Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?

Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor. Tidningarna är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Materialet har bestått av 15 ledare, 18 krönikor, 94 artiklar och 20 reportage. Totalt bygger undersökningen på 147 texter som har undersökts kvantitativt med hjälp av ett kod- schema.

Resultat: Undersökningen har visat att huvudfokus legat på kärnkraftskrisen i Fukushima, samtidigt som många texter gick ut på att personifiera och skapa identifikation för läsaren. Källkritiken framstod under perioden som bristande, då över hälften av det totala materialet aldrig redovisade sina källor. Vad gäller aktörer i texterna var det elitkällor och experter som till mestadels fick komma till tals, men även civila fick utrymme i rapporteringen. Värdeladdade ord förekom i nästintill samtliga texter. Tillslut visade undersökningen att 18 procent utav den totala mängden texter drog paralleller till kärnkraftverksdiskussionen i Sverige.