Background: The COVID-19 pandemic revealed how insufficient crisis preparedness can threaten business continuity and corporate resiliens. It introduced new challenges for corporate risk work, particularly in relation to rapid environmental changes and complex decision making during uncertainty. Previous research has mainly focused on international contexts, quantitative outcomes, or the early phase of the pandemic, leaving a knowledge gap regarding how Swedish large enterprises have adopted and communicated their risk management over time. There is thus a need to explore how companies in a Swedish context have described, adapted, and developed their risk management and strategies during the period 2019-2023.

Purpose: The purpose of this study is to empirically describe and analyze how Swedish large enterprises applied, adapted, and developed their risk management and risk strategy in response to the COVID-19 pandemic.

Method: This study is based on a qualitative document analysis of the risk sections in annual reports from Volvo, H&M, Vattenfall, ICA, and LM Ericsson covering the years 2019-2023. The material was thematically analyzed across four phases: pre-pandemic, the outbreak of the pandemic, during the pandemic, and post-pandemic.

Theory: Three theoretical frameworks form the basis of the study, Enterprise Risk Management (ERM), Contingency Theory, COVID-19 Enterprise Resilience Framework (CERF). These frameworks highlight how companies integrate risk management with strategy, how organizational structures are influenced by context, and how operational and strategic crisis responses are shaped during prolonged periods of uncertainty.

Conclusion: The study shows that the risk work of Swedish large companies changed significantly during 2019-2023. In 2020, the companies' communication of risks shifted from general descriptions to more immediate and concrete measures. In the following years, this developed into a more long-term and strategically oriented approach. This strengthened corporate resilience and contributed to greater transparency. The results also demonstrate that differences in industry and organizational structure influenced how risk work was organized, in line with contingency theory. Companies with established ERM structures managed the uncertainties of the pandemic through centralized governance, while others developed their risk work through local initiatives. According to CERF’s focus areas, supply chain reliability, employee health and well-being, and technology and information security emerged as central themes. Overall, the study shows that successful risk work relies on a balance between structure and flexibility, which strengthens companies’ ability to act proactively in future crises.

Bakgrund: COVID-19-pandemin synliggjorde hur bristande krisberedskap kan hota affärskontinuitet och företagsresiliens. Krisen skapade nya utmaningar för företags riskarbete, särskilt i relation till snabba omvärldsförändringar och komplexa beslut under osäkerhet. Tidigare forskning har främst fokuserat på internationella kontexter, kvantitativa effekter eller pandemins tidiga skede, vilket lämnar ett kunskapsgap kring hur svenska storföretag faktiskt anpassat och kommunicerat sitt riskarbete över tid. Det finns därmed ett behov av att analysera hur företag i svensk kontext har beskrivit, anpassat och utvecklat sin riskhantering och riskstrategi under perioden 2019-2023.

Syfte: Syftet med studien är att empiriskt beskriva och analysera hur svenska storföretag har tillämpat, anpassat och utvecklat sin riskhantering och riskstrategi i samband med COVID-19-pandemin.

Metod: Studien bygger på en kvalitativ dokumentanalys av riskavsnitt i årsrapporter från Volvo, H&M, Vattenfall, ICA och LM Ericsson under perioden 2019-2023. Materialet har analyserats tematiskt i fyra perioder: före pandemin, pandemins utbrott, hantering under pandemin och efter pandemin.

Teori: Tre teoretiska ramverk ligger till grund för studien och utgörs av Enterprise Risk Management (ERM), kontingensteorin och COVID-19 Enterprise resilience framework (CERF). Dessa belyser hur företag integrerar riskarbete med strategi, hur organisatoriska strukturer påverkas av kontexten, samt hur operativa och strategiska krisåtgärder utformades vid långvariga kriser.

Slutsats: Studien visar att svenska storföretags riskarbete förändrades tydligt under 2019-2023. Under 2020 förändrades företagens sätt att kommunicera risker från generella beskrivningar till mer akuta och konkreta åtgärder. Under de följande åren utvecklades detta vidare mot ett långsiktigt och strategiskt inriktat riskarbete. Detta stärkte företagens resiliens och bidrog till ökad transparens. Resultaten visar också att skillnader i bransch och struktur påverkade hur riskarbetet organiserades, i linje med kontingensteorin. Företag med etablerade ERM-strukturer hanterade pandemins osäkerheter genom central styrning, medan andra utvecklade riskarbetet genom lokala initiativ. I enlighet med CERF:s fokusområden framträdde särskilt leveranssäkerhet, medarbetares hälsa och välbefinnande samt teknik- och informationssäkerhet som centrala områden. Sammantaget visar studien att framgångsrikt riskarbete bygger på en balans mellan struktur och flexibilitet, vilket stärker företagens förmåga att agera proaktivt i framtida kriser.