sh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Prytz, Johanna
    Södertörn University, School of Culture and Education, Swedish Language.
    Objekt eller adverbial?2021In: Nyanser av grammatik: Gränser, mångfald, fördjupning / [ed] Johan Brandtler; Mikael Kalm, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, p. 61-78Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En prepositionsfras som på musiken i lyssna på musiken analyseras ibland som en särskild typ av objekt och ibland som en typ av adverbial. Vilka argument ligger bakom de olika terminologiska valen? Hur skiljer sig detta satsled från mer typiska objekt och adverbial? Och vad är egentligen objektlikt hos satsledet i fråga?

  • 2.
    Lim Falk, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk.
    Prytz, Johanna
    Södertörn University, School of Culture and Education, Swedish Language.
    Vafaeian, Ghazaleh
    Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Grammatisk kunskap i sva-lärares undervisningspraktik för nyanlända2020In: Svenskans beskrivning 37: förhandlingar vid trettiosjunde sammankomsten: Åbo 8-10 maj 2019 / [ed] Saara Haapamäki, Ludvig Forsman, Linda Huldén, Åbo: Åbo akademi , 2020, p. 160-173Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln handlar om en del av den undervisning som elevgruppen nyanlända elever i gymnasieåldern möter inom ramen för ämnet svenska som andraspråk.

    En fråga som återkommer i båda svenskämnesdiskurserna rör grammatikundervisningens vara eller icke vara. Frågan grundar sig till stor del på den ambivalenta inställning många har haft till traditionell grammatikundervisning, vilken ofta uppges vara normativt inriktad, nära anknuten till språkriktighet, och som innebär att eleverna konfronteras med grammatisk terminologi utan tydligt sammanhang. 

    När det gäller grammatik i sva-ämnet aktualiseras frågan om grammatikundervisning utifrån ett delvis annat perspektiv – inlärarperspektivet. Gynnar explicit grammatikundervisning elevernas inlärning och utveckling i svenska? Vad ska i så fall en sådan undervisning innehålla och hur ska den bedrivas? Ska sva-lärare över huvud taget ägna sig åt explicit grammatikundervisning när styrdokumentens mål, centrala innehåll och kunskapskrav har kommunikation som både utgångspunkt och mål? Detta är frågor som under decennier har väckt starka känslor och periodvis hård debatt bland forskare, lärarutbildare och i media. Tongivande kritiska röster har under lång tid haft stort inflytande på både lärarutbildningar och den pedagogiska praktiken – detta trots att forskningen ger nyanserade och diversifierade svar på frågorna.

    Det övergripande syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om grammatikens plats i klassrumspraktiken i ämnet svenska som andraspråk. Mer specifikt är syftet dels att identifiera grammatiskt innehåll som tas upp under sva-lektioner för nyanlända i gymnasieåldern, dels att urskilja och beskriva olika typer av grammatikundervisning.

    Studien bygger på totalt 146 dokumenterade klassrumsobservationer i fyra klasser på två gymnasieskolor. Studien visar att nyanlända elever i gymnasieåldern möter en hel del grammatik i sva-undervisningen. De grammatiska momenten måste dock ses i sitt specifika undervisningssammanhang för att över huvud taget kunna urskiljas. I de klassrumspraktiker som vi har studerat ingår grammatiska moment i princip uteslutande i kontexter som har skriv- eller läsutveckling som mål och utgår från elevernas eget skrivande eller från texter som används i undervisningen i sva eller andra ämnen. För konkreta exempel, läs artikeln i sin helhet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Prytz, Johanna
    Södertörn University, School of Culture and Education, Swedish Language.
    Optionella objekt och gränsen mellan transitiva och intransitiva verb2019In: Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017. / [ed] Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman & Carin Östman, Uppsala: Uppsala universitet, 2019, p. 243-254Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    Prytz 2019 Optionella objekt och gränsen mellan transitiva och intransitiva verb
  • 4.
    Prytz, Johanna
    Södertörn University, School of Culture and Education, Swedish Language.
    När går objektet upp i rök?2018In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 6, p. 40-45Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Prytz, Johanna
    Stockholms universitet.
    Optional rhemes and omitted undergoers: An event structure approach to implicit objects in Swedish2016Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to define the essential syntactic-semantic properties of three types of objectless sentences in present-day Swedish. The three types of objectless sentences are labeled descriptively as follows: Implicit Object Read type (IOR) with pseudo-transitive verbs like läsa ‘read’; Implicit Object Open type (IOO), which involves various sets of transitive verbs like öppna ‘open’ and bära ‘carry’; and Implicit Object Kill type (IOK), which typically involves destruction verbs like döda ‘kill’. The study is framed within Ramchand’s (2008) syntactic model with a three-partite decomposed verb phrase, which distinguishes between two types of objects: RHEMES, which are inserted into a complement position in the verb phrase, and UNDERGOERS, which are inserted into a specifier position.

    In this work, IOR is argued to be an objectless version of pseudo-transitive verbs with optional RHEMES, whereas IOO and IOK are argued to involve ‘true’ transitive verbs with omitted UNDERGOER objects. As a consequence, the IOR verbs are analyzed as sharing their structure with some verbs usually regarded as intransitive, such as springa ‘run’ and arbeta ‘work’, which can also marginally take RHEME objects. This opens up for a discussion on the transitive- intransitive distinction and the object status of RHEMES, as well as a discussion of lexical knowledge versus encyclopedic knowledge. The distinction of optional RHEMES and syntactically obligatory UNDERGOER objects is argued to arise from event structural differences among sets of verbs, as well as from different verb-object relations that are made possible within the three-partite verb phrase. The structural verb-object relations are argued to be influenced further by encyclopedic associations of particular verbs and by knowledge about the world.

    In contrast to IOR, IOO and IOK are both argued to involve the omission of an UNDERGOER object of a true transitive verb. In the case of IOO, the object referent is salient and specific, whereas for IOK, the object referent is non-specific. Thus, the restriction on IOO as well as on IOK can be informally phrased in terms of the object only being omissible if it is interpretable, or somewhat more formally, if the free variable can be bound. However, the variable binding is assumed to occur in two distinct ways, further motivating the distinction of IOO and IOK. Whereas the free variable of an IOO object is pragmatically bound, the variable of an IOK object is instead bound by an existential operator above the VP.

  • 6.
    Prytz, Johanna
    Göteborgs universitet.
    SAG:s behandling av substantiverade adjektiv2000In: Att använda SAG: 29 uppsatser om Svenska Akademiens grammatik / [ed] Elisabet Engdahl; Kerstin Norén, Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket , 2000, p. 394-402Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    SAG:s behandling av substantiverade adjektiv
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf