Vid intervjuer med besökare påvisades en hög medvetenhet om fästingar och fästingspridda sjukdomar, men att skyddsåtgärder endast tillämpades vid specifika fritidsaktiviteter såsom bärplockning.

    Resultatet från avhandlingen visar på en betydande risk för spridning av fästingburna sjukdomar längs med hela den urbana gradienten, inklusive områden som traditionellt ansetts ha en låg risk. Resultaten som visar på eko-epidemiologiska mekanismer för spridning av granulocytär anaplasmos hos häst är relevanta också ur ett folkhälsoperspektiv eftersom bakterierna orsakar sjukdom även hos människor. Trots risker med fästingar och deras sjukdomar är grönområden ytterst viktiga för folkhälsan utifrån andra hälsoaspekter, men det behövs initiativ och medvetenhet för att motverka riskerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ticks: ecology, new hazards and relevance for public health
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Janzén, Therese
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Choudhury, Firoza
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Petersson, Mona
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Ticks: public health risks in urban green spaces2024Ingår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 24, nr 1, artikel-id 1031Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Urban green spaces are important for human health, but they may expose visitors to tick-borne diseases. This not only presents a potential public health challenge but also undermines the expected public health gains from urban green spaces. The aim of this study is to assess the public health risk of tick-borne diseases in an urban green space used for recreation in Stockholm, Sweden.

    Methods: We used a mixed method approach identifying both the magnitude of the tick hazard and the extent of the human exposure to tick-borne diseases. At six entry points to an urban green space, we sampled ticks and documented microhabitat conditions from five randomly assigned 2 m × 2 m plots. Surrounding habitat data was analyzed using geographical information system (GIS). Nymphs and adult ticks were tested for Borrelia burgdorferi sensu lato and Anaplasma phagocytophilum using TaqMan qPCR. Positive B. burgdorferi (s.l.) ticks were further analyzed by nested PCR amplification and sequence analysis. Population census data and visitor count data were used to estimate the degree of human exposure to tick-borne diseases. To further understand the degree to which visitors get in contact with infected ticks we also conducted interviews with visitors to green spaces.

    Results: High tick densities were commonly found in humid broadleaved forest with low field vegetation. High pathogen prevalence was significantly correlated with increasing proportions of artificial areas. Integrating the tick hazard with human exposure we found that the public health risk of tick-borne diseases was moderate to high at most of the studied entry points. Many of the visitors frequently used urban green spaces. Walking was the most common activity, but visitors also engaged in activities with higher risk for tick encounters. Individual protective measures were connected to specific recreational activities such as picking berries or mushrooms.

    Conclusions: The number of visitors can be combined with tick inventory data and molecular analyses of pathogen prevalence to make crude estimations of the public health risk of tick-borne diseases in urban green spaces. The risk of encountering infected ticks is omnipresent during recreational activities in urban green spaces, highlighting the need for public health campaigns to reduce the risk of tick-borne diseases.

  • 3.
    Janzén, Therese
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Factors responsible for Ixodes ricinus presence and abundance across a natural-urban gradient2023Dataset
    Abstract [sv]

    För att förstå utbredningen av den vanliga fästingen Ixodes ricinus, undersökte vi hur både lokala faktorer och olika landskapsegenskaper påverkar förekomsten av fästingar i grönområden längs med urbaniseringsgradienten i Stockholms län, Sverige. Fästingar och fältdata samlades in under 2017 och 2019 och analyserades i relation till habitatdata och landskapsdata framtaget från geografiskt informationssystem (GIS). 2017 samlades fästingar och fältdata in från 12 olika platser i Stockholms län som ursprungligen hade valts som slumpmässiga kontroller till en annan studie men aldrig använts. 2019 samlades fästingar och fältdata in från 35 olika platser längs med urbaniseringsgradienten. Dessa 35 platser valdes slumpmässigt ut med hjälp av GIS. För att beräkna urbaniseringsgraden för varje plats, använde vi andelen exploaterad mark i en 1000m buffertzon. För de 12 första insamlingsplatserna under 2017 valde vi slumpmässigt ut 10 2m × 2m rutor för inventering av fästingar och fältdata. På de 35 platser som vi inventerade 2019, samlade vi in fästingar i 5 2m × 2m rutor. Vi besökte alla platser en gång och totalt inventerades 295 provtagningsrutor. För varje ruta noterade vi datum, tid, väderförhållande, antal fästingar, vegetationshöjd och trädstamstäthet runt varje ruta. För att ta fram landskapsdata skapades 10 buffertzoner från 100m till 1000m radies runt varje insamlingsplats i GIS tillsammans med Naturvårdverkets Nationella Marktäckedata. Dessa satellitkartor har en upplösning på 10m och har följande huvudkategorier 1) Skog, 2) Öppen mark, 3) Åkermark, 4) Öppen våtmark, 5) Exploaterad mark, och 6) Vatten. För att identifiera riskfaktorer valde vi att använda dessa huvudkategorier med undantag for kategorin Skog där vi valde att inkludera de åtta olika skogstyperna: Tallskog, Granskog, Barrblandskog, Lövblandad barrskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Triviallövskog med ädellövsinslag och Temporärt ej skog. För att ta fram statistik och beräkna konfigurationen av landskapet runt varje insamlingsplats, använde vi marktäckedata från 1000m buffertzonen som exporterades till GeoTIFF-format och som sedan analyserades med FRAGSTATS version 4. Vi använde Shannons diversitetsindex (SHDI) för att uppskatta mångfalden av marktäcketyper runt varje insamlingsplats. För att mäta aggregeringen av de olika martäcketyperna i landskapet använde vi Contagion (CONTAG). Som ett mått på skogens konfiguration använde vi PLAND, som är proportionen av skog i landskapet och total edge (TE) som är den totala skogskantslängden. Alla statistiska analyser har gjorts med R, versionen 4.0.3. För att analysera effekterna av olika riskfaktorer på fästingförekomst i olika grönområden, använde vi generaliserade linjära mixade modeller med Poisson-fördelade residualer. Eftersom datasetet innehöll fler nollor än vad som förväntas enligt en Poisson eller negativ binomialfördelning som orsakar överdispersion, använde vi nollinflations-Poissonmodeller i paketet glmmTMB.

