This open access book examines the supervision of undergraduate degree projects, with a particular focus on how supervision may contribute to developing student independence and academic literacies. Based on an extensive research project, it uses examples from focus group interviews as well as actual supervision situations, taken from different higher education programmes at several universities in Sweden and Russia. The authors discuss issues such as supervisors’ perceptions and understandings of student independence, the relationship between supervisor and student, the significance of emotions in the supervision process, different supervision tools to foster independence, and the supervisor’s role not only as a guide and helper but also as an assessor of the students’ work. The book will appeal to scholars within the field of teaching and learning in higher education, as well as those from other disciplines who are interested in developing their own supervision practice.

Sedan 2011 skriver eleverna i högskoleförberedande gymnasieprogram ett vetenskapligt präglat gymnasiearbete. Många elever upplever dock att detta arbete är svårt att skriva. Syftet i denna artikel är att undersöka vilka förutsättningar elever får för detta vetenskapliga arbete, mer specifikt hur elever förbereds för gymnasiearbetet genom skrivuppgifter under utbildningen. Forskningsfrågorna rör hur lärarna kategoriserar det skrivande eleverna kommer i kontakt med i gymnasiekursernas skrivuppgifter, vilket annat stöd eleverna får genom skrivuppgifterna och hur detta stöd förhåller sig till gymnasiearbetets krav. I undersökningen ingick tre gymnasieklasser som följdes från årskurs 1 till årskurs 3. Teoretiskt utgår vi från ett academic literacies-perspektiv där hela undervisningskontexten är betydelsefull i relation till skrivandet. Empirin består av skrivuppgifter som har publicerats på skolornas studiewebbar. I analysen används begreppen stöttningsverktyg, genre och skrivhandlingar. Resultaten visar variation i uppgifter och stöd mellan olika gymnasieprogram och ämnen, men visar samtidigt på bristande systematik och samsyn i hur skrivuppgifter utformas och beskrivs, och vilket stöd som ges. 

Ett av många ansvarsområden som en uppsatshandledare har handlar om att möjliggöra och öppna för studentens självständighet. Självständighet knyts i den här undersökningen till studentens delaktighet i handledningssamtalen, och i det sammanhanget är handledarens frågor till studenten centrala. Syftet är därför att undersöka hur handledarna genom ställandet av frågor öppnar för och möjliggör studentens självständighet. Åtta olika handledarsamtal från två utbildningsprogram analyseras utifrån vilka frågor som ställs, och vilka av dessa frågor som öppnar för och möjliggör självständighet. Tre typer av frågor identifieras som särskilt centrala i handledningssamtalen; öppnande och överlämnande frågor, utvecklande och fördjupande frågor samt utmanande och problematiserande frågor. Variationen mellan samtal och handledare visar sig dock vara stor och det visar sig också finnas skillnader i vilken typ av delaktighet som skapas med hjälp av frågorna. 

Handledning av självständiga arbeten är en omfattande pedagogisk verksamhet inom högre utbildning och ingår i de flesta universitetslärares undervisningsvardag. Samtidigt är uppsatshandledning på många sätt speciell. Exempelvis ställs det höga krav på studenters självständighet, samtidigt som handledaren får en tätare och mer långvarig relation till studenten än normalt. Dessa speciella villkor ställer handledaren inför nya frågor och utmaningar:

• Hur kan jag stötta studenten i uppsatsarbetet och samtidigt uppmuntra självständighet? 

• Var drar jag gränsen mellan en professionell och en mer personlig handledningsrelation? 

• Hur mycket kan jag berömma och bekräfta studenten när det är en examinator som sätter betyg?

I den här boken ligger fokus på hur handledning ser ut och fungerar i praktiken. Genom exempel från verkliga handledningssituationer och teoretisk diskussion av dessa, behandlas handledares uppfattningar om självständighet, relationen mellan handledare och student, känslornas betydelse i handledningsprocessen, olika handledningsverktyg för självständighet, och handledarens roll som bedömare.

Handledning i praktiken kan användas i handledningskurser inom högskolan, men också som underlag för kollegiala diskussioner av frågor relaterade till handledning och uppsatsskrivande. 

Independence is becoming an increasingly important factor in Swedish higher education, especially in relation to undergraduate degree projects. Despite this, there is no shared understanding of what independence is or whether it is to be found in the finished text or in the supervision interaction. In this article I look at one specific definition of independence: the ability to position oneself and one’s work in relation to sources. Three supervision meetings are analysed, selected from a larger body of recorded material from teacher education courses in Sweden. I explore how independence can be enacted in the supervision of undergraduate degree projects, drawing on the analytical framework of appraisal. The theoretical framework is derived from the socio-cultural and dialogical perspective, which proposes that learning and understanding develop in context through interaction and dialogue. Independence, from this perspective, is something that can be explored in enactments in interactions of different kinds. The findings show that the students use different resources in order to relate to sources on different levels, and these levels could be related to independence in different ways.

In this article we will discuss how circumstances and requirements on a micro-level may be of relevance for the conditions for international student mobility within higher education. This will be done through examining similarities and differences in the organization of degree project courses at universities in Russia and Sweden, and how supervisors and course representatives described their experiences of working with them. International mobility is often described as having the potential of improving quality within higher education institutions and benefiting individuals through offering new experiences and perspectives. But the changing of academic contexts, which international mobility involves, demands a great deal of adjustment from the individual student and can be a complicated process.

Through examining similarities and differences in comparable courses at universities in two countries, this article aims to say something about what characterizes different local academic contexts and thus the differences in expectations students may encounter when going between them, here in particular concerning academic writing and the relationship to the supervisor. The article is based on empirical material from a qualitative research project on journalism education and teacher education in Sweden and Russia, and the discussion will be related to the concept academic literacies.

The purpose of this article is to attempt to identify practices of resistance in supervision meetings, specifically the graduate student’s resistance in relation to the supervisor’s recommendations and advice. How do students account for their resistance in relation to the supervisor’s advice and recommendations? How do the graduate students enact their resistance in the interaction, and how does the supervisor relate to that? To answer these questions, practices of advice resisting in 24 re- corded supervision meetings from teacher education and journalist education in two different Swedish universities are analysed. The analysis is conducted within a conversation analytical framework including the concepts of preference structure and accountability. The results show that it is unusual to express resistance to the supervisors’ advice and recommendations. Four different kinds of advice resisting practices are however identified in the interaction, in which the students use different accounts. Following the supervisors’ advice:

– is too complicated and time consuming– has negative far-reaching implications– is contrary to what other authorities express/state – is contrary to the own ideas.

Both students and supervisors use hedging and mitigation strategies in relation to the practices of resistance. These and other interactional strategies indicate that both advising and resisting advis- ing is complicated and challenging.

Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.

Läroplanen från 2011 (Lgr11) har lyft fram det diskursiva skrivandet i skolan mer än tidigare. Utgångspunkten i den här artikeln är att undersöka vilket stöd lärare kan få genom läromedel för att klara de nya kraven som läroplanen ställer när det gäller undervisning i diskursivt skrivande. Det diskursiva skrivandet undersöks i skrivuppgifter i ett 20-tal läromedel i svenska för årskurs 1 till 3. I artikeln undersöks hur det diskursiva skrivandet beskrivs i termer av genrer och textaktiviteter samt vilka medierande redskap för att skriva diskursiva texter som förekommer i läromedlens skrivuppgifter. Analysen visar att det saknas systematik i beskrivningen av diskursivt skrivande och att det inte finns något gemensamt vedertaget sätt att beskriva detta skrivande på. Den visar också att det finns tre typer av medierande redskap i läromedlen, relaterade till språk, struktur och ämnesinnehåll. Redskap relaterade till språk är dock ovanliga. En diskussion förs runt rimligheten i detta, och hur en eventuell utvecklingspotential ser ut.

Independence is a concept of scholarly interest in relation to higher education, especially when it comes to undergraduate projects. At the same time independence is characterised by a certain conceptual ambiguity, and, consequently, tends to be understood differently in different academic contexts, both nationally, internationally and interdisciplinary. Based on the existing research in the field, we see a need for more studies on how supervisors of undergraduate projects handle this conceptual ambiguity. The aim of this article is, thus, to examine how supervisors from two different education programmes, teacher education and journalism, in two different countries, Sweden and Russia, understand the concept of independence within higher education in connection with the supervision of undergraduate projects. The analysis is based on 12 focus-group interviews with supervisors at different universities in the two countries. In our results, we highlight and discuss seven different understandings of independence that were recurrent in our material and in which phases of the undergraduate project they were seen as most significant. Using Wittgenstein’s ideas on family resemblances, we conclude with a discussion of how the concept independence may be understood in relation to some associated concepts that are also significant within higher education.

Flera forskare har visat att lärare i skolan inte undervisar tillräckligt mycket och tillräckligt tidigt i diskursivt skrivande, ett skrivande som elever behöver för att klara sig i samhället. Som en följd av detta har det diskursiva skrivandet under de senaste åren blivit allt mer uppmärksammat i nya styrdokument och i nya läromedel. Utgångspunkten i den här artikeln är att undersöka vilket stöd lärare får för att klara den uppmärksamheten, alltså de nya kraven som styrdokumenten ställer när det gäller diskursivt skrivande.

Det diskursiva skrivandets funktion undersöks här i skrivuppgifter i 19 läromedel i svenska för lågstadiet, där utgångspunkten är den stora betydelse som funktionen har när det gäller skolskrivande, i form av ett tydligt syfte, kontext och mottagare. Ivaničs skrivdiskurser är det analysverktyg som används, och skrivuppgifterna har kategoriserats utifrån dessa diskurser.

Det analysen visar är framförallt att variationen är liten i skrivuppgifterna. Eleverna får träna genreform och process, men inte mycket som har med funktion i en samhällskontext utanför skolan att göra. Därutöver visar resultaten att tydliga kontexter och tydliga mottagare är ovanligt i skrivuppgifterna, och i relation till tidigare forskning kan detta ses som problematiskt, då dessa aspekter har visat sig vara avgörande för ett framgångsrikt skrivande.

En central del i det akademiska lärarskapet är att handleda studenter som befinner sig på olika nivåer i sin utbildning. Det kan handla om doktorander på forskarutbildningsnivå, men i och med att en så stor andel studenter skriver ett, eller två, självständiga arbeten under sin utbildning, handlar det oftare om handledning av studenter på grundläggande eller avancerad nivå. Det finns ett antal studier, både nationellt och internationellt, som behandlar olika aspekter av handledning av studenters uppsatser, som exempelvis handledningsprocessen, handledarstilar, och handledares erfarenheter och behov (t.ex. Augustsson & Jaldemark, 2014; Baker, Cluett, Ireland, Reading, & Rourke, 2014; Berg, 2016; Carlson, Svensson, Johannson, & Montin, 2016; Eriksson & Gustavsson, 2016; Kamler & Thomson, 2014; Scholefield & Cox, 2016; Sveen & Magnusson, 2013; Todd, Smith, & Bannister, 2006; Wiggins, Gordon-Finlayson, Becker, & Sullivan, 2016).

En aspekt av handledningsprocessen, som dock framför allt har diskuterats inom den forskning som finns om handledning på forskarutbildningsnivå, är att känslor och känslomässiga aspekter kan spela en viktig roll i handledning och för doktoranders skrivande (Cotterall, 2013; Doloriert, Sambrook, & Stewart, 2012; Sambrook, Stewart, & Roberts, 2008). En utgångspunkt i denna forskning är som regel att handledaren och doktoranden hinner etablera känslomässiga relationer i och med att en forskarutbildning pågår under flera år, och att det kan påverka skrivprocessen. Även inom forskning om skolelevers skrivande har betydelsen av känslor och värderingar framhållits, till exempel inom det forskningsfält där olika språkliga resurser för att värdera och uttrycka känslor analyseras utifrån ramverket appraisal (Martin & White, 2003). Denna forskning har till exempel visat att skolelevers texter värderas högre när språkliga resurser för att uttrycka värderingar och känslor används (Folkeryd, 2006).

Men hur är det i handledning av studenter på grundutbildningsnivå? Vilka resurser och strategier knutna till känslor och värderingar används av studenter och handledare i handledningssamtal om självständiga arbeten? Med utgångspunkt i den befintliga forskningen är detta frågor som bör belysas närmare, och i denna presentation ämnar vi göra det ur två olika perspektiv. Det första perspektivet utgår från de bedömningsprocesser som hela tiden pågår i handledningsinteraktionen, och vi analyserar dessa utifrån begrepp som knyts till ramverket appraisal (Martin & White, 2003). Det andra perspektivet utgår från hur handledare och studenter kan använda känslor och känslomässiga uttryck som en typ av handledningsstrategi. Här utgör begreppen anticipated emotions och anticipatory emotions de huvudsakliga analysredskapen (Barsics, Van der Linden, & D'Argembeau, 2016, 219).

Vårt paper har sin grund i ett pågående, tvärvetenskapligt projekt om självständighet i högre utbildning, där handledning har en central roll (http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget? openagent&key=projekt_page_1446544810333 ). Det empiriska material presentationen bygger på, består av inspelad handledningsinteraktion, med handledare och studenter från lärarutbildning och journalistik, vid två svenska lärosäten.

Referenser

Augustsson, G., & Jaldemark, J. (2014). Online supervision: a theory of supervisors’ strategic communicative influence on student dissertations. Higher Education, 67(1), 19-33.

Baker, M.-J., Cluett, E., Ireland, L., Reading, S., & Rourke, S. (2014). Supervising undergraduate research: A collective approach utilising groupwork and peer support. Nurse Education Today, 34(4), 637-642.

Barsics, C., Van der Linden, M., & D'Argembeau, A. (2016). Frequency, characteristics, and perceived functions of emotional future thinking in daily life. The Quarterly Journal of Experimental Psychology, 69(2), 217-233.

Berg, D. (2016). Det självständiga arbetet - en plats för emancipation eller automation. Utbildning och lärande, 10(1), 94-108.

Carlson, V., Svensson, P., Johannson, V., & Montin, S. (2016). Handledare, vägledare eller kontrollant? Utbildning och lärande, 10(1), 20-38.

Cotterall, S. (2013). More than just a brain: emotions and the doctoral experience. Higher Education Research and Development, 32(2), 174-187.

Doloriert, C., Sambrook, S., & Stewart, J. (2012). Power and emotion in doctoral supervision: Implications for HRD. European Journal of Training and Development, 36(7), 732-750.

Eriksson, A., & Gustavsson, S. (2016). Krav, uppmaningar och frågor - en autoetnografisk reflektion över handledning av självständiga arbeten. Utbildning och lärande, 10(1), 70-87.

Folkeryd, J. W. (2006). Writing with an attitude : appraisal and student texts in the school subject of Swedish. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Kamler, B., & Thomson, P. (2014). Helping doctoral students write pedagogies for supervision. London ; New York: Routledge,.

Martin, J. R., & White, P. R. (2003). The language of evaluation: Springer.

Sambrook, S., Stewart, J., & Roberts, C. (2008). Doctoral supervision . . . a view from above, below and the middle! Journal of Further and Higher Education, 32(1), 71-84.

Scholefield, D., & Cox, G. (2016). Evaluation of a model of dissertation supervision for 3rd year B.Sc. undergraduate nursing students. Nurse Education in Practice, 17, 78-85.

Schreier, M. (2012). Qualitative Content Analysis in Practice. London & Thousand Oaks: SAGE.

Sveen, H., & Magnusson, J. (2013). Handledningens vad, hur och varför: interaktionella mönster med fokus på röst. Högre Utbildning (2), 87-102.

Todd, M. J., Smith, K., & Bannister, P. (2006). Supervising a social science undergraduate dissertation: staff experiences and perceptions. Teaching in Higher Education, 11(2), 161-173.

Wiggins, S., Gordon-Finlayson, A., Becker, S., & Sullivan, C. (2016). Qualitative undergraduate project supervision in psychology: current practices and support needs of supervisors across North East England and Scotland. Qualitative Research in Psychology, 13(1), 1-19.

Title: “They shouldn’t work all by themselves!” Supervisors’ understandings of student independence in undergraduate projects

Authors: Maria Zackariasson, professor, Södertörn University & Jenny Magnusson, lecturer, Södertörn University

That independence is a concept of scholarly interest in relation to higher education, is evident within the research field on independent learning, as well as in research on supervision within higher education (eg Broad 2006; Cukurova et al 2017; Gurr 2010; Lau 2017; Lee 2008). That it also in other ways constitutes a significant concept within the academic context, is evident for instance in how independence in the Swedish Higher Education Ordinance is described as one of the main goals of higher education (Swedish Council for Higher Education 1993).

At the same time, independence is characterized by a certain conceptual ambiguity, and, consequently, tends to be understood differently in different academic contexts, both nationally, internationally and interdisciplinary. This may pose a problem not least in relation to the supervision of undergraduate projects. In this paper we examine how supervisors understand the concept independence and how their understandings might influence their attitude to and practice of supervision of undergraduate projects. The analysis is based on focus group interviews with supervisors from two education programs, teacher education and journalism, in two countries, Sweden and Russia.

In our findings we highlight and discuss several understandings of independence that were evident in our material, and in which phases of the undergraduate project these were regarded to be most significant. The theoretical framework for the paper connects to how a number of concepts that are central within higher education, such as criticality/critical thinking, learner autonomy and independent learning, tend to be characterized by conceptual ambiguity (cf Borg and Al-Busaidi 2012; Gardner 2007; Moore 2011). Using Wittgenstein’s ideas on family resemblances, we discuss how the concept independence may be understood in relation to such associated concepts (Wittgenstein 1958).

The paper is of relevance to Nordic educational research through its focus on a concept that is rarely discussed and defined, even though it is most significant within higher education and for supervisors’ attitudes and didactic choices.

References

Borg, Simon, and Saleh Al-Busaidi. 2012. "Teachers’ beliefs and practices regarding learner autonomy." ELT Journal 66(3):283-92.

Broad, James. 2006. "Interpretations of independent learning in further education." Journal of Further and Higher Education 30(2):119-43.

Cukurova, Mutlu, Judith Bennett, and Ian Abrahams. 2017. "Students’ knowledge acquisition and ability to apply knowledge into different science contexts in two different independent learning settings." Research in Science & Technological Education:1-18.

Gurr, Geoff. 2010. "Negotiating the "Rackety Bridge" — a Dynamic Model for Aligning Supervisory Style with Research Student Development." Higher Education Research & Development:81-92.

Lau, Ken. 2017. "‘The most important thing is to learn the way to learn: evaluating the effectiveness of independent learning by perceptual changes." Assessment & Evaluation in Higher Education 42(3):415-30.

Lee, Anne. 2008. "How are doctoral students supervised? Concepts of doctoral research supervision." Studies in Higher Education 33(3):267-81.

Moore, Tim John. 2011. "Critical thinking and disciplinary thinking: a continuing debate." Higher Education Research & Development 30(3).

Swedish Council for Higher Education 1993. "The Higher Education Ordinance" Ministry of Education and Research. Accessed 2017-04-11. https://www.uhr.se/en/start/laws-and-regulations/Laws-and-regulations/The-Higher-Education-Ordinance/.

Wittgenstein, Ludwig. 1958. Philosophical investigations. Oxford: Basil Blackwell.

Syftet med denna konferenspresentation är att redovisa erfarenheter från ett pågående forskningsprojekt som undersöker hur begreppet självständighet förstås och användas på olika nivåer, i olika utbildningsprogram i högre utbildning. Undersökningen är fokuserad till två utbildningsprogram: journalist- och lärarutbildning, i två olika länder: Ryssland och Sverige. Sedan Bolognadeklarationen 1999 har begreppet självständighet fått stor betydelse inom den högre utbildningen. Detta inte minst när det gäller det självständiga arbete som alla studenter på kandidat- och masterutbildningar måste genomföra för att kunna ta ut in examen. Självständighet är dock ett begrepp som kan tolkas på olika sätt i olika sammanhang. Eftersom självständighet är ett centralt begrepp i många styrdokument på olika nivåer är det rimligt att utbildningens praxis, alltså hur undervisningen genomförs, påverkas av hur självständighet som begrepp förstås och används. Tveksamheter i hur självständighet kan förstås och används i praktiken kan leda till osäkerhet och kan till och med vara ett hinder för studentutbyte och även försvåra internationell jämförbarhet i enlighet med intentionerna i Bolognadeklarationen. I projekts studeras hur studenters självständighet kommer till uttryck när de genomför sina självständiga arbeten. Projektet genomförs i tre delstudier: för det första genom att studera lokala styrdokument, för det andra genom att undersöka interaktionen mellan lärare och studenter i samband med handledning och för det tredje genom att undersöka tillsynsmyndigheters och studenter åsikter och uppfattningar om självständighet. Den teoretiska ramen för studien är sociokulturell, där sammanhanget för att skriva ett självständigt arbete är av särskild betydelse. Projektet studerar både makroperspektiv genom analys av styrdokument, och mikroperspektiv genom analys av interaktionen vid faktisk handledning. Dessutom har projektet en jämförande ansats, med fokus på skillnader i ideologiska eller värdebaserade perspektiv mellan de två länderna. En uttalad målsättning är att projektet ska bidra till att fylla kunskapsluckor och utveckla teoretiska ramar om just studenters självständighet i samband med handledning av självständiga arbeten. En annan målsättning är att projektet också ska bidra till att ge verksamma lärare i högre utbildning en teoretisk grund och ett meta-språk för att diskutera och lyfta iakttagelser från sin egen praxis i samband med handledning av självständiga arbeten, vilket i sin tur bör leda till pedagogisk utveckling. Ytterligare en målsättning är att projektet ska bidra med ny kunskap till forskningsområdet högre utbildning och internationalisering. Projektet är beräknat att pågå fram till 2018. 

Since the Bologna Declaration in 1999, independence is a concept that has gained much importance in higher education. Within the Bologna cooperation, an overall European framework has been developed with general learning outcomes and competences for different examination levels. In this framework, independence is a central concept to describe progression. Concerning independence, the independent project on the undergraduate level, also called bachelor essay or degree project, has a special role in ensuring and maintaining the relevant learning outcomes (e.g. Prop. 2004/05, Prosser & Webb 1994), partly due to its pre-dominance as a means of assessing student performance (cf. Lillis 1999, Scott 1999, Turner 1999), and is therefore of special relevance here.

Consequently, independence has become increasingly important in higher education in Europe, in steering documents as well as assessment criteria. Due to different epistemologies in, as well as between, countries (e.g. Fox 1994, Cadman 1997), the different understandings of independence are both varying and complex and needs to be further examined. The complexities and variations also stem from a general problem of implicitness rather than explicitness in higher education (e.g. Lillis 1999, Scott 1999, Turner 1999), for instance regarding independence.

Independence is however a concept which could be understood in different ways in different contexts. Since independence appears to be a central concept in many steering documents on different levels it is reasonable that the higher education practice is influenced by how independence, as a concept, is understood and used. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The aim of this paper is therefore to explore how the concept of independence is used in steering documents in different countries, Sweden and Russia more specifically, and by that capture different perspectives and meanings of the concept of independence.

In this study, a substudy of a three-year research project, we focus on steering documents since the national and local steering documents form the legal basis for the practice of producing independent projects. The steering documents consist of learning outcomes, assessment criteria, instructions and descriptions concerning the independent project. All national and local steering documents relating to the independent project are collected in a corpus, and then analyzed and compared.

The framework for our study is based on a socio-cultural and dialogical perspective (Bachtin 1981; Vygotskij 2001, Lea & Stierer 2000; Lillis 1997; 2003, Linell 2011), which proposes that learning and understanding develop in context, and that the role of language is important when it comes to constructing epistemologies and academic knowledge.

Bachtin, M. (1981). The dialogic imagination: four essays. Austin: Univ. of Texas P.

Cadman, K. (1997). Thesis writing for international students: A question of identity?. English for Specific Purposes, 16(1), 3-14.

Fox, H. (1994). Listening to the World: Cultural Issues in Academic Writing. National Council of Teachers of English: Urbana, IL.

Lea, M. R., & Stierer, B. (2000). Student writing in higher education: New contexts. Open University Press/Society for Research into Higher Education.

Lillis, T. (1997). New Voices in Academia? The Regulative Nature of Academic Writing Conventions. Language and Education, 11(3), 192-207.

Lillis, T. (1999). Whose common sense. I C. Jones, J. Turner. & BV Street (Eds.), Students writing in the university: Cultural and epistemological issues, 127-47.

Lillis, T. (2003). Student Writing as 'Academic Literacies': Drawing on Bakhtin to Move from Critique to Design. Language and Education, 17(3), 182–199. 

Lillis, T. (1999). Whose common sense. I C. Jones, J. Turner. & BV Street (Eds.), Students writing in the university: Cultural and epistemological issues, 127-47. Linell, P. (2011). Samtalskulturer: Kommunikativa verksamhetstyper i samhället. Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet.

Prosser, M., & Webb, C. (1994). Relating the process of undergraduate essay writing to the finished product. Studies in Higher Education, 19(2), 125-138.

Regeringens proposition 2004/05:162 (2005). Ny värld – ny högskola. Prop. 2004/05:162.

Scott, M. (1999). Agency and subjectivity in student writing. In: Jones, Carys, Turner, Joan & Street, (Eds.). Students writing in the university: Cultural and epistemological issues (Vol. 8). John Benjamins Publishing.

Turner, J. (1999). Academic literacy and the discourse of transparency. Students writing in the university: Cultural and epistemological issues. Amsterdam: John Benjamins, 149-160.

Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Hur har den nordiska forskningen om språk och kön växt fram och hur ser fältet ut idag? Vilka är de teoretiska och metodiska utmaningar vi har att tackla i framtiden? Den åttonde nordiska konferensen om språk och kön ägde rum på Södertörns högskola den 10 och 11 oktober 2013 och ägnades åt dessa frågor.

I Könskonstruktioner och språkförändringar publiceras tio artiklar från konferensen. Volymen visar på den bredd som finns inom ämnet, men också på trender och tendenser som dagens forskare särskilt intresserar sig för. Ett starkt tema i konferensvolymen är feministisk språkpolitik, och fler artiklar rör det nya pronomenet hen. Men det finns också artiklar som berör forskningsfältets framväxt i Norden och mer framåtblickande bidrag om hur forskningen kan bli en del av den antidiskriminerande politiska aktivismen av idag.

Different concepts often evoke various emotions, positive or negative. The emotions can be related to the understanding and the meaning of the concepts. Two such concepts dealing with femininity are girl (‘flicka’) and chick (‘tjej’) and the aim of this study is to linguistically investigate the meaning of these concepts in order to understand the emotions they evoke. The emotions relating to these concepts may have to do with changes over time and therefore I will also study how these concepts have changed over five decades. Theoretically I employ a socio-cultural perspective where language and society are seen as related, and how we use language is seen as a way of constructing society. Methodologically my study is in the field of corpus linguistics, since I use large computerized text-collections for the study of meaning. Meaning in this context is defined as something that is revealed in language use, more specifically, in frequency-based language patterns such as collocations, adjective attributes and lexical relations in relation to the two concepts. My conclusions are that the two concepts flicka and tjej are used very differently through the years. Flicka has decreased in importance – both quantitatively (less used) and qualitatively (in fewer different contexts/about fewer topics). Flicka is also related to more negative attributes, and is used in passive roles. At the same time tjej has increased in importance quantitatively (used more) and qualitatively (more contexts/subjects). Tjej is also at the same time used in relation to positive attributes and in active roles. The changes in usage of flicka and tjej can be seen as interrelated in that there seems to be a matter of a division of labour between the two concepts. Flicka and tjej are used in different contexts and with different functions, which could explain the different emotions towards the concepts.

Självständiga arbeten har fått en allt mer central roll i svensk högre utbildning, och därför får även handledning av dessa av större betydelse. Trots att det finns viss forskning som rör handledning av självständiga arbeten är det ovanligt med empirisk forskning av själva handledningspraktiken, d v s vad som görs, hur det görs och varför. Vi vill koppla dessa frågor till pedagogiska aspekter som stöttning, perspektivprövning och studentens självständighet. Vi undersöker därför det vi kallar handledningspraktiken vilken utgörs av all interaktion mellan handledare och student. Fokus för den här artikeln ligger dock på handledningssamtal. Genom att använda språkvetenskapliga angreppsätt vill vi belysa ett av de interaktionella mönster som vi har identifierat i handledningssamtalen, nämligen samma persons användning av olika röster. Vi utgår från Bahktins röstbegrepp för att studera hur röst operationaliseras i samtalen och ger dem dialogisk karaktär.

Den här avhandlingen undersöker hur ålder används språkligt i tidningstext. Utgångspunkten är hur ålder har förändrats. Framförallt är det fokusorden flicka, pojke, man, kvinna, kille, tjej, dam och herre som i relation till ålder undersöks i avhandlingen. Därutöver studeras ålderslexem - olika variationer av de språkliga uttrycken ålder och år och slutligen även ett antal nya begrepp som förekommer i relation till ålder – kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior och det jag kallar för plusgraderingar – t ex 50 +.

Frågor jag ställer mig har med var och hur ålder förekommer och hur de utvalda fokusorden relateras på olika sätt till ålder och till kön – och slutligen hur detta har förändrats över tid. Jag har studerat tidningskorpusar från tre olika årtal – 1965, 1987 och 2000. Teoretiskt utgår jag från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där ålder ses som någonting som konstrueras och förhandlas i språkanvändningen. Metodologiskt utgår jag från ett korpuslingvistiskt synsätt - stora textkorpusar och kvantitativa språkliga mönster i frekvenser och lexikalt innehåll. Jag studerar alltså fokusorden, ålderslexemen och de nya begreppen i sina språkliga kontexter, och då framförallt adjektivattribut, lexikala relationer och kollokationer.

Jag kommer fram till att de olika språkliga uttrycken förekommer i olika typer av kontexter och på olika sätt, men att det långt ifrån alltid har med ålder eller med åldersdifferentiering att göra. Två olika tendenser är tydliga som har med åldersvaghet och arbetsfördelning att göra. De olika fokusorden både likställs och differentieras, och de används om referenter i olika ålderskategorier. Samtidigt är det en tydlig arbetsfördelning mellan dem där variationen i många sammanhang har mer med ämnen och innehållsliga mönster att göra, än med olika kronologiska åldrar. Jag har också kunnat konstatera att kronologisk ålder generellt används när någonting är ovanligt eller avvikande utifrån en åldersnorm eller när kontexterna har med idrott, debut eller byte av profession, födelse- och dödsannonser etc.