sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 54
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Porsani, Juliana
    et al.
    Linköping University, Sweden.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lehtilä, Kari
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lima Costa, Suzane
    UFBA - Federal University of Bahia, Brazil.
    da Conceição Carvalho, Jocimar
    IFBA – Federal Insitute of Education, Science, and Technology of Bahia, Brazil.
    Expressing and enacting decoloniality through indigenous tourism: Experiences from the Pataxó Jaqueira Reserve in Brazil2024Ingår i: Social Sciences and Humanities Open, ISSN 2590-2911, Vol. 9, artikel-id 100859Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study analyses the narratives expressed by the Pataxó indigenous people of Brazil within their indigenous tourism project, the “Jaqueira Reserve”. Our findings show that the indigenous people's role as protagonists in this setting foregrounds their voices, allowing them to retell and reposition themselves in history and to re-envision the future by presenting different ways of thinking and being. We contend that this Pataxó experience illustrates how decolonial endeavours are being crafted on an everyday basis in ways that strengthen indigenous cultural and environmental rights. Accordingly, we conclude that indigenous tourism has a transformational potential in the sense that it can counter the colonialization of mind and ideas and coloniality's violent oppression/exploitation of culture and nature. 

  • 2.
    Fortes, Bartira
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Porsani, Juliana
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Contesting Extractivism through Amazonian Indigenous Artivism: Decolonial reflections on possibilities for crafting a pluriverse from within2023Ingår i: Alternautas, ISSN 2057-4924, Vol. 10, nr 1, s. 155-190Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article provides an analysis of Amazonian Indigenous peoples’ “artivism” – understood as artistic expressions with activist orientation. It approaches artivism within the context of the emergence of Contemporary Indigenous Art in Brazil and its significance in the resistance against the centuries-long oppression of native peoples, illustrated by the advancement of extractivism in the Amazon. We focus on the artworks by four prominent Indigenous artivists: Jaider Esbell’s critical engagements with art history; Denilson Baniwa’s reanthropophagy movement; Daiara Tukano’s critique of articide; and Emerson Pontes’ transformation into Uýra, the Walking Tree. Altogether, the messages embedded in their artworks contest the dominant growth-oriented development narrative anchored on the pre-eminence of the human-nature ontological dualism, where Nature is reduced to economic resource, along with a view of development that positions western ways of knowing, being and living at the forefront of a civilizational continuum. We conclude by elucidating the central decolonizing role of Indigenous artivism and its potential to strengthen Indigenous’ voices and agendas which include exercising self-determination, resisting extractivism, and crafting more plural and just worlds.

  • 3.
    Porsani, Juliana
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lehtilä, Kari
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Da Conceição-Carvalho, Jocimar
    Federal Institute of Bahia (IFBA), Brazil.
    Braz-Bomfim, Juari
    Municipal Secretariat for Indigenous Issues in Santa Cruz de Cabralia, Brazil.
    Indigenously controlled tourism as struggle for autonomy: the Pataxó Jaqueira Reserve in Brazil2023Ingår i: Revista iberoamericana de estudios de desarrollo / Iberoamerican Journal of Development Studies, E-ISSN 2254-2035Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study analyses the emblematic experience of an indigenous group in Brazil, the Pataxó, who was able to set up and exercise strong control over an indigenous tourism project: the Jaqueira Reserve. Based on document analysis, interviews, and observations, we show how the Jaqueira Reserve was consolidated not only as a strongly autonomous initiative but also as constituent of a greater quest for autonomy (to craft aspired livelihoods conducive to cultural revitalization and environmental protection). The Pataxó experience shows that indigenous tourism can be an instrument in greater indigenous struggles, and as such can develop not only despite marginalization but also against it.

  • 4.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lembke, Magnus
    Stockholm University, Sweden.
    Porsani, Juliana
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Livelihood Alterations and Indigenous Innovators in the Ecuadorian Amazon2023Ingår i: Alternautas, E-ISSN 2057-4924, Vol. 10, nr 1, s. 95-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article approaches livelihood alterations in Indigenous communities of the Ecuadorian Amazon as means of adaptation and resistance to socio-environmental impacts brought along by the expansion of global capitalism. The cases comprise collective Indigenous endeavors in typically capitalist sectors -tourism and mining -illustrated by the experiences of Kichwa community tourism in Shiripuno in the central Amazon, and sustainable mining in the southern Amazonian Shuar community of Congüime (Kenkuim). Theaim is to unravel these emerging livelihood strategies in relation to Indigenous ethno-cultural identity. Methodologically, we rely on comparative and ethnographic work in the field with Indigenous actors, and on a theoretical framework anchored in the concepts of innovators, cultural boundary changes (Fredrik Barth), social fields of force (William Roseberry), and intercultural regimes (Fernando Galindo and Xavier Albó). In both empirical cases -Indigenous-controlled tourism and mining -communities are framing their ethnic identity to engage with, and positively reposition themselves in relation to the wider society. We hold that these endeavors must be comprehended as highly innovative, and that indigeneity and cultural boundaries can be strengthened bysocio-cultural changes toward livelihoods previously considered as “unauthentic” or “non-Indigenous”. We also argue that these new livelihood orientations have (purposely) altered gender relations within the communities in benefit of women. Additionally, our cases suggest that cultural strengthening and gender empowerment, among other positive outcomes, requires a nuanced apprehension of indigeneity as a partly floating concept and instrument gaining ground amid the increasing interconnectedness of ancienttraditions and capitalist modernity.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Livelihood Alterations and Indigenous Innovatorsin the Ecuadorian Amazon
  • 5.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Ubidia, Peter
    Universidad de Otavalo, Ecuador.
    Prácticas ancestrales en tiempos de COVID-19: Reflexiones decoloniales desde tres comunidades Kichwa-Otavalos2023Ingår i: Revista Dialógica Intercultural, ISSN 2960-0847, nr 1, s. 86-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    El argumento central del presente artículo es que en las periferias de la modernidad existen prácticas y conocimientos muy valiosos para comprender el mundo y para el manejo de situaciones críticas. En el contexto de la crisis pandémica global del Covid-19, este texto examina y problematiza las reacciones, estrategias y actitudes frente a la pandemia en tres comunidades Kichwas de la Sierra Norte ecuatoriana: La Calera, Huaycopungo y Punyaro. Partiendo desde una lógica teórica decolonial, sobre los mecanismos y estructuras de dominación y subordinación de ciertos grupos sociales y mediante un estudio de caso etnográfico comparativo y participativo, el resultado del artículo indica que el impacto del Covid-19 en las comunidades fue mínima. Asimismo, desde su ontología y tradiciones Kichwas, las tres comunidades reactivaron y expandieron la producción agrícola comunitaria y ampliaron sus prácticas de tratamientos medicinales ancestrales. Del mismo modo, podemos concluir que, desde el inicio de la pandemia, hubo un grado fuerte de desobediencia parcial o completa de las poblaciones indígenas hacia las restricciones y políticas estatales frente al Covid-19, e, incluso, una cantidad de los voceros Kichwas ni siquiera creía en la pandemia o las vacunas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Prácticas ancestrales en tiempos de Covid-19 Free access
  • 6.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Un enfoque político-ecológico decolonial sobre casos emblemáticos de ecoturismo comunitario desde abajo: Experiencias Kichwa, Shuar y Tsáchila2023Ingår i: Revista Dialógica Intercultural, ISSN 2960-0847, Vol. 1, nr 2, s. 1-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    Con inspiración teórica de la ecología política, perspectivas decoloniales y la conceptualización de utopías reales, este estudio etnográfico y comparativo trata de las experiencias de proyectos de turismo comunitario indígena desde abajo - iniciados y controlados desde la comunidad - en cuatro regiones de Ecuador. Más específicamente, se presentan los casos de las mujeres Kichwa- amazónicas de Shiripuno, el proyecto Mushily de los Tsáchila de un valle tropical del noroeste ecuatoriano, el caso costeño de Tsuer Entsa de los Shuar, y el proyecto Jatarishun de los Kichwa de la Sierra Norte. Estos casos se consideran emblemáticos e ilustrativos por sus características de ser iniciados y controlados por los mismos comuneros y en beneficio de toda la unidad comunitaria. En el artículo, estos proyectos se interpretan como expresiones tanto de resistencia por derechos y reconocimiento, como de adaptación al sistema capitalista y colonial, pero más que nunca bajo términos indígenas. Se destacan las dimensiones de relaciones de poder y las condiciones para el empoderamiento socioeconómico, cultural y ambiental, así como ciertos dilemas y desafíos, incluso sobre el tema de la autenticidad indígena en cuanto al turismo comunitario como modo de subsistencia principal para la cultura e identidad indígena. La pregunta central de investigación es: ¿Cómo perciben los actores protagonistas indígenas los impactos socioculturales, económicos y ambientales de las actividades turísticas en sus localidades? El resultado de la investigación indica que el turismo comunitario indígena desde abajo puede considerarse una opción viable de modo de subsistencia para las comunidades indígenas, conllevando asimismo el empoderamiento multidimensional.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Moberg, Christina
    et al.
    EASAC; KTH, Sverige.
    Wolrath Söderberg, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Retorik.
    Sandberg, Linn
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Genusvetenskap.
    Lindblad, Inger
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Sjöholm, Cecilia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Estetik.
    Gullström, Martin
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Andrén, Elinor
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Vallström, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Bonow, Madeleine
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Andrén, Thomas
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Porseryd, Tove
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Grahn, Mats
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Karlholm, Dan
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Smith, Nicholas
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Filosofi.
    Lehtilä, Kari
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Cederberg, Carl
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Svärd, Veronica
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Gunnarsson Payne, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Bornemark, Jonna
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Bergkvist, Anna-Mia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Gunnarson, Martin
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Persson, Sara
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Jacobsson, Ellen
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Spånberger Weitz, Ylva
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Diderichsen, Öjvind
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Lärarutbildning och Estetiska lärprocesser.
    Gilek, Michael
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Garrison, Julie
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Pröckl, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Janzén, Therese
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dobers, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Dinnétz, Patrik
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Bydler, Charlotte
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Westerberg, Charles
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Elmersjö, Magdalena
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Bisander, Thea
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Oreskovic, Nikolina
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Fröhlig, Florence
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Stedt, Kristoffer
    Göteborgs universitet, Sverige.
    De unga gör helt rätt när de stämmer staten: 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav2022Ingår i: Aftonbladet, nr 2022-12-07, s. 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. 

    I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.

    Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.

    Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. 

    Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).

    Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.

    Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.

  • 8.
    Gerhardt, Karin
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige.
    Wolrath Söderberg, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Retorik.
    Lindblad, Inger
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Diderichsen, Öjvind
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Lärarutbildning och Estetiska lärprocesser.
    Gullström, Martin
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Dahlin, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Retorik.
    Köping Olsson, Ann-Sofie
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Lehtilä, Kari
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Rasoal, Chato
    Södertörns högskola, Institutionen för polisiärt arbete.
    Dobers, Peter
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Johansson, Johanna
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Berndt, Kurt D.
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Matematikämnets didaktik.
    Karlholm, Dan
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Kjellqvist, Tomas
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Vallström, Maria
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Alvarsson-Hjort, Jesper
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Psykologi.
    Sjöholm, Cecilia
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Estetik.
    Lönngren, Ann-Sofie
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Litteraturvetenskap.
    Bydler, Charlotte
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Färjsjö, Eva
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Matematikämnets didaktik.
    Porseryd, Tove
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Sio, Miriam
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Lärarutbildning och Estetiska lärprocesser.
    Yazdanpanah, Soheyla
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Genusvetenskap.
    Pihl Skoog, Emma
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Arkivvetenskap.
    Sörbom, Adrienne
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Sociologi.
    Gallardo Fernández, Gloria L.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Wadstein MacLeod, Katarina
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Garrison, Julie
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Andrén, Elinor
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Svärd, Veronica
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Hajighasemi, Ali
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Spånberger Weitz, Ylva
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Elmersjö, Magdalena
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Persson, Sara
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Företagsekonomi.
    Borevi, Karin
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Statsvetenskap.
    Carlsson, Nina
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Statsvetenskap.
    Löfgren, Isabel
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Ghose, Sheila
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Engelska.
    Bonow, Madeleine
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Bornemark, Jonna
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Podolian, Olena
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Statsvetenskap.
    Grahn, Mats
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Gunnarsson Payne, Jenny
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Etnologi.
    Kaun, Anne
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Faber, Hugo
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Statsvetenskap.
    Cederberg, Carl
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Centrum för praktisk kunskap.
    Gradén, Mattias
    Högskolan Dalarna, Sverige.
    Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar2022Ingår i: Aftonbladet, nr 2022-08-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Eguiguren Riofrío, María Beatriz
    Universidad Técnica Particular de Loja, Ecuador.
    Vera, Ana Karina
    Universidad Técnica Particular de Loja, Ecuador.
    Reyes, Maleny
    Universidad Técnica Particular de Loja, Ecuador.
    Espinosa, Gabriela
    Universidad Técnica Particular de Loja, Ecuador.
    Lembke, Magnus
    Stockholm University, Sweden.
    Indigenous Gold Mining in the Kenkuim Shuar Community: A Decolonial and Postcapitalist Approach to Sustainability2021Ingår i: Revista iberoamericana de estudios de desarrollo / Iberoamerican Journal of Development Studies, E-ISSN 2254-2035, Vol. 10, nr 2, s. 178-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyzes the experiences of the small Shuar community of Kenkuim (Congüime) in the Ecuadorian Amazon that since 2016 carries out gold mining through the communitarian company Exploken Minera. The case is unique in South America, not only for being the only example of indigenous mining granted formal state concession, but also for its green profile, without the usage of chemicals or heavy metals. Within a setting of expanding extractivism conditioned by global capitalism and a theoretical framework of a decolonial and postcapitalist approach to sustainability, this ethnographic study deals with the expressions of resistance and adaptation of the Kenkuim community and how socio-cultural, ecological, and economic values are articulated by Shuar actors in relation to the new indigenous mining project. The results indicate that this mining experiment constitutes a meaningful alternative to destructive extractivismin line with decolonial and postcapitalist reasoning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Online-first version of article
  • 10.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lembke, Magnus
    Stockholm University, Sweden.
    Reflexiones Decoloniales Sobre Sumak Kawsay Y Justicia Social2021Ingår i: Libro de Acta de Memorias del Congreso Internacional Ciencias Jurídicas, sociales y políticas / [ed] Andrea Aguirre Bermeo; María Beatriz Eguiguren, Jorge Maldonado Ordóñez & Janeth González Malla, Loja, Ecuador: Universidad Técnica Particular de Loja/UTPL , 2021, s. 98-124Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study departs in a decolonial understanding of the Indigenous ethical-philosophical conceptualization of the Good Life: Sumak Kawsay/Buen-vivir. We argue that we need toview this concept as integrated by cultural, socio-economic and ecological dimensions, separate but interrelated values and identities that sometimes clash. One of our arguments likewise emphasizes that the class perspective is sometimes subordinated in the debates on Buen-vivir and therefore we pay special attention to the element of social justice, which is also central in decolonial theory on the capitalist colonial matrix of power and the strategies to disconnect from these structures of domination and marginalization. We view the indigenous contribution of Buen-vivir as a decolonial discourse and project. For the understanding of different interpretations and expressions of Buen-vivir, we must likewise consider particularities of indigenous peoples in terms of varying ethnic-cultural identity, that is, the relative and situational comprehensions of indigeneity. Methodologically, we should emphasize decades of ethnographic fieldwork, as well as critical reading of the debate on Sumak Kawsay/Buen-vivir and the theoretical contributions in the field of decolonial thought.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lalander Lembke 2021 Reflexiones decoloniales
  • 11.
    Cuestas-Caza, Javier
    et al.
    Escuela Politécnica Nacional, Quito.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lembke, Magnus
    Stockholm University.
    Andean Intercultural Ecosocialism in times of Buen-Vivir?: A Red-Green-Culturalist Approach2020Ingår i: Challenging the Right, Augmenting the Left: Recasting Leftist Imagination / [ed] Robert Latham, A. T. Kingsmith, Julian von Bargen & Niko Block, Black Point: Fernwood Publishing, 2020Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Andean Intercultural Ecosocialism in times of Buen-Vivir
  • 12.
    Strand, Cecilia
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Vähämäki, Janet
    Stockholm University, Sweden.
    Söderbaum, Fredrik
    University of Gothenburg, Sweden.
    Bjarnegård, Elin
    Uppsala Universitet, Sweden.
    Ewald, Jonas
    Linnaeus University, Sweden.
    Hajdu, Flora
    Swedish University of Agricultural Sciences, Sweden.
    Jirström, Magnus
    Lund University, Sweden.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Melber, Henning
    The Nordic Africa Institute, Sweden.
    Development Research in Sweden: A Dispersed Research Community Under Pressure2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Porsani, Juliana
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Börjeson, Lowe
    Stockholm University.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lehtilä, Kari
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Martins, Angelina R. O.
    Eduardo Mondlane University, Maputo, Mozambique.
    Enriching perspectives: experienced ecosystem services in rural Mozambique and the importance of a gendered livelihood approach to resist reductionist analyses of local culture2020Ingår i: Ecology & Society, E-ISSN 1708-3087, Vol. 25, nr 4, artikel-id 20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on a case study from rural Mozambique, we stress that ecosystem services research may be enriched through gendered livelihood approaches, particularly in terms of experienced ecosystem services. Ecosystem services studies have been accused of being gender blind. We argue for the value of open narratives that are attentive to the gender dynamics underpinning the production and reproduction of livelihoods. By focusing on the experienced gender dimension of ecosystem services, livelihood perspectives fulfill the normative role of providing a people-centered means to assess the values of the environment “from below” and can therefore constitute an entry point to a holistic understanding of by whom, how, when, and why the environment is experienced as valuable. Our findings stress the dynamism and plurality of experienced ecosystem services (i.e., they vary across groups and time and cross-cut material and immaterial dimensions), as well as the asymmetrical gendered and fundamentally cultural relations that they enable. Accounting for the experienced gender dimension of ecosystem services is critical to contextualize the environment in people’s lifeworlds and to make understandings of ecosystem services representative of, and instrumental to, people’s voices and agendas. We show how such enriched, diverse, bottom-up ecosystem services perspectives form an essential foundation (together with ecological research) for resisting applications of reductionist top-down categories assumed to represent general local values.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. University of Helsinki, Finland.
    Lembke, Magnus
    Stockholm University.
    Interculturality from Below: Territoriality and Floating Indigenous Identities in Plurinational Ecuador2020Ingår i: Ciencias Políticas y Relaciones Internacionales, ISSN 1390-7131, Vol. 9, s. 129-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This text problematizes the perceptions and visions held by leading spokespersons of the indigenous movement regarding the challenges and dilemmas related to the advancement of the Plurinational State and the intercultural society in post-2008 Ecuador. From a constructivist viewpoint, the study emphasizes that different factions of the indigenous movement nurture varying connotations of the tension-ridden plurinationality-interculturality nexus, depending on their historical relationship with the territory and the nature of their ethnocultural identity. Theoretically drawing on theories of deliberative democracy and indigeneity-territoriality, the article constitutes a synthesis of previous debates on the subject, backed up by years of ethnographic work in the field. A central finding indicates a relative consensus that Plurinational Ecuador must be built on inclusion and cross-ethnic co-operation. However, according to the interviewees, harmonious interculturality will not materialize without the grassroots-led practical implementation of the Plurinational State.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lalander Lembke 2020 Interculturality from Below
  • 15.
    Lembke, Magnus
    et al.
    Stockholm University.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Galindo, J. Fernando
    Universidad Mayor de San Simón, Cochabamba, Bolivia.
    Objectivities and Trust in Ethnographic Research On and With Latin American Indigenous Peoples2020Ingår i: Co-creating Actionable Science: Reflections from the Global North and South / [ed] Gloria L. Gallardo Fernández, Fred Saunders, Tatiana Sokolova, Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2020, s. 13-33Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter deals with an inevitable form of subjectivity in field-oriented research on and with ethnically defined peoples in Latin America. It asks whether ethnographers can enter a research field marked by historical injustices and highly asymmetric power struggles without losing the standpoint of value-free outsiders. We argue that scholars in the field are not disconnected from local cultural and institutional settings, they cannot expect to conduct fieldwork without a substantial degree of subjectivity. Theoretically, a distinction is made between fieldwork and work in the field, emphasizing the often-dual position of researchers: as scholars and activists. We argue that an activist stance is sometimes necessary, though stressing that the primary position must always be that of the scholar, particularly in those highly conflictive fields which often characterise the societal periphery of the Global South. Ethnographers are not merely spectators. Interpretations and conclusions will be affected by the passions and ideological positions encountered in the field. Moreover, ethnographers frequently enter the field with worldviews determined beforehand, a predisposition that may generate misunderstandings, exaggerations or even prejudice. Methodologically, the text draws on decades of fieldwork on indigenous peoples´ struggles and conflicts in Bolivia, Ecuador and Guatemala. The text problematizes the intricate intersection between objectivity and research, on the one side, and trust and subjectivity, on the other. The authors conclude by stressing the importance of upholding an “objectivity” that does not clash with the basic premises of a communal narrative rooted in historical experiences and structural perceptions of the world. Situational and relational subjectivity is thus inevitable, but that does not imply that the ambition of academic objectivity must be sacrificed. Such objectivity should not be conflated with “neutrality”, lexically speaking. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    SubjectivitiesLembkeLalanderGalindo2020prepubl
  • 16.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Eguiguren Riofrío, María Beatriz
    Universidad Técnica Particular de Loja.
    Vera, Ana Karina
    Universidad Técnica Particular de Loja.
    Reyes, Maleny
    Universidad Técnica Particular de Loja.
    Espinosa, Gabriela
    Universidad Técnica Particular de Loja.
    Lembke, Magnus
    Stockholm University.
    Una ecología política de minería indígena responsable: Dilemas, disputas y desafíos en la comunidad Shuar de Congüime de la Amazonía ecuatoriana2020Ingår i: Revista Chilena de Derecho y Ciencia Política, ISSN 0718-9389, Vol. 11, nr 1, s. 66-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    Desde 2016, la comunidad indígena Shuar de Congüime en la Amazonía ecuatoriana tiene la concesión para extraer oro en su territorio mediante su empresa comunitaria Exploken Minera. Con su misión de una minería socio-ecológicamente responsable, invirtiendo los ingresos en la comunidad y sin usar químicos o metales pesados, este modelo único se contrasta con la extracción minera transnacional e ilegal en territorios indígenas. Con inspiración teórica y metodológica de la ecología política, justicia ambiental y el post-desarrollo, así como la conceptualización de utopías reales, este estudio etnográfico trata de las experiencias de gobernanza y justicia socioambiental de la empresa comunitaria y los dilemas, disputas y desafíos que emergen en la comunidad con esta nueva situación. El resultado indica que varios desafíos estructurales siguen sin resolverse. Si bien las experiencias de responsabilidad socioecológica de Exploken constituyen una opción ante el extractivismo destructivo y considerando la mejora de las condiciones de vida de muchas familias Shuar, surgieron nuevas tensiones sociales en Congüime, incluso transformaciones de las estructuras de poder social.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lalander et al. Shuar Conguime RChDCP2020
  • 17.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lembke, Magnus
    Stockholm University.
    Ospina Peralta, Pablo
    Universidad Andina Simón Bolívar, Quito.
    Political economy of state-indigenous liaisons: Ecuador in times of Alianza PAIS2019Ingår i: Revista Europea de Estudios Latinoamericanos y del Caribe / European Review of Latin American and Caribbean Studies, ISSN 0924-0608, E-ISSN 1879-4750, nr 108, s. 193-220Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses the contentious liaisons between the indigenous movement and the state in Ecuador during the government of Alianza PAIS under the presidency of Rafael Correa (2007-2017). The research question examines to which measure, how and why the shift from neoliberal to leftist administrations could have affected the principal strategic repertoire of the indigenous movement. Leaning on a political economy approach and social movement theorizing, and accentuating the relative power balance between the indigenous movement and the state, it focuses on indigenous oppositional strategies and the ambivalent attitude of the state regarding participatory democracy and the rights of the indigenous peoples. By contrasting this period with the neoliberal 1990s – considered the heyday of the indigenous struggle – we examine contemporary strategic responses of the movement amidst the new political setting characterized by hyper-presidentialism and a systematic effort to de-corporatize the state. A central finding is that, while retaining its powerful organizational network which could be reactivated during critical situations, the indigenous movement weakened in relation to the 1990s. This relative decline is manifested in three types of social movement relationships: between leaders and grassroots (mobilizing capacity); between the movement and its alliance partners (alliance politics); and between the movement and the legal institutional terrain of the state (institutional participation).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lalander Lembke Ospina 2019
  • 18.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Cuestas-Caza, Javier
    Escuela Politécnica Nacional, Ecuador.
    El Sumak Kawsay y el Buen-Vivir2018Ingår i: Trayectorias Humanas Trascontinentales/ TraHs, E-ISSN 2557-0633, nr 3, s. 3-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Indigeneidad y diálogos interculturales en la política local: Una etnografía del Estado sobre los Kichwas de Cotacachi y Otavalo2018Ingår i: Imbabura Étnica / [ed] Albert Arnavat, Ibarra, Ecuador: Editorial UTN/ Universidad Técnica del Norte , 2018, s. 73-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [es]

