sh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Holmén, Janne
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet.
    Ringarp, Johanna
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet.
    Public, private, or in between?: Institutional isomorphism and the legal entities in Swedish and Finnish higher education2023Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, nr 1, s. 57-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the past few centuries, an accelerating process of legalization and classification have moulded the diverse range of earlier institutions into a limited number of isomorphic organizational forms. Today, institutions of higher education, with their roots in the corporate forms of medieval universities, can also have the legal status of, for example, government agencies, associations under public law, foundations, and joint stock companies. This article investigates the types of legal entities Swedish and Finnish institutions of higher education have been organized into in the period from the 1990s until 2020, and why these particular types have been chosen. It also explores how the special characteristics, aims, and demands of the university have caused adaptations to organizational forms such as joint stock companies and foundations. Comparative studies benefit from investigating societies that are as similar to each other as possible, making it easier to identify and isolate the effects of the factors that actually differ. In this respect, Finland and Sweden are ideal for comparative studies. Both Swedish and Finnish institutions of higher education have experienced coercive, mimetic, normative, and managerial-professional isomorphic pressure. However, there are important pre-existing national differences, such as the greater reliance on public agencies in Sweden and the multiplicity of semi-private legal entities in Finland, most significantly the associations under public law. These differences made the transition of universities into independent legal entities seem natural in Finland in 2009, while it was too radical in the Swedish context. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Holmén, Janne
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet.
    Ringarp, Johanna
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet.
    Reforms of higher education and research in the Nordic countries: global trends and Nordic models in Academia2023Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 9, nr 1, s. 1-3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Holmén, Janne
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet. Uppsala University, Sweden.
    Ringarp, Johanna
    Stockholm University, Sweden; Uppsala University, Sweden.
    Becoming universities?: Academisation and the integration of Finnish and Swedish teacher education institutions into the system of higher education2022Ingår i: Schoolteachers and the Nordic Model: Comparative and Historical Perspectives / [ed] Jesper Eckhardt Larsen; Barbara Schulte; Fredrik W. Thue, Abingdon: Routledge, 2022, s. 113-126Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Holmén, Janne
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet. Uppsala universitet.
    Ringarp, Johanna
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet. Stockholms universitet.
    1968 och reformer av högre utbildning i Finland och Sverige2020Ingår i: 1968 och pedagogiken / [ed] Anders Burman & Joakim Landahl, Huddinge: Södertörns högskola, 2020, s. 49-69Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    1968 och reformer av högre utbildning i Finland och Sverige
  • 5.
    Lennerhed, Lena
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Idéhistoria.
    Ringarp, Johanna
    Den farliga epileptikern: Äktenskapshinder och yrkeshinder i det svenska 1900-talet2019Ingår i: Medicinska moraler och skandaler: Vetenskapens (etiska) gränser / [ed] Motzi Eklöf, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2019, s. 138-159Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Stockholm University.
    Rothland, Martin
    University of Münster, Germany.
    Is the grass always greener?: The effect of the PISAresults oneducation debates in Sweden and Germany.”2018Ingår i: Learning and Teaching Around the World: comparative and international studies in primary education / [ed] Safford, K. & Chamberlain, L., Oxford: Routledge, 2018, s. 185-191Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Bydler, Charlotte
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.
    Gedin, AndreasSödertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, Konstvetenskap.Ringarp, JohannaSödertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet.
    Pontus Hultén på Moderna Museet: Vittnesseminarium Södertörns högskola, 26 april 20172018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 9 maj 1958 invigdes Moderna Museet i marinens gamla Exercishall på Skeppsholmen i Stockholm. Museet var inte en självständig institution utan Nationalmuseums avdelning för modern konst med Bo Wennberg som chef. Året därpå tog Pontus Hultén över.

    Under Hulténs ledning blev Moderna ett av Europas viktigaste museer för modern konst. Men det var också något av stockholmarnas kulturhus, bland annat inspirerat av Stedelijk Museum i Amsterdam, med plats för film, musik, teater, happenings och modevisningar.

    Efter de första årens framgångar möttes Hultén av ett kulturpolitiskt motstånd mot slutet av 1960-talet. Hultén kritiserades för ointresse för den svenska konsten, för bristande politiskt engagemang och för att gå den amerikanska imperialismens ärenden.

