sh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Janzén, Thérese
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Ticks - ecology, new hazards, and relevance for public health2024Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Ticks and tick-borne diseases are ranking second only to mosquitoes as vectors of pathogens responsible for diseases in both humans and domestic animals. In the countries around the Baltic Sea, two medically important tick species are increasing both in range and abundance, and the public health threat posed by tick-borne diseases in this area is steadily growing. The aim of this thesis was to study the eco-epidemiological dynamics and mechanisms of ticks and bacterial tick-borne pathogens along the natural-urban gradient.

    Green spaces have become important intersections between humans, domestic animals, ticks, and tick-borne pathogens. Along the natural-urban gradient in Stockholm County, Sweden, we examined the impact of green space characteristics on tickabundance and pathogens prevalence. In this study all questing ticks were molecularly identified as Ixodes ricinus. Questing ticks were abundant in natural and seminatural habitats, but also present in urbanized parks. Important drivers of tickabundance included significant negative effects of local vegetation height and positiveeffects of mixed coniferous forests in the surrounding landscape.

    The prevalence of Borrelia burgdorferi sensu lato was 24% and that of Anaplasma phagocytophilum 7.5%. B. miyamotoi was found at a few sites with a prevalence of 0.9%. The dominant B. burgdorferi (s.l.) genospecies was B. afzelii. Tree stem density had a significant positive effect on B. burgdorferi (s.l.) prevalence. Broadleaved forests and total forest edge had significant positive effects on A. phagocytophilum prevalence, persisting even in highly urbanized areas. The tick-borne disease equine granulocytic anaplasmosis (EGA) significant increased from 2002 to 2015, with a yearly peak in late summer and early fall.

    The public health risk for tick-borne diseases in an urban green space was estimated from hazard data on tick abundances and pathogen prevalence combined with exposure data using residential population densities and green space visitor numbers. The results indicated a medium to high risk of tick-borne diseases at most sites. Structured interviews with visitors showed that even if visitors showed a high tick awareness and attempted to avoid ticks, most protective measures were only practiced during specific recreational activities.

    The findings from this doctoral project show a notable risk of encountering ticks and tick-borne pathogens along the entire natural-urban gradient, even in highly urbanized areas traditionally perceived as having a low risk. The information on the eco-epidemiological drivers of EGA is important also for the medical health field since the agent causing EGA is identical to the agent causing human disease. Despite ticks and their pathogens green spaces still continue to play a vital role in public health, but the omnipresent risk of tick-borne diseases highlights the need for public health initiatives to mitigate this risk. 

    Fulltekst (pdf)
    Ticks: ecology, new hazards and relevance for public health
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Janzén, Therese
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Choudhury, Firoza
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Petersson, Mona
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Ticks: public health risks in urban green spaces2024Inngår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 24, nr 1, artikkel-id 1031Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Urban green spaces are important for human health, but they may expose visitors to tick-borne diseases. This not only presents a potential public health challenge but also undermines the expected public health gains from urban green spaces. The aim of this study is to assess the public health risk of tick-borne diseases in an urban green space used for recreation in Stockholm, Sweden.

    Methods: We used a mixed method approach identifying both the magnitude of the tick hazard and the extent of the human exposure to tick-borne diseases. At six entry points to an urban green space, we sampled ticks and documented microhabitat conditions from five randomly assigned 2 m × 2 m plots. Surrounding habitat data was analyzed using geographical information system (GIS). Nymphs and adult ticks were tested for Borrelia burgdorferi sensu lato and Anaplasma phagocytophilum using TaqMan qPCR. Positive B. burgdorferi (s.l.) ticks were further analyzed by nested PCR amplification and sequence analysis. Population census data and visitor count data were used to estimate the degree of human exposure to tick-borne diseases. To further understand the degree to which visitors get in contact with infected ticks we also conducted interviews with visitors to green spaces.

    Results: High tick densities were commonly found in humid broadleaved forest with low field vegetation. High pathogen prevalence was significantly correlated with increasing proportions of artificial areas. Integrating the tick hazard with human exposure we found that the public health risk of tick-borne diseases was moderate to high at most of the studied entry points. Many of the visitors frequently used urban green spaces. Walking was the most common activity, but visitors also engaged in activities with higher risk for tick encounters. Individual protective measures were connected to specific recreational activities such as picking berries or mushrooms.

    Conclusions: The number of visitors can be combined with tick inventory data and molecular analyses of pathogen prevalence to make crude estimations of the public health risk of tick-borne diseases in urban green spaces. The risk of encountering infected ticks is omnipresent during recreational activities in urban green spaces, highlighting the need for public health campaigns to reduce the risk of tick-borne diseases.

  • 3.
    Janzén, Therese
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Factors responsible for Ixodes ricinus presence and abundance across a natural-urban gradient2023Dataset
    Abstract [en]

    In 2017, ticks and field data were collected from 12 different sites in Stockholm County originally chosen as random controls for another study but was never used. In 2019, we collected ticks and field data at 35 randomly selected sites along the natural-urban gradient. To calculate and urbanization index, we used the proportion of artificial surfaces surrounding each site. All sampling sites were visited once with a total of 295 sampling plots inventoried for ticks and field data. For each sampling plot, we recorded date, time, temperature, weather conditions, number of ticks, vegetation height and tree stem density surrounding the inventory plot. To retrieve large landscape characteristics, we established 10 buffer zones ranging from 100m to 1000m around each sampling site in GIS using satellite land cover maps (retrieved from: https://www.naturvardsverket.se/verktyg-och-tjanster/kartor-och-karttjanster/nationella-marktackedata/ladda-ner-nationella-marktackedata/). These maps have a spatial resolution of 10m and include the following main categories 1) Forest and seminatural areas, 2) Open areas, 3) Arable land, 4) Wetlands, 5) Artificial surfaces and 6) Inland and marine water. These main categories are further divided into subcategories with detailed information regarding the different land cover classes. In the analyses, we used the main categories, with the exception of Forest and seminatural areas where we included eight individual forest types: Pine forest, Spruce forest, Mixed coniferous forest, Mixed forest, Broadleaved forest, Broadleaved hardwood forest, Broadleaved forest with hardwood forest and Temporarily non-forest. To calculate landscape configuration metrics at each sampling site, we used land cover data from the GIS buffers with a 1000m radius, exported to GeoTIFF format and analyzed them with FRAGSTATS version 4. For landscape heterogeneity we used Shannons’ diversity index (SHDI) and to measure the aggregation of landscape attributes we used Contagion (CONTAG). As measures of forest configuration, we used percent of forest cover (PLAND) and total forest edge length (TE). All statistical analyses were performed with R version 4.0.3. To analyze the effect of possible risk factors for tick abundance in different greenspaces across the natural-urban gradient, we used generalized linear mixed models assuming Poisson distributed residuals. As the data contained a larger proportion of zeros than would be expected according to a Poisson or a negative binomial distribution causing overdispersion, we fitted zero-inflated Poisson models using the package glmmTMB (generalized linear mixed models using Template Model Builder).

  • 4.
    Janzén, Therese
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Petersson, Mona
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Factors responsible for Ixodes ricinus presence and abundance across a natural-urban gradient2023Inngår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 18, nr 5, artikkel-id e0285841Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To better understand the spatial distribution of the common tick Ixodes ricinus, we investigated how local site factors and landscape characteristics influence tick presence and abundance in different greenspaces along the natural-urban gradient in Stockholm County, Sweden. Ticks and field data were collected in 2017 and 2019 and analyzed in relation to habitat type distributions estimated from land cover maps using geographical information system (GIS). A total of 1378 (992 larvae, 370 nymphs, 13 females, and 3 males) questing ticks were collected from 295 sampling plots in 47 different greenspaces. Ticks were present in 41 of the 47 greenspaces and our results show that both local site features such as vegetation height, and landscape characteristics like the amount of mixed coniferous forest, significantly affect tick abundance. Tick abundance was highest in rural areas with large natural and seminatural habitats, but ticks were also present in parks and gardens in highly urbanized areas. Greenspaces along the natural-urban gradient should be included in surveillance for ticks and tick-borne diseases, including highly urbanized sites that may be perceived by the public as areas with low risk for tick encounters.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Moberg, Christina
    et al.
    EASAC; KTH, Sverige.
    Wolrath Söderberg, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Retorik.
    Sandberg, Linn
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Genusvetenskap.
    Lindblad, Inger
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Sjöholm, Cecilia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Estetik.
    Gullström, Martin
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Andrén, Elinor
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Vallström, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Bonow, Madeleine
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Andrén, Thomas
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Porseryd, Tove
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Grahn, Mats
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Karlholm, Dan
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Smith, Nicholas
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Filosofi.
    Lehtilä, Kari
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Cederberg, Carl
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Svärd, Veronica
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Gunnarsson Payne, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Bornemark, Jonna
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Bergkvist, Anna-Mia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Gunnarson, Martin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Persson, Sara
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Jacobsson, Ellen
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Spånberger Weitz, Ylva
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Diderichsen, Öjvind
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Lärarutbildning och Estetiska lärprocesser.
    Gilek, Michael
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Garrison, Julie
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Pröckl, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Janzén, Therese
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dobers, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Bydler, Charlotte
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Westerberg, Charles
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Elmersjö, Magdalena
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Bisander, Thea
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Oreskovic, Nikolina
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Fröhlig, Florence
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Stedt, Kristoffer
    Göteborgs universitet, Sverige.
    De unga gör helt rätt när de stämmer staten: 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav2022Inngår i: Aftonbladet, nr 2022-12-07, s. 2Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. 

    I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.

    Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.

    Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. 

    Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).

    Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.

    Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.

  • 6.
    Janzén, Therese
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Petersson, Mona
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Aspán, Anna
    National Veterinary Institute (SVA).
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Equine Granulocytic Anaplasmosis in Southern Sweden: Associations with coniferous forest, water bodies and landscape heterogeneity2019Inngår i: Agriculture, Ecosystems & Environment, ISSN 0167-8809, E-ISSN 1873-2305, Vol. 285, artikkel-id 106626Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Landscape characteristics influence both vector and host habitats affecting the spatial and temporal distribution of vector-borne diseases. Anaplasma phagocytophilum is one of the most widespread tick-borne diseases in Europe causing tick-borne fever (TBF) in domestic ruminants, and granulocytic anaplasmosis in humans, horses and companion animals. The aim of this study was to identify landscape factors associated with Equine Granulocytic Anaplasmosis (EGA) cases in a refined temporal and spatial analysis by combining land cover data and presence/absence disease data, using a geographical information system (GIS). This study is a retrospective analysis utilizing 1030 EGA diagnostic test results extracted from the National Veterinary Institute (SVA, Sweden). The association between EGA and different land cover types was analyzed with generalized linear models. To analyze the relation between landscape heterogeneity and EGA, we calculated the Gini-Simpson index. Our results showed a significant increase in the proportion positive EGA cases from 2002 to 2015 and marked differences in the seasonal within year distribution of EGA cases. The association with landscape configuration is shown by the positive relationship between A. phagocytophilum and coniferous forest, water bodies, and landscape heterogeneity, respectively. The information on the eco-epidemiological drivers for EGA can be central for disease control and prevention. Our method of linking land cover to disease risk may be applied to other vector-borne diseases and to other study regions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Janzén, Therese
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).
    Larsson, Josefine
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Marint centrum Simrishamn, Sweden.
    Hammer, Monica
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Petersson, Mona
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Ixodes-borne bacterial pathogen distribution across a natural-urban gradientManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf