The purpose of this comparative case study is to examine how two library organizations with different forms of governance in Stockholm County preserve and justify the core values of libraries in a time of economic austerity and external pressures.Within the framework of the case study, libraries in Nacka Municipality, which are run by contractors, and Stockholm City Library, which is run by the municipality, have been examined. Thus, we have sought to examine any differences and similarities in their views on this preservation. The empirical material was collected using a qualitative approach. The focus is on two semi-structured interviews with the respective library managers within the two organizations, as well as various governance documents and statistical data related to the municipalities. The empirical data has been thematized on a case-by-case basis and then concluded with a longer comparative summary. Thévenot and Boltanski's Orders of Worth (OoW) has been used as the theoretical framework. The framework is based on the idea that all organizations consist of two or more of these fundamentally incompatible systems, but that compromises can be reached in their quest for legitimacy. The case study shows that libraries are constantly balancing to keep their democratic values in a world where people want libraries to be more efficient and have higher expectations of what a library should be. This leads to institutional conflicts in libraries' efforts to satisfy all parties, while certain groups in society are marginalised in order to prioritise others. Our study also shows a growing focus on demonstrating to decision-makers what is being done from a quantitative rather than a qualitative perspective.

Ändamålet med denna jämförande fallstudie är att undersöka hur två biblioteksorganisationer med olika styrformer inomStockholms län bevarar och rättfärdigar bibliotekens kärnvärden i en tid av ekonomiska åtstramningar och externapåtryckningar. Inom ramarna för fallstudien har bibliotek i Nacka Kommun, som drivs på entreprenad, samt Stockholmsstadsbibliotek, som drivs i kommunal regi, granskats. Således har ett fokus på eventuella skillnader samt likheter i synen pådetta upprätthållande varit något som vi har ämnat sätta under luppen. Insamlingen av det empiriska materialet utfördes meden kvalitativ ansats. I centrum står två semistrukturerade intervjuer med respektive bibliotekschef inom de tvåorganisationerna samt olika styrdokument och statistiska data kopplade till kommunerna. Empirin har tematiserats fallvis föratt sedan avslutas med en längre jämförande sammanfattning. Som teoretiskt ramverk har Thévenot och Boltanskis Orders ofWorth (OoW) använts. Stommen i ramverket är att alla organisationer består av två eller fler av dessa, i grunden, oförenligaordningar men i deras strävan att uppnå legitimitet så kan kompromisser uppnås. Fallstudien visar tendenser på att det är enkonstant balansgång för biblioteken att lyckas bevara sina normativa demokratiska värderingar i en verklighet som präglas avekonomisk effektivisering och allt större förväntningar från externa aktörer på vad ett bibliotek ska vara. Detta leder tillinstitutionella motsättningar i bibliotekens strävan efter att tillfredsställa alla parter samtidigt som vissa grupper i samhälletmarginaliseras för att andra prioriteras. Vår undersökning visar dessutom på ett växande fokus på att visa för beslutsfattarnapå vad som görs utifrån en kvantitativ aspekt snarare än en kvalitativ.