    Den 26 april 2017 anordnade Samtidshistoriska institutet tillsammans med forskningsprojektet Levande arkiv: Pontus  Hultén på Moderna Museet (1957-73), fiansierat av Vetenskapsrådet och placerat vid ämnet Konstvetenskap, Södertörns högskola, ett vittnesseminarium om Pontus Hulténs tid på Moderna Museet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Pontus Hultén på Moderna Museet: Vittnesseminarium Södertörns högskola, 26 april 2017
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Burman, Anders
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Idéhistoria.
    Lövheim, DanielRingarp, JohannaSödertörns högskola.
    Utbildningsvetenskap: Vittnesseminarium om ett vetenskapsområdes uppkomst, utveckling och samtida utmaningar2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom Vetenskapsrådet bildades 2001 Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) med uppdrag att stödja högkvalitativ forskning med relevans för skolans och förskolans utveckling. I det svenska forskarsamhället är utbildningsvetenskap idag ett etablerat vetenskapsområde. Även om dess institutionella historia är påfallande kort är denna bakgrund viktig för att förstå dagens diskussioner om pedagogik och utbildningsvetenskap.

    Hösten 2017 anordnade Samtidshistoriska institutet tillsammans med ämnet idéhistoria ett vittnesseminarium om utbildningsvetenskap i allmänhet och UVK i synnerhet för att möjliggöra kunskapsbildning om områdets uppkomst och utveckling. Ambitionen var att rama in och belysa utbildningsvetenskapens framväxt, utveckling och nuvarande ställning, med en öppning mot vad detta vetenskapliga fält kan komma att vidareutvecklas till och bli i framtiden. Denna skrift utgörs av en transkriberad och lätt reviderad version av seminariet, där panelen bestod av Petter Aasen, Berit Askling, Elisabet Nihlfors och Tjia Torpe.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utbildningsvetenskap: Vittnesseminarium om ett vetenskapsområdes uppkomst, utveckling och samtida utmaningar
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Ringarp, Johanna
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet.
    25 år av skolreformer: Vittnesseminarium om skolans kommunalisering och friskolereformen2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I debatten om den svenska skolans kris lyfts ofta betydelsen av de omfattande reformer som genomfördes under några år kring 1990 fram. Det gäller framför allt kommunaliseringen, införandet av skolpeng och det fria skolvalet. Hur gick besluten till? Vilka var de centrala aktörerna? Vad var syftet med reformerna?

    I juli 2014 bjöd Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola tillsammans med Lärarnas Riksförbund in några aktörer som på olika sätt varit aktiva under 1990-talets skolreformer till ett vittnesseminarium. Utgångspunkten var att de skulle ge sin minnesbild av skeendet, vilken roll de själva spelat, samt hur de nu, cirka 25 år senare såg på resultatet.

    Medverkande: Lars Leijonborg (FP), f.d. utbildningsminister och partiledare, Christer Wretborn f.d. ambassadör, departementsråd och central tjänsteman vid kommunaliseringen 1989, Ann-Cathrine Haglund (M), f.d. landshövding, ordförande Riksdagens utbildningsutskott 1991–1993, Peje Emilsson, grundare av och ordförande för Kunskapsskolan och Bo Jansson, förbundsordförande, Lärarnas riksförbund.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    25 år av skolreformer: Vittnesseminarium om skolans kommunalisering och friskolereformen
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, Samtidshistoriska institutet.
    Forsell, HåkanStockholms universitet.
    Levande campus: Utmaningar och möjligheter för Södertörns högskola i den nya regionala stadskärnan i Flemingsberg2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 21 september 2016 anordnade Samtidshistoriska institutet som en del av Södertörns högskolas 20-årsjubileum vittnesseminariet ”Levande campus. Utmaningar och möjligheter för Södertörns högskola i den nya regionala stadskärnan i Flemingsberg”.

    Utgångspunkten för seminariet var att under jubileumsåret inte bara blicka bakåt, utan också lufta idéer kring högskolans framtida utmaningar och utvecklingsmöjligheter. Frågor som diskuterades handlade om hur det sociala landskapet bör gestaltas när det är en kunskapsinstitution som utgör navet för platsen, samt vilken roll Södertörns högskola ska ha i den nya regionala stadskärnan som håller på att växa fram.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Levande campus: Utmaningar och möjligheter för Södertörns högskola i den nya regionala stadskärnan i Flemingsberg
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Ringarp, Johanna
    Södertörns högskola.
    Utbildningspolitiken - från kommunalisering till PISA2014Ingår i: Det långa 1990-talet: när Sverige förändrades / [ed] Ivarsson Westerberg, Anders, Waldemarson, Ylva, Östberg, Kjell, Umeå: Boréa Bokförlag, 2014, 1, s. 121-144Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Ringarp, Johanna
    Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, Historia.
    The problem of the welfare profession: An example-the municipalisation of the teaching profession2012Ingår i: Policy Futures in Education, ISSN 1478-2103, E-ISSN 1478-2103, Vol. 10, nr 3, s. 328-339Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As an answer to the welfare state's transformation and increased focus on goal-and resultoriented regulation, Swedish educational policy is in a state of change. The matter of the teaching profession's aspirations with regard to professionalisation has come up once again: reminders that reference the introduction of teacher certification in order to guarantee the quality of education have emerged from political quarters, while union quarters are pleading for greater status for the teaching profession. The article discusses whether the municipalisation of the teaching profession in 1989 was a break with the goal of Sweden's previous political debate on education-namely, a comprehensive school for all-and whether the increased control over the work of the teachers can be said to be a consequence of the reform.

  • 13.
    Ringarp, Johanna
    Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, Samtidshistoriska institutet.
    Professionens problematik: Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling2011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 14.
    Ringarp, Johanna
    Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, Samtidshistoriska institutet.
    Skolans lärarkårer2011Ingår i: Utbildningshistoria / [ed] Esbjörn Larsson, Johannes Westberg, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 357-372Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Ringarp, Johanna
    Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, Samtidshistoriska institutet.
    I kommunaliseringsdebattens kölvatten: en diskussion om läraryrkets professionaliseringsprocess2010Ingår i: Möten med historiens mångfald: Lars Berggren, Klas-Göran Karlsson & Charlotte Tornbjer / [ed] Lars Berggren, Klas-Göran Karlsson, Charlotte Tornbjer, Stockholm: Nordic Academic Press, 2010, s. 230-238Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, Samtidshistoriska institutet.
    Rothland, Martin
    Is the Grass always Greener?: The Effect of the PISA Results on Education Debates in Sweden and Germany2010Ingår i: European Educational Research Journal, E-ISSN 1474-9041, Vol. 9, nr 3, s. 422-430Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 17. Parding, Karolina
    et al.
    Ringarp, Johanna
    Kommunaliseringen av lärartjänsterna: förändrad styrning ur ett professionsteoretiskt perspektiv2008Ingår i: Läraren i blickpunkten: olika perspektiv på lärares liv och arbete / [ed] Carola Aili, Ulf Blossing, Ulrika Tornberg, Stockholm: Lärarförbundets förlag , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18. Ringarp, Johanna
    Lärarkårens kommunalisering: en studie över de olika lärarförbundens ställningstaganden utifrån ett professionaliseringsperspekti...2008Ingår i: Årsböcker i svensk undervisningshistoria, ISSN 0346-8461, s. 154-168Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Ringarp, Johanna
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, Samtidshistoriska institutet.
    Rothland, Martin
    Sündefälle im Bildungsparadies?: Aussen- und Innenansichten des schwedischen Schulwesens zwischen Verklärung und Ernüchterung2008Ingår i: Zeitschrift für Pädagogik, ISSN 0044-3247, Vol. 54, nr 4, s. 498-515Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Learning from Sweden means learning to triumph - it seems that, at least from the German perspective, this could well be the gist of the perception of the Swedish school system as an ideal following the PISA study of 2000 as well as the motto under which Germans took educational trips into the Scandinavian country during the "after PISA" era. Following a comparative restrospective look on the reactions to PISA in both countries (1) and the characterization of the German image of Sweden (2), the idealized or transfigured image of Sweden commonly held in Germany is set against both the by no means unrestrictedly ideal realities of the Swedish school system on the basis of recent studies (3) and the findings from the PISA study and the IGLU study of 2006 with regard to the results achieved by Swedish boys and girls in the fields of reading competence (IGLU/PIRLS 2006) and of scientific competence (PISA 2006), in particular. Furthermore, current trends and developments in Swedish educational policy make it increasingly harder to project educational and pedagogical desiderata onto Sweden's edcuational system (4).

1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf