Bedömningstillfällen i naturvetenskap vid lärarutbildning som kan användas i skolan
Inom lärarutbildningen vid Södertörns högskola har vi inom de naturvetenskapliga ämnena sedan flera år arbetat med olika typer av bedömningstillfällen vid examinationen av studenter. Oftast är dessa bedömningstillfällen konstruerade för att vara examinerande av olika lärandemål som representerar önskade didaktiska förmågor hos den blivande läraren. De kan därför samtidigt fungera som modeller för hur man som lärare kan arbeta inom grund- och gymnasieskolan för bedömning av elevers förmågor. Förutom muntliga och skriftliga redovisningar kan dessa t.ex. bestå av redovisande exkursioner i natur- eller kulturmiljöer, laborationer, självreflektioner, traditionella eller estetiska loggböcker, självdiagnoser med kamratbedömning, museivisningar och webbaserade laborationer. För att studenterna skall få motsvarande träning har undervisningen på högskolan i allt högre utsträckning utvecklats från föreläsningar och demonstrativa laborationer och exkursioner mot många olika typer av interaktiva aktiviteter. Motsvarande utveckling återspeglas internationellt där sedan tio år den traditionella läroboken med beskrivande texter som skall läsas och läras ersatts av läromedel, fortfarande ofta i bokform, som ger anvisningar om hur studenter tillsammans kan arbeta med sin kunskapsutveckling, genom exempel, arbetsuppgifter, diskussionsfrågor, problematiseringar, lärande diagnoser etc.
Bedömning av naturvetenskap enligt Lgr 11 och Lgy 11
I de nya läroplanerna Lgr 11 och Lgy 11 skall elevers förmåga, att använda sina kunskaper, användas som grund för betygsättningen. Detta innebär stora förändringar jämfört med tidigare betygsystem där fokus oftast låg på bedömning utifrån elevers redovisning av kunskaper inhämtade från olika typer av läromedel. Enkelt uttryckt kan man säga att tidigare bedömningar försökte värdera elevens förmögenhet i form av samlad (minnes)kunskap medan dagens läroplaner fokuserar på bedömning av elevers förmåga att använda sina kunskaper inom olika områden. Det har följaktligen skett en stor förändring i synsättet på det som skall bedömas och hur detta kan genomföras vilket även får konsekvenser för undervisningen.
Av reportage, diskussioner och andra inslag i massmedia framkommer att många, även rutinerade lärare, har svårt att förstå hur de skall arbeta med lärande bedömning och vill ha klarare anvisningar och exempel.
Lärande bedömning
Jönsson (Lärande bedömning, 2012) beskriver hur undervisning bör planeras utifrån den bedömning av förmågor baserade på betygskriterier som läraren skall utföra. Till skillnad från tidigare där undervisningen först planerades och genomfördes och där resultatet slutligen bedömdes genom skrivningar eller förhör utgår Jönsson från bedömningen och utformar undervisningen utifrån denna. I korthet ser modellen ut så här:
Läraren konstruerar utifrån betygskriterierna ett bedömningstillfälle (performance assessment) och skapar en bedömningsmatris inför observationen av nivån på de förmågor hos eleven som skall bedömas. Det är inte nödvändigt att betrakta en viss handling, bedömningen kan göras genom av produkter som eleven producerar. Därefter planeras undervisningen dvs. de tillfällen där eleverna skall få möjlighet att träna de förmågor som skall bedömas.
Workshop med olika bedömningstillfällen i naturvetenskap
Vi kommer att i mindre grupper genomföra olika bedömningstillfällen anpassade till de nya betygskriterierna och med användande av olika metoder som samtidigt kan utgöra exempel på hur man t.ex. kan arbeta med estetiska lärprocesser (ELP), IKT, laborationer, kamratbedömning utifrån de nya läroplanernas betygskriterier för naturvetenskapliga ämnen inkl. naturgeografi. De modellerar bedömningstillfällen men blir samtidigt exempel på hur man kan arbeta med undervisning enligt de nya läroplanerna. Alla kan inte få pröva allt men genom att erbjuda ett antal olika moment kan deltagarna snabbt få en inblick i olika sätt att bedöma elevers utvecklingsnivå utifrån betygskriterierna. Den tid som krävs vid bedömning, enligt den nu i läroplanerna introducerade betygsskalan, där flera färdigheter förekommer i olika former i flera ämnen, medför ett behov av bedömning av kvaliteten hos flera färdigheter under samma bedömningstillfälle. Därför kommer exemplen i hög utsträckning vara ämnesintegrerade och med vissa modifieringar kunna användas i olika årskurser.