Med en explorativ studie var syftet att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd arbetstillfredsställelse mellan personer som upplever högkänslighet och dem som inte gör det, samt vilka delar av arbetstillfredsställelse som har starkast samband med högkänslighet. En kvantitativ studie utfördes där totalt 144 medarbetare besvarade studiens enkät som distribuerades på olika sociala medier. Medelvärdesskillnaden för de två grupperna analyserades med ett oberoende t-test och för att identifiera de viktiga sambanden utfördes en korrelationsanalys. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna. Personer som upplever sig högkänsliga skattade lägre arbetstillfredsställelse än andra. De viktigaste sambanden av arbetstillfredsställelse hos högkänsliga medarbetare var “Delaktighet i arbetet”, “Känslomässig påfrestning i arbetet”, “Uppskattning i arbetet” och “Bra sammanhållning på arbetet”. Samtliga samband var negativa. Det bör dock beaktas att medelvärdesskillnaden inte är förhållandevis stor och att sambanden som identifierades är relativt svaga. Detta tyder på att det finns andra faktorer som kan förklara resultatet. Det upptäcktes även ett bifynd i könsskillnader av upplevd högkänslighet. Kvinnor tenderar att uppleva mer högkänslighet jämfört med män, vilket styrks i tidigare forskning. Studien vill bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet och poängterar vikten av att beakta individuella skillnader samt behovet för att främja tillfredsställelse på arbetsplatsen. Genom att förstå och hantera dessa skillnader kan organisationer skapa en arbetsmiljö som främjar välbefinnande och engagemang hos alla medarbetare.