Akut vård och akutsjukhus är ett av samhällets mest sammansatta servicesystem. Detta förhållande har alltmer uppmärksammats i skuggan av hälso- och sjukvårdens övergripande problem - de totala kostnaderna och finansieringen - vilka i början av 1990-talet framkallade en serie reformer inom landets landsting. Den kanske mest radikala åtgärden var bolagiseringen (1994) och sedermera privatiseringen (1999) av S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Exemplet S:t Göran har också ansetts så framgångsrikt att det har följts av nya bolagiseringar och fr.o.m. årsskiftet 2000/2001 förväntas i stort sett all akutsjukvård i Stockholm bedrivas inom bolag. Detta till trots saknas nästan helt litteratur som analyserar denna unika utveckling.Denna bok skärskådar utvecklingen (1994 - 1999) inom S:t Görans Sjukhus AB (bolaget) respektive Södertälje Sjukhus (förvaltningen) - två akutsjukhus i Stockholm med olika driftsformer, varierande historia och olika förutsättningar att utnyttja de möjligheter som 1990-talet förde med sig. Boken tar upp hälso- och sjukvårdens effektivitet, lyfter fram osäkerhet som ett av de framträdande arbetsvillkoren för sjukvården och beskriver chefernas osäkerhet och i kontrast till denna läkarnas, sjuksköterskornas och undersköterskornas trygghet samt förklarar meningsskapandets (sensemaking) centrala betydelse i vården.