    El objetivo principal del presente texto es examinar y problematizar la politización de la indigeneidad mediante el enfoque analítico en los encuentros y diálogos interculturales, y más específicamente de los Kichwas de Cotacachi y Otavalo, localidades tradicionalmente marcadas por las estructuras sociales excluyentes y racistas. Dentro del marco de la democracia deliberativa intercultural y las estructuras de oportunidades políticas, se analizarán las alianzas sociopolíticas de diferentes agrupaciones de ciudadanos y colectivos indígenas, que anteriormente estuvieron excluidas de las esferas públicas, y que confrontan nuevos desafíos y dilemas una vez que emergen como autoridades políticas a nivel local. ¿Cómo se reflejan las complejidades identitarias y de las alianzas interculturales en los procesos político-electorales locales de Cotacachi y Otavalo desde las perspectivas de los actores indígenas? Teóricamente y metodológicamente, la presente etnografía del Estado enfoca concretamente en el las transformaciones de los vínculos entre las poblaciones indígenas de Cotacachi y Otavalo y el Estado, asimismo considerando los diálogos y alianzas interculturales del movimiento indígena en las dos localidades. Estos procesos asimismo conllevan modificaciones de la indigeneidad, considerando que el grupo étnicamente definido siempre se autoidentifica en relación con otra categoría étnica, es decir: ¿Qué pasa con la identidad étnicamente definida cuando el movimiento colectivo llega a la posición de autoridad del Estado? Esta aproximación se sostiene metodológicamente en trabajo etnográfico en el campo, con una gran cantidad de entrevistas, conversaciones informales y observaciones participativas durante períodos en Cotacachi y Otavalo entre 2004 y 2018, así como una lectura crítica de publicaciones de los temas. Asimismo, hasta cierto grado se utiliza una aproximación metodológica comparativa, pero hay que aclarar que no se ofrecerá una comparación completamente sistemática entre los dos casos, más bien se destacarán las características y complejidades particulares de los dos contextos.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    LalanderCapituloIndigeneidadKichwaImbabura
  • 20.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Política identitaria e interseccionalidad en la Venezuela Bolivariana: Reflexiones sobre el protagonismo de las mujeres de los sectores populares (2006-2013)2018Ingår i: Ontosemiótica, ISSN 2477-9482, Vol. 7, nr 3, s. 35-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article problematizes the empowerment of Venezuelan women of the popular sec­tors, who previously were marginalized in terms of gender, ethnicity and class. More specifically, the study focuses on the protagonist role of women in the Community Cou­ncils during 2006-2013. An additional interrelated aim of the study is to question the myth of Venezuela as the least racist country of Latin America. Theoretically, the study connects to an old debate of Leftist academia, namely on how to deal with the identi­tarian elements of class, ethnicity and gender in a broader socio-political setting. This viewpoint is contrasted with the theoretical-methodological framing of intersectionality, which considers the relationships between different identitarian elements at individual and collective level. The article shows that gender, class and ethnicity are intimately and complexly intertwined among the protagonists, and that these identity bases cross each other in local political situations. A further argument is that, generally, class-based identity appears to be superior to those of gender and ethnicity in socio-political settings. Methodologically, the study is based on critical reading of previous literature and, above all, ethnographic fieldwork in Venezuela between 1996 and 2013, including participa­tory observation and hundreds of interviews with actors involved in these political and socio-cultural processes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    LalanderOntosemiotica2018
  • 21.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Magnus, Lembke
    Stockholms universitet.
    Territorialidad, indigeneidad y diálogo intercultural en Ecuador: Dilemas y desafíos en el proyecto del Estado Plurinacional2018Ingår i: Territorialidades otras: Visiones alternativas de la tierra y del territorio desde Ecuador / [ed] Johannes Waldmüller & Philipp Altmann, Quito: Ediciones La Tierra , 2018, s. 183-212Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    LalanderLembke2018TerritorioPrePubl
  • 22.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lembke, M.
    Stockholm University.
    The Andean Catch-22: ethnicity, class and resource governance in Bolivia and Ecuador2018Ingår i: Globalizations, ISSN 1474-7731, E-ISSN 1474-774X, Vol. 15, nr 5, s. 636-654Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study deals with the tensions and contradictions between resource governance, welfare policies, and the constitutionally recognized rights of nature and the indigenous peoples in Bolivia and Ecuador. We have identified a certain reductionism in current debates on these issues and propose a more systematic analytical focus on class and the class-ethnicity duality, as expressed in historical and contemporary indigenous struggles, and also confirmed via our ethnographic material. Drawing on the double bind as expressed in Joseph Heller’s Catch-22 wherein the protagonists face situations in which they do not have any choice to achieve a net gain, this article centres on how national governments have to choose between the protections of rights – in this case ethnic and environmental rights – and welfare provision financed by extractive revenues. From the perspective of ecologically concerned indigenous actors, the Catch-22 is articulated in the choice or compromise between universal welfarism on the one hand, and ethno-environmental concerns on the other hand. The article draws primarily on ecosocialist arguments and on indigenous-culturalist perspectives on Good Life (Sumak Kawsay or Vivir Bien). A central finding is the existence of awareness among involved actors – oppositional movements and government authorities – that the Catch-22 quandary and joint class-ethnic concerns are unavoidable ingredients in their discourses, struggles, and understandings of Good Life.

