På samma sätt som skillnaden mellan hur don Quijote såg på världen och hur den verkligen var beskaffad, finns en skillnad i ungdomskulturen mellan föreställningar om verkligheten och verkligheten som den faktiskt ser ut. Artikelförfattaren tar avstamp i Pierre Bourdieus tankar om hur smak för viss slags kultur kan dröja kvar trots att samhället förändras radikalt. En sådan förändring kan dagens ungdomar i Estland sägas ha varit med om. De var barn när helt andra förutsättningar rådde för medier och kultur i deras land. Vad tycker då ungdomar i Estland är bra film och litteratur? Och hur förhåller sig deras smak till svenska ungdomars preferenser?