Prosopografi som resurs och utmaning för historisk lingvistik – om stadsskrivares språkliga bakgrund i svenska riket under tidigmodern tid

Syftet med vårt föredrag är att redogöra för de möjligheter som den prosopografiska metoden kan erbjuda den historiska lingvistiken, där man inte tidigare utnyttjat prosopografiska metoder. Med prosopografi har man inom historisk forskning traditionellt avsett en kollektivbiografi eller kollektivbiografisk forskning, och den prosopografiska metoden används för att utifrån kvantitativa data kunna ringa in vilka faktorer som utgör mönster inom en viss avgränsad gruppering. Vi diskuterar temat utgående från den tvärvetenskapliga stadsskrivardatabas (open access) som är under arbete vid Jyväskylä universitet: för det första anlägger vi ett metodisk-teoretiskt perspektiv på språkhistoriskt inriktad prosopografi och för det andra presenterar exempel ur databasen som belyser stadsskrivares språkliga bakgrund. Den färdiga databasen kommer bl.a. att innehålla data om skrivarnas sociala och yrkesmässiga bakgrund, tjänsteutövning och levnadsöden. Med hjälp av denna information är det t.ex. möjligt att analysera skrivarnas språkliga biografier och repertoarer under äldre nysvensk tid. På så sätt kan man fördjupa kännedomen av stadsskrivarnas yrkeskår, aktörskap och språkbruk i det svenska riket under tidigmodern tid.