  • 23.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Stockholm University.
    Maija, Merimaa
    University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    The Discursive Paradox of Environmental Conflict: Between Ecologism and Economism in Ecuador2018Ingår i: Forum for Development Studies, ISSN 0803-9410, E-ISSN 1891-1765, Vol. 45, nr 3, s. 485-511Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ecuador in times of the Rafael Correa government constitutes a prime example of the paradox of environmental conflict, in which all involved actors claim to represent the true vanguard concerning safeguarding of the environment and human conditions. The country presents the ecologically most progressive constitution in the world and also incorporates far-reaching recognition of indigenous peoples’ rights. Notwithstanding, the economy remains reliant on extractivism and the government argues that the revenues of extractive industries benefit the common good. Anchored in a distinction between environmentalism and ecologism, this article identifies and problematizes dominant narratives among the actors of the contentious discursive scenarios, and analyses how the state and its ecological-indigenous opposition aim to position themselves within the political conflict. The central questions are: How are eco-progressive politics perceived, defined and expressed in this setting of an intercultural and plurinational society economically reliant on natural resource extraction? Which values, interests and ontological assumptions are at stake and how are these expressed in the discursive struggle? The research is based on several years of ethnographic fieldwork, combined with critical reading of the previous literature and discourse analysis. The article contributes to politico-environmental debates in Ecuador and beyond and shows that environmental struggle is entangled in broader political disputes conditioned by global economic structures. It likewise communicates with debates on argumentative discourse and illustrates that the same core arguments can constitute the argumentative basis of rivalling actors in political struggles, thus emphasizing the centrality of the contextual framing amid ontological divides in contentious discursive settings.

  • 24.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lenza, Chiara
    Linnéuniversitetet.
    Transmodernity and Socio-Historical Time in the Decolonization Process of the Plurinational State of Bolivia: La transmodernidad y el tiempo sociohistórico en el proceso descolonizador del Estado Plurinacional de Bolivia2018Ingår i: Revista de Estudios Sociales, ISSN 0123-885X, E-ISSN 1900-5180, nr 65, s. 48-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyzes how transmodernity has been expressed in the Plurinational State of Bolivia since 2009. It specifically focuses on the complexities involved in the reconstruction of the State and the road towards an intercultural society based on the constitutional acknowledgment of the values and praxis of plurinationality. This historic moment —with the reconstruction of the State and society based on the beliefs, traditions, epistemologies and ontologies of the indigenous peoples— symbolizes a particular social time and is the result of the silent survival of pre-colonial cultures which, over centuries, gradually transformed themselves alongside and in interaction with modernity, thus evolving into transmodern cultures. The establishmentof the Plurinational State has also legitimized the indigenous ethical-philosophical concept of SumaQamaña-Vivir Bien (“To Live Well”), which refers to a harmonious relationship between humans and Natureand is enshrined as a socio-political-cultural guideline and alternative to the logics of eurocentrism, anthropocentrism, individualism and capitalism. Methodologically, the study is based on years of ethnographic fieldwork in Bolivia and a critical reading of previous studies of such subjects.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lalander Lenza Transmodernidad Bolivia 2018
  • 25.
    Porsani, Juliana
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Why Does Deliberative Community Consultation in Large-Scale Land Acquisitions Fail?: A Critical Analysis of Mozambican Experiences2018Ingår i: Revista iberoamericana de estudios de desarrollo / Iberoamerican Journal of Development Studies, E-ISSN 2254-2035, Vol. 7, nr 2, s. 164-193Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Community consultation prior to large-scale land acquisitions (LSLA) is a cornerstone that justifies the portrayal of projects as partnerships or land grabs. This study focuses on one of the countries most targeted by LSLA in the last decade, namely, Mozambique. We examine the legal and theoretical bases that support community consultations and analyse their corresponding everyday practices in Mozambique. The article argues that, although the existence of these participatory forums is inspired by normative ideals of popular deliberation, the prevailing practices in these spaces are diametrically opposed to deliberative foundations and values. As shown in this study, this mismatch between theory that is institutionalized in legal frameworks and practice derives largely from the interplay of hierarchical relations anchored in, inter alia, formal and customary ethnically based realms, gender disparities, and livelihood orientations. A core argument of the article is that any attempt to ameliorate these practices must consider critical insights regarding the centrality of enhancing social equality and inclusion in participatory spaces —challenges that are immense in places marked by deep structural inequalities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    PorsaniLalander2018
  • 26.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Lembke, Magnus
    Stockholm universitet.
    Dilemas e desafios na construção do Estado plurinacional: Territorialidade, Indigeneidade e Diálogo Deliberativo Intercultural no Equador2017Ingår i: Revista MovimentAção, E-ISSN 2358-9205, Vol. 4, nr 6, s. 178-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [pt]

    Existem diferentes interpretações e posturas sobre a plurinacionalidade e a interculturalidade dos atores indígenas. Problematizar-se-á como se expressam essas posições internamente, dentro da organização, e como se expressam externamente. Refere-se a este segundo processo externo como o diálogo deliberativo intercultural. O objetivo principal do presente texto é analiticamente problematizar os desafios e dilemas associados ao projeto de Estado Plurinacional a partir da perspectiva dos povos indígenas. Na estrutura teórica se destacam as contribuições sobre democracia deliberativa em sociedades divididas e/ou multiétnicas. A pergunta investigativa principal é: Como se refletem as complexidades do processo de implementação do Estado Plurinacional e Intercultural nos discursos dos atores envolvidos? O projeto plurinacional se inseriu contextualmente em uma relação complexa entre a territorialidade e a autoidentificação étnica. Enfatizamos a centralidade da territorialidade na indigeneidade e como estratégia nos processos organizativos e discursivos das organizações indígenas. Nessas disputas discursivas sobre a territorialidade, diferentes grupos indígenas se posicionam segundo sua relação histórica com a sociedade branco-mestiça. De tal maneira se constroem temporalidades diferentes desde a territorialidade. Metodologicamente, além da leitura crítica da literatura existente sobre o tema central do estudo, a presente investigação tem como base o trabalho etnográfico no Equador no qual se realizaram centenas de entrevistas entre 2001 e 2016 com políticos, intelectuais e porta-vozes das organizações indígenas. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lalander Lembke 2019 Dilemas e desafios na construção do Estado plurinacional
  • 27.
    Lalander, Rickard
    University of Helsinki, Helsinki, Finland / Stockholms universitet.
    Ethnic rights and the dilemma of extractive development in plurinational Bolivia2017Ingår i: International Journal of Human Rights, ISSN 1364-2987, E-ISSN 1744-053X, Vol. 21, nr 4, s. 464-481Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Bolivian constitution of 2009 has been classified as one of the most progressive in the world regarding indigenous rights. The indigenous principles of Suma Qamaña/Vivir Bien/Good Living on the harmonious relationship between humans and nature are established in the constitution. Nonetheless, these rights clash with the constitutionally recognised rights of the nation state to extract and commercialise natural resources (mainly hydrocarbons and mining) under the banner of redistributive justice, welfare reforms and the common good, in this study labelled the dilemma of extractive development. The article is based on ethnographic fieldwork and combines a political economy perspective on the extractive dilemma, while similarly examining the tensions between ethnically defined rights in relation to broader human rights in terms of values and norms related to welfare and conditions of living. The ethnic identity is multifaceted in Bolivia. Large segments of the indigenous population prefer to identify in class terms. The class-ethnicity tensions have altered throughout history, according to changing socio-economic, cultural and political settings. A central argument is that, during Evo Morales' presidency, class-based human rights in practice tend to be superior to the ethnically defined rights, as a reflection of the dilemma of extractive development.

  • 28.
    Lalander, Rickard
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Indigeneidad, descolonización y la paradoja del desarrollismo extractivista en el Estado Plurinacional de Bolivia: Indigeneity, decolonization and the paradox of extractive development in the Plurinational State of Bolivia2017Ingår i: Revista Chilena de Derecho y Ciencia Política, ISSN 0718-9389, Vol. 8, nr 1, s. 47-81Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Historically, indigenous peoples have been marginalized and oppressed in the Bolivian political economy. During the presidency of Evo Morales, and under the 2009 Constitution, political, economic, social and cultural decolonization has become the central project for the transformation of the State and society. On the one hand, the new Constitution has been classified as one of the most progressive in the world with respect to ethnically defined rights; the indigenous ethical-philosophical principles of Suma Qamaña/Vivir Bien, referring to the harmonious relationship between individuals and nature, have been incorporated into the Constitution. On the other hand, these rights collide with broader social rights (defined by class) and also the rights of the State to extract and market natural resources (especially hydrocarbon extraction and mining) under the banner of redistributive justice, social reforms and the common good. This collision is defined in this study as the paradox of extractivist developmentalism. The article is based on an ethnographic work and problematizes the extractivist dilemma and the tensions between ethnic rights and class rights, thus contributing to debates about indigeneity and the challenges and dilemmas of decolonizing projects.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Merimaa, Maija
    University of Helsinki, Finland.
    La paradoja político-ambiental ecuatoriana: The Ecuadorian Politico-Environmental Paradox2017Ingår i: Provincia, ISSN 1317-9535, nr 37, s. 29-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    Ecuador en tiempos del gobierno de Rafael Correa constituye un caso perfecto de la paradoja político-ambiental, que trata de conflictos en los cuales todos los actores – autoridades del Estado y opositores ecologistas e indígenas – se auto-identifican como los verdaderos defensores del ambiente y las condiciones humanas. Por un lado, Ecuador tiene la Constitución más progresista del mundo en cuanto a la protección de la naturaleza y entre las más radicales en el reconocimiento de los derechos de los pueblos étnicamente definidos. Por otro lado, la economía desarrollista basada en extractivismo se ha mantenido durante el período y el gobierno argumenta que los ingresos derivados del extractivismo son utilizados para el bien común (bienestar social). Basándose en varios años de trabajo etnográfico en Ecuador, la lectura crítica de publicaciones temáticas y el análisis de discursos públicos, documentos políticos y datos recogidos a través de observación participativa, el artículo identifica y problematiza las narrativas dominantes entre los diferentes actores de los escenarios discursivos contenciosos, y también analiza cómo las autoridades estatales y sus opositores buscan posicionarse hacia el otro en relación al extractivismo y a las preocupaciones ecológicas. ¿Cómo se perciben, definen y expresan las políticas ambientales (progresistas) y las preocupaciones ecológicas por parte de los diferentes actores?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    LalanderMerimaaProvincia20172018
  • 30.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
    Cuestas-Caza, Javier
    Escuela Politécnica Nacional, Ecuador.
    Sumak Kawsay y Buen-Vivir en Ecuador2017Ingår i: Conocimientos ancestrales y procesos de desarrollo: Nacionalidades Indígenas del Ecuador / [ed] Ana Dolores Verdú Delgado, Loja, Ecuador: Universidad Técnica Particular de Loja , 2017, s. 30-64Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    El interés de la academia por investigar sobre el término del Sumak Kawsay ha despegado a partir de su incursión en la Constitución del Ecuador en 2008. Su cuestionada traducción como Buen-Vivir ha despertado diversos debates epistemológicos y ontológicos. En la actualidad, son tres las corrientes de pensamiento que estudian al paradigma emergente del Buen-Vivir: indígena-culturalista, postdesarrollista-ecologista y socialista-estatista. Cada una de ellas ha interpretado de diferente manera los saberes indígenas relacionados con el Sumak Kawsay, lo que ha dado lugar a varios cuestionamientos, entre ellos, un posible extractivismo epistémico en el uso y contenido del término Buen Vivir. Además, en la práctica, la inclusión del Buen-Vivir en la Constitución ecuatoriana de 2008 y el reconocimiento de los derechos de la naturaleza ha dado lugar a una serie de críticas y dilemas político-ambientales debido a las políticas públicas neo-extractivistas implementadas por el gobierno de Rafael Correa. El presente capítulo tiene como objetivo ahondar y enfatizar varios de los debates intelectuales sobre el Sumak Kawsay y el Buen-Vivir, así como identificar algunos dilemas y desafíos en la implementación práctica de los principios y valores de estas visiones.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    LalanderCuestasCazaSumakKawsay
  • 31.
    Kröger, Markus
    et al.
    University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Ethno-territorial rights and the resource extraction boom in Latin America: do constitutions matter?2016Ingår i: Third World Quarterly, ISSN 0143-6597, E-ISSN 1360-2241, Vol. 37, nr 4, s. 682-702Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent times a growing number of Latin American rural groups have achieved extended ethno-territorial rights, and large territories have been protected by progressive constitutions. These were the outcomes of extended cycles of national and transnational contentious politics and of social movement struggle, including collective South–South cooperation. However, the continent has simultaneously experienced a resource extraction boom. Frequently the extractivism takes place in protected areas and/or Indigenous territories. Consequently economic interests collide with the protection and recognition of constitutional rights. Through a review of selected demonstrative cases across Latin America, this article analyses the (de jure) rights on paper versus the (de facto) rights in practice.

  • 32.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Stockholms universitet.
    Kröger, Markus
    University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Extractivism and the de jure and de facto ethno-territorial rights in Latin America: How important are the constitutions?: Extractivismo y derechos étnico-territoriales de jure y de facto en Latinoamérica: ¿Cuán importantes son las constituciones?2016Ingår i: Observatorio del Desarrollo, ISSN 2393-6916, nr 23, s. 1-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A growing number of Latin American rural groups have attained extended ethno-territorial rights, and sizeable territories were safeguarded by progressive constitutions. This trend was the product of extended cycles of protest at local, national and transnational levels; social movements struggle, with broader collective South-South collaboration. Nonetheless, the continent simultaneously experienced a resource extraction boom. Commonly, the extractivism takes place in protected areas and/or indigenous territories. Accordingly, economic interests clash with the safeguarding and recognition of constitutional rights. Through the analysis of selected illustrative cases across Latin America, this study analyses the (de jure) rights on paper versus the (de facto) rights in practice. 

  • 33.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Gendering Popular Participation: Identity-Politics and Radical Democracy in Bolivarian Venezuela2016Ingår i: Multidisciplinary Latin American Studies: Festschrift in Honor of Martti Pärssinen / [ed] Harri Kettunen & Antti Korpisaari, Helsinki: University of Helsinki , 2016, s. 149-173Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    The Ecuadorian Resource Dilemma: Sumak Kawsay or Development?2016Ingår i: Critical Sociology, ISSN 0896-9205, E-ISSN 1569-1632, Vol. 42, nr 4-5, s. 623-642Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the tensions between constitutional rights, welfare politics and extractivism in Ecuador. In practice, the rights of nature risk being subordinated to other human values amidst strategic State interests in economic development and social programs, due to the government’s pragmatic approach toward environmental rights. The Ecuadorian Constitution of 2008 has been celebrated for being the most radical in the world regarding the specific rights of nature and the indigenous peoples. The central framing of the Constitution is the indigenous concept of Sumak Kawsay regarding humans being in harmony with nature. The Rafael Correa government launched a groundbreaking initiative to protect biodiversity and indigenous peoples in the oil rich national park of Yasuní, adding to the image of Ecuador as an ecological alternative to follow and a challenge to global capitalism. Far-reaching welfare programs have been implemented during the Correa administration, but resource extraction has increased. In light of the Ecuadoran experience, substantial questions remain as to whether Sumak Kawsay can be a path for socialist transformation and ecologically solvent development.