  • 4.
    Janzén, Therese
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Petersson, Mona
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Factors responsible for Ixodes ricinus presence and abundance across a natural-urban gradient2023Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 18, nr 5, artikel-id e0285841Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To better understand the spatial distribution of the common tick Ixodes ricinus, we investigated how local site factors and landscape characteristics influence tick presence and abundance in different greenspaces along the natural-urban gradient in Stockholm County, Sweden. Ticks and field data were collected in 2017 and 2019 and analyzed in relation to habitat type distributions estimated from land cover maps using geographical information system (GIS). A total of 1378 (992 larvae, 370 nymphs, 13 females, and 3 males) questing ticks were collected from 295 sampling plots in 47 different greenspaces. Ticks were present in 41 of the 47 greenspaces and our results show that both local site features such as vegetation height, and landscape characteristics like the amount of mixed coniferous forest, significantly affect tick abundance. Tick abundance was highest in rural areas with large natural and seminatural habitats, but ticks were also present in parks and gardens in highly urbanized areas. Greenspaces along the natural-urban gradient should be included in surveillance for ticks and tick-borne diseases, including highly urbanized sites that may be perceived by the public as areas with low risk for tick encounters.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Moberg, Christina
    et al.
    EASAC; KTH, Sverige.
    Wolrath Söderberg, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Retorik.
    Sandberg, Linn
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Genusvetenskap.
    Lindblad, Inger
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Sjöholm, Cecilia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Estetik.
    Gullström, Martin
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Andrén, Elinor
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Vallström, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Bonow, Madeleine
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Andrén, Thomas
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Porseryd, Tove
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Grahn, Mats
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Karlholm, Dan
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Smith, Nicholas
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Filosofi.
    Lehtilä, Kari
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Cederberg, Carl
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Svärd, Veronica
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Gunnarsson Payne, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Bornemark, Jonna
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Bergkvist, Anna-Mia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Gunnarson, Martin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Persson, Sara
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Jacobsson, Ellen
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Spånberger Weitz, Ylva
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Diderichsen, Öjvind
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Lärarutbildning och Estetiska lärprocesser.
    Gilek, Michael
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Garrison, Julie
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Pröckl, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Janzén, Therese
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dobers, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Bydler, Charlotte
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Westerberg, Charles
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Elmersjö, Magdalena
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Bisander, Thea
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Oreskovic, Nikolina
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Fröhlig, Florence
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Stedt, Kristoffer
    Göteborgs universitet, Sverige.
    De unga gör helt rätt när de stämmer staten: 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav2022Ingår i: Aftonbladet, nr 2022-12-07, s. 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. 

    I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.

    Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.

    Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. 

    Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).

    Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.

    Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.

  • 6.
    Janzén, Therese
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Petersson, Mona
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Aspán, Anna
    National Veterinary Institute (SVA).
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Equine Granulocytic Anaplasmosis in Southern Sweden: Associations with coniferous forest, water bodies and landscape heterogeneity2019Ingår i: Agriculture, Ecosystems & Environment, ISSN 0167-8809, E-ISSN 1873-2305, Vol. 285, artikel-id 106626Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Landscape characteristics influence both vector and host habitats affecting the spatial and temporal distribution of vector-borne diseases. Anaplasma phagocytophilum is one of the most widespread tick-borne diseases in Europe causing tick-borne fever (TBF) in domestic ruminants, and granulocytic anaplasmosis in humans, horses and companion animals. The aim of this study was to identify landscape factors associated with Equine Granulocytic Anaplasmosis (EGA) cases in a refined temporal and spatial analysis by combining land cover data and presence/absence disease data, using a geographical information system (GIS). This study is a retrospective analysis utilizing 1030 EGA diagnostic test results extracted from the National Veterinary Institute (SVA, Sweden). The association between EGA and different land cover types was analyzed with generalized linear models. To analyze the relation between landscape heterogeneity and EGA, we calculated the Gini-Simpson index. Our results showed a significant increase in the proportion positive EGA cases from 2002 to 2015 and marked differences in the seasonal within year distribution of EGA cases. The association with landscape configuration is shown by the positive relationship between A. phagocytophilum and coniferous forest, water bodies, and landscape heterogeneity, respectively. The information on the eco-epidemiological drivers for EGA can be central for disease control and prevention. Our method of linking land cover to disease risk may be applied to other vector-borne diseases and to other study regions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Janzén, Therese
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Larsson, Josefine
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Marint centrum Simrishamn, Sweden.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Petersson, Mona
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Ixodes-borne bacterial pathogen distribution across a natural-urban gradientManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf