I samband med den ökande pappersanvändningen under 1800- och 1900-talen, och med en förutsättning i tryckkonsten föds den; blanketten. Blanketten var före-gångaren till de digitala system vi ser idag, ett ordnat sätt att överföra information mellan exempelvis en individ och en organisationsenhet. När en strikt standard på den information som inkom önskades, en bit bort från brevets mera personliga beskrivningar. Vem är du? Vad vill du? Hur mycket kräver du i ersättning? Detta var frågor som via blanketten kunde ställas på ett sådant sätt så att när en handläg-gare väl hade det skriftliga svaret framför sig – då gick det tämligen lätt att plocka ut det som var viktigt. Det kan vara lätt att skratta bort blanketten som fenomen idag – men under sin storhetstid var den någonting som togs på stort allvar. Det här kapitlet berör den folkliga reaktionen – i de flesta fall rör det sig om ilska – mot blanketten, som den uttryckt sig i den svenska pressen. Den folkliga reaktionen är intressant eftersom den i det här fallet är en reaktion på något som efter att det skickats in blir en stor del av den slutliga arkivbildningen för den myndighet som valde att kommunicera med medborgarna via ett blankettsystem.