  • 35.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Entre el ecocentrismo y el pragmatismo ambiental: Consideraciones inductivas sobre desarrollo, extractivismo y los derechos de la naturaleza en Bolivia y Ecuador2015Ingår i: Revista Chilena de Derecho y Ciencia Política, ISSN 0718-9389, Vol. 6, nr 1, s. 109-152Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The indigenous concept of Sumak Kawsay, in which human beings reside in harmony with each other and with the environment, is the principal framework for the new constitutions in Ecuador and Bolivia. These constitutional reforms strengthen the rights of the environment as well as the countries’ ethnically defined communities. Nevertheless, the same constitutions grant the State the right to exploit and commercialize natural resources, and extractivism has increased since the approval of these radical constitutions. This article examines the tensions between social welfare policies, extractivism, and the rights of the environment and indigenous peoples within the new constitutional contexts found in Bolivia and, especially, Ecuador. Is it possible to justify the extraction of natural resources for the provision of progressive welfare policies and still respect the constitutional rights of the environment? This article argues that the Sumak Kawsay philosophy challenges the dominant understanding of the concepts of well-being, common good, and development and that the governments of the two nations have applied a pragmatic, anthropocentric approach to the constitutional rights of nature in relation to other human values.

  • 36.
    Velásquez-Atehortúa, Juan
    et al.
    University of Gothenburg.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    La ciudadanía insurgente de las mujeres de barrios populares en Venezuela: Reflexiones sobre los consejos comunales y las salas de batalla /The Insurgent Citizenship of Barrio Women in Venezuela. Reflections on the Community Councils and the Social Battle Rooms2015Ingår i: Espacio Abierto, ISSN 1315-0006, Vol. 4, nr 3, s. 45-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article aims to analyze certain characteristics of the Venezuelan democratic transformation during the Presidency of Hugo Rafael Chávez Frías, particularly from 2002 onwards and with a specific focus on the emergence of barrio women in the new participatory structures. There will be particular attention to the mechanisms enhancing local political participation and social inclusion through the Community Councils (Consejos Comunales) and the Social Battle Rooms (Salas de Batalla Social). Within these instances barrio women had increasingly discovered their own space for individual and collective empowerment. barrio women’s participation in such instances frames a process of gender equality based in scale complementarity in which the structures of macro-politics more dominated by men, while those of micro-politics are generally subjugated by barrio women. In this study barrio women’s instances of micro-politics will be conceptualized in terms of insurgent citizenship. The article connects thus to theoretical debates on radical participatory democracy, State-society relations, and the empowerment of barrio women that previously were excluded from the public sphere.

  • 37.
    Lalander, Rickard
    University of Helsinki, Helsinki, Finland / Stockholms universitet.
    La interseccionalidad en la política identitaria de los Indígenas Evangélicos Ecuatorianos2014Ingår i: Ecuador Debate, ISSN 1012-1498, nr 90, s. 173-198Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [es]

    En este trabajo se analiza el movimiento indígena evangélico ecuatoriano con énfasis particular enlas tensiones entre etnicidad y religión en contextos de movilización política en la provincia deChimborazo. Una provincia que ha sido una fortaleza tradicional tanto de la Iglesia Católica comoposteriormente de las Iglesias Evangélicas, lo que ha contribuido a la excepcionalidad de la provinciay asimismo ha animado la formación de diferentes movimientos políticos. El enfoque principal de esteanálisis es la Federación Ecuatoriana de Indígenas Evangélicos/FEINE y su brazo electoral AmautaJatari, así como sus complejas relaciones con el más amplio movimiento indígena. Teórica ymetodológicamente, el artículo se apoya en ideas de Interseccionalidad, se integran dentro de unmarco analítico sociológico-politológico. Se justifica esta integración analítica por su valor para laapertura de posibilidades de problematización del tema, sino también para comprender la complejamezcla identitaria que influye en las lógicas colectivas e individuales en la sociedad.

  • 38.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Rights of nature and the indigenous peoples in Bolivia and Ecuador: A Straitjacket for Progressive Development Politics?2014Ingår i: Revista iberoamericana de estudios de desarrollo / Iberoamerican Journal of Development Studies, E-ISSN 2254-2035, Vol. 3, nr 2, s. 148-173Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Is it possible to justify resource extractivism to provide progressive welfare politics and still respect the constitutional rights of nature? The Indigenous concept of Sumak Kawsay on human beings living in harmony with each other and the environment is the fundamental framing of the new constitutions of Ecuador and Bolivia. These constitutional reforms embrace strengthened proper rights of nature and similarly of ethnic rights. However, the same constitutions grant the State the right to exploit and commercialize natural resources and extractivism has increased. This study revises the tensions between welfare politics, extractivism and the rights of nature and the Indigenous peoples in the new constitutional settings of Bolivia and, particularly, Ecuador. The article argues that Sumak Kawsay challenges dominating understandings of theconcepts of welfare, common good and development, and likewise that a pragmatic approach is applied by national governments towards the constitutional rights of nature amidst other human values.

  • 39.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Stockholms universitet.
    Velásquez-Atehortúa, Juan
    Stockholms universitet.
    El Protagonismo Femenino en la Radicalización de la Democracia Venezolana Bolivariana2013Ingår i: Revista Latino-Americana de Geografia e Gênero, ISSN 2177-2886, Vol. 4, nr 2, s. 29-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to examine the growing protagonism of women in the recently developed participatory structures within the framework of democratic transition in Venezuela, during thepresidency of Hugo Rafael Chávez Frías, mainly from 2006 onwards. While the degree of personalized political symbolic power has deepened during the period, at the same time the political system has changed, towards a model characterizedby broader political participation and social inclusion at grassroots level. The insurgence ofpopular sector women in the local political structures will be emphasized, as well as the female protagonism and empowerment in the radical participatory democracy in progress. In order to make this issue visible, the analytical focus will be placed mainly on one participatory model of the so called Bolivarian Revolution: the Community Councils, although other relevant mechanisms anddimensions of popular participation will be dealt with. Through these frameworks, a growing number of women from the popular sectors have found their own space of empowerment. Theoretically, this research connects to radical and participatory democracy debates, changing StateCitizenshiprelations and the empowerment of women who were previously excluded from the public spheres.

  • 40.
    Lalander, Rickard
    et al.
    Stockholms universitet.
    Velásquez-Atehortúa, Juan
    Stockholms universitet.
    ¿La Revolución tiene cara de mujer?: La feminización de la participación democrática en Venezuela2013Ingår i: Ecuador Debate, ISSN 1012-1498, nr 88, s. 147-168Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [es]

    El objetivo del presente artículo es examinar el creciente protagonismo de mujeres en las nuevas estructuras participativas dentro del esquema de transformación de la democracia venezolana en tiempos de la administración del Presidente Hugo Rafael Chávez Frías, particularmente a partir de 2006. Si bien es cierto que se ha acentuado el grado de personalismo político durante la era chavista, al mismo tiempo el sistema político ha cambiado de carácter, con más participación popular e inclusión social en las bases locales. Particularmente se enfatizan los mecanismos para animar a la participación política vecinal e inclusión social. Especialmente se enfatizarán los cambios en cuanto al surgimiento de mujeres en las estructuras políticas locales y su protagonismo en la emergente democracia participativa. Para lograr visibilizar eso se analizan dos modelos participativos de la llamada Revolución Bolivariana: los Consejos Comunales y las Salas de Batalla Social. Dentro de estos esquemas una gran cantidad de mujeres de los sectores populares han encontrado su propio espacio de empoderamiento. Teóricamente, el estudio se vincula con los debates de democracia radical y participativa, relaciones Estado-ciudadanía y el empoderamiento de las mujeres que anteriormente estaban excluidas de las esferas públicas.

