Syftet med studien var att undersöka hur eftervåldets karaktär påverkas av våldsutövarens utbildningsnivå samt av skillnader i utbildningsnivå inom relationen. Studien använder en kvantitativ metodansats med multinominal logistisk regressionsanalys och utgår från data hämtad från ‘Kvinnors trygghet', en enkätundersökning utförd av SCB (2021). Resultaten visade att våldsutövare med högre utbildningsnivå i högre grad utövade eftervåld på distans, såsom hot och trakasserier. Vidare framkom att kvinnor som hade en högre utbildningsnivå än sin våldsutövande före detta partner i större utsträckning utsattes för en kombinerad eftervåldsform som inkluderar både uppsökande och distanserat eftervåld. Dessa resultat diskuteras utifrån maskulinitetsteori och resursteori, där eftervåld tolkades som ett medel för att upprätthålla makt när