Denna C-uppsats undersöker hur skvallerjournalistiken har förändrats från åren 2005–2007 till 2022–2024 i ljuset av sociala mediers genomslag. Studien syftar till att analysera hur skvallerjournalistikens innehåll och metoder anpassats till den nya medielogik som sociala plattformar innebär, samt vilka strategier skvallertidningar använder för att konkurrera med kändisars egenpublicering.

Tre forskningsfrågor har varit vägledande: Hur har innehåll och metoder förändrats? Vilka anpassningsstrategier används? Hur skiljer sig kändisframställningen mellan de två tidsperioderna? Analysen vilar på teorier om medialisering (Hjarvard, 2008), gatekeeping (Shoemaker & Vos, 2009) och mediekonvergens (Jenkins, 2006). En kvalitativ innehållsanalys av 20 artiklar från Aftonbladet och Expressen jämför språkbruk, narrativ, källanvändning och tematik över tid.

Resultatet visar en tydlig rörelse från en starkt sensationell och moraliserande journalistik i mitten av 2000-talet till en mer reflekterande och etiskt medveten rapportering idag. Artiklar från 2022–2024 präglas av större fokus på psykisk hälsa, personlig integritet och samhällsansvar, även om sensationella element kvarstår. Kändisar ges i högre grad möjlighet att själva forma sina berättelser genom sociala medier, vilket förändrat maktförhållandena mellan traditionella medier och kändisarna.

Slutsatsen är att skvallerjournalistiken genomgått en påtaglig förskjutning mot ett mer komplext och samhällsreflekterande innehåll, driven av digitaliseringens krav och förändrade publikförväntningar.