  • 41.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Pachakutik and the Rise and Decline of the Ecuadorian Indigenous Movement by Mijeski, Kenneth J. & Beck, Scott H. (2011): Book review2013Ingår i: Latin American Politics and Society, ISSN 1531-426X, E-ISSN 1548-2456, Vol. 55, nr 2, s. 194-197Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Lalander, Rickard
    et al.
    University of Helsinki, Helsinki, Finland / Stockholms universitet.
    Ospina Peralta, Pablo
    Universidad Andina Simón Bolívar, Quito.
    Movimiento Indígena y Revolución Ciudadana en Ecuador2012Ingår i: Cuestiones políticas, ISSN 0798-1406, Vol. 28, nr 48, s. 13-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article highlights the relationship between the Ecuadorian indigenous movement and the progressive government of Rafael Correa and his PAIS Movement.The objective is to examine why the indigenous movement has decided to oppose the Correa government, despite initial common political concerns. To explain this paradox, both the recent political history of the indigenous movementas well as the attitudes and politics applied by the Correa administration are analyzed. Five fields of political discrepancy and differentiation are offered as probable explanations for the conflictive relationship between the indigenous organizationsand the Correa government. These interconnected themes that seek to explain the distancing are: an intercultural dilemma, opposition to extractivism,different attitudes toward social mobilization, agrarian policies and finally, the state policy labelled de-sectorization.

  • 43.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Neo-Constitutionalism in Twenty-First Century Venezuela: Participatory Democracy, Deconcentrated Decentralization or Centralized Populism?2012Ingår i: New Constitutionalism in Latin America: Promises and Practices / [ed] Detlef Nolte & Almut Schilling-Vacaflor, Farnham, Surrey: Ashgate, 2012, s. 163-182Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 44.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Politics in Venezuela: Explaining Hugo Chávez by Michael Derham: Book review2012Ingår i: Bulletin of Latin American Research, ISSN 0261-3050, E-ISSN 1470-9856, Vol. 31, nr 4, s. 532-534Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Ospina Peralta, Pablo
    et al.
    Universidad Andina Simón Bolívar, Quito.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Razones de un distanciamiento político: El Movimiento Indígena ecuatoriano y la Revolución Ciudadana2012Ingår i: Observatorio Social de América Latina - OSAL, ISSN 1515-3282, nr 32, s. 117-134Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [es]

    A pesar de compartir inicialmente las mismas posturas políticas, las relaciones entre el movimiento indígena ecuatoriano – principalmente representado por la CONAIE – y el gobierno progresista de Rafael Correa y el Movimiento PAÍS se han caracterizado por conflictos y distanciamientos. Entender esta paradoja es el tema de este artículo. El objetivo del estudio es explorar analíticamente las razones que se encuentran detrás de estas relaciones conflictivas desde el inicio del gobierno Correa a inicios de 2007. Cuatro temáticas interconectadas se enfatizan como explicaciones de los desacuerdos y distancias entre ambos actores políticos. Estas diferencias programáticas son la oposición a la explotación minera, las actitudes hacia la movilización social, la política agraria y, finalmente, la política estatal que llamamos “desectorización”.

  • 46.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    The intersecting identity-politics of the Ecuadorian evangelical Indians2012Ingår i: Ibero-Americana, Nordic Journal of Latin American Studies, ISSN 0046-8444, Vol. XLII, nr 1-2, s. 135-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 47.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Venezuela 2010-2011: Polarización y Radicalización del Proyecto Socialista: Venezuela 2010-2011: Polarization and Radicalization of the Socialist Project2012Ingår i: Revista de Ciencia Política, ISSN 0716-1417, E-ISSN 0718-090X, Vol. 32, nr 1, s. 293-313Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    En Venezuela el bienio de 2010 y 2011 se caracterizó por una polarización política ysocial y la radicalización continua del gobierno socialista de Hugo Chávez Frías, conla ejecución de nuevas leyes, oficialmente para expandir y profundizar la democraciaparticipativa y radical. Paralelamente, también se manifestó el retorno de la oposiciónpolítica a partir de las elecciones parlamentarias de 2010. En el 2011, la crisis internaya existente dentro del chavismo se acentuó con la enfermedad del presidente Chávezy los aspectos de incertidumbre en cuanto al liderazgo de un movimiento políticoque hasta la fecha se ha caracterizado por un alto grado de personalismo y poderconcentrado en el Presidente. En el campo social, el gobierno ha mantenido sus políticasprogresistas/asistencialistas de diferentes Misiones sociales del Estado, especialmentea partir del 2011 para confrontar la escasez habitacional. En 2011 igualmente se puedeobservar el inicio de la precampaña electoral para las presidenciales del 2012. En elpresente estudio se ofrece un resumen político de Venezuela en 2010 y 2011 y habráun enfoque analítico particular en las elecciones parlamentarias de 2010, así comoen las tensiones entre dos modelos democráticos: uno liberal representativo y otromás radical y participativo. De este último modelo, habrá un énfasis especial en laevolución de los consejos comunales y sus implicaciones para la democracia.

  • 48.
    Lalander, Rickard
    University of Helsinki, Helsinki, Finland / Stockholms universitet.
    ¿Descentralización socialista?: Reflexiones sobre democracia radical, participación política y el neoconstitucionalismo del siglo xxi en Bolivia, Ecuador y Venezuela2011Ingår i: Politeia, ISSN 0303-9757, Vol. 34, nr 47, s. 55-88Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    En el presente estudio se analizan los avances del neoconstitucionalismo y la democracia participativa en Bolivia, Ecuador y Venezuela. Desde 2006, estos tres países han dirigido la llamada transformación hacia la izquierda en América Latina y el socialismodel siglo xxi. ¿Cómo se reflejan las ideas de la democracia radical en las nuevas Constitucionesandinas y cuáles son los probables desafíos y contradicciones acerca de la implementación de estas medidas para animar la participación popular local e inclusión de los sectores previamente excluidos? Adicionalmente, un objetivo principal del artículoes aplicar un nuevo concepto para el debate académicosobre el desarrollo político en América Latina: descentralización socialista. Consecuentemente,el propósito es problematizar el debate teórico sobre la descentralización y la democracia radical participativa en los tres países andinos, e igualmente indicar algunos desafíos para los proyectos políticos participativos alrededor de los presidentes Hugo Chávez, Evo Morales y Rafael Correa.

  • 49.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Socialist Decentralization in the Andes? Explorative Reflections on Radical Democracy and 21st Century Neo-Constitutionalism2011Ingår i: Independence and Dependence in Latin America, 200 years later : International Symposium October 27-29, 2010 Department of Spanish, Portuguese and Latin American Studies / [ed] Alejandro González & Sergio Infante, Stockholm: ISPLA , 2011, s. 7-24Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this study the processes of neo-constitutionalism and participatory democracy in Bolivia, Ecuador and Venezuela are analyzed. Since 2006, these three countries spearhead the alleged leftist transformation of Latin America and the 21st Century Socialism. How are ideas of radical democracy reflected in the new Andean constitutions and which are the likely challenges, tensions and contradictions regarding the implementation of these measures to enhance local popular participation and social inclusion of previously marginalized groups? Additionally, an aim of this essay is to applicate a relatively novel concept for the academic debate on political development in Latin America: socialist decentralization. Therefore, the study will offer a problematization of the theoretical debate on decentralization and radical participatory democracy in the three Andean countries. Furthermore, certain challenges for the participatory political projects around presidents Hugo Chávez, Evo Morales and Rafael Correa will be identified.

  • 50.
    Lalander, Rickard
    Stockholms universitet.
    Between Interculturalism and Ethnocentrism: Local Government and the Indigenous Movement in Otavalo-Ecuador2010Ingår i: Bulletin of Latin American Research, ISSN 0261-3050, E-ISSN 1470-9856, Vol. 29, nr 4, s. 505-521Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To what extent might an indigenous mayor govern beyond ethnically defined grievances, without being labelled traitor by the indigenous organisation? This article deals with the challenges faced by the Ecuadorian indigenous movement when it attains power in local government. The issue will be explored through the case of Mario Conejo, who in 2000 became the first indigenous mayor of Otavalo representing the indigenous political movement Pachakutik. Although ethnically based tensions in the local indigenous movement were evident throughout the period, 2006 saw Conejo leave Pachakutik and create a new political movement. This rupture can be traced, I argue, to an intercultural dilemma and the difficulties of ethnically defined political movements.

12 1 - 50 av 54
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf