I denna studie har jag valt att analysera två svenska ungdomsfilmer som behandlar ett ämne som är högst aktuellt i dagens samhälleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbeläggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller våldtäkt. Mitt syfte är att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de två svenska ungdomsfilmerna ”Hip Hip hora” och ”Säg att du älskar mig” som båda använts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de två filmerna. För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys. Mitt teoretiska ramverk består av vad medier har för påverkan och betydelse för identitetsskapande, en del queerteori, kritisk rasforskning, samt en intersektionell analys. Resultatet visar att det ligger ojämlika maktrelationer inbäddade i representationen av kön, sexualitet, ras/etnicitet och klass i filmerna. Detta är problematiskt då dessa framställningar är producerade för majoritetsbefolkningen, och dessutom använts i syfte att utbilda. De förväntningar människor från olika grupper i samhället har gentemot andra kan påverkas av dessa representationer. När vissa grupper kopplas samman med vissa problem och brister begränsas uppfattningen både från personer utifrån och inom dessa grupper, och på så sätt bidrar också filmerna till såväl skapandet som upprätthållandet av normerande kategorier.