Denna uppsats undersöker hur krigshandlingar språkligt konstrueras i svenska nyhetsrubriker om två samtida väpnade konflikter: Rysslands attacker mot Ukraina och Israels attacker mot Gaza. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i kritisk diskursanalys (CDA) och systemisk-funktionell grammatik (SFG), med särskilt fokus på hur språkliga val formar ideologiska representationer av agentivitet, legitimitet och ansvar. Syftet är att analysera vilka diskursiva resurser som används för att representera militära våldshandlingar, samt i vilken grad dessa konstruktioner synliggör eller döljer nationellt handlande. 

Analysmaterialet består av 80 rubriker från SVT.se, SR.se, DN.se och Aftonbladet.se – fördelade jämnt mellan rapportering om Gaza och Ukraina – där varje rubrik behandlar en specifik militär handling från respektive konflikt. Studien tillämpar transitivitetsanalys, ergativitetsanalys och analys av ideationella grammatiska metaforer tillsammans eller utan klassificerare samt analys av projektion och talare. Dessa metoder möjliggör att identifiera mönster i hur språket konstruerar ansvar, legitimitet och berättarmakt. 

Resultaten visar tydliga skillnader mellan konflikterna. I rubriker om Ryssland beskrivs de militära angreppen ofta som attacker, där Ryssland tydligt namnges som agerande part. I rubriker om Israel används däremot oftare termer som operation, angrepp eller räd – och den ansvariga sidan utelämnas ofta. Israel tillskrivs dessutom agentivitet hälften så ofta som Ryssland, vilket tydligt visar på en skillnad i hur ansvar och handlingskraft fördelas mellan parterna. Även talarpositionerna skiljer sig: Ukraina, som den attackerade parten, får ofta komma till tals i rubriker om Ryssland, medan Israel – trots att de är den attackerande parten – får utrymme i rubrikerna, samtidigt som palestinska myndigheter eller officiella talespersoner lyser med sin frånvaro. 

Sammantaget visar studien hur språkval i rubriker reproducerar ideologiska asymmetrier som formar vår förståelse av krig och ansvar. I enlighet med Faircloughs tredimensionella modell tolkas dessa mönster som uttryck för diskursiva och sociokulturella praktiker där vissa staters krigshandlingar synliggörs och andra språkligt förskjuts. 

This thesis investigates how acts of war are linguistically constructed in Swedish news headlines reporting on two conflicts: Russia’s attacks on Ukraine and Israel’s attacks on Gaza. The study applies critical discourse analysis (CDA) and systemic functional grammar (SFG), focusing on how linguistic choices distribute agency, responsibility, and legitimacy. The aim is to analyze the discursive resources used to represent violence and assess whether these constructions reveal or obscure the acting agents. 

The analysis is based on a corpus of 80 headlines from four major Swedish news outlets—SVT.se, SR.se, DN.se, and Aftonbladet.se—equally divided between the two conflicts. Each headline corresponds to a military action, such as a bombing or an attack. The analysis draws on transitivity and ergativity models, an examination of ideational grammatical metaphors with or without classifiers, and an analysis of projection and speaker. Together, these approaches reveal patterns in how language frames war, responsibility, and narrative control. 

The results demonstrate a clear asymmetry. In headlines about Russia, military aggression is frequently labelled as an attack, and Russia is explicitly identified as the responsible party. In contrast, Israeli actions are more often described using terms like operation, strike, or raid, typically without attributing the attack to a responsible side. Israel appears as the agent in only half as many cases as Russia, which clearly illustrates a difference in how responsibility and capacity for action are distributed between the parties. A similar asymmetry appears in voice attribution: Ukraine, the attacked party, is frequently quoted in headlines about Russia, whereas Israel—despite being the attacking side—is also given a voice, while Palestinian authorities or official spokespersons are notably absent 

Overall, the study shows how linguistic choices in headlines reflect and reproduce ideological asymmetries that shape public perceptions of war. In line with Fairclough’s three-dimensional model, these patterns are interpreted as part of broader discursive and sociocultural practices, where some states’ acts of war are made visible and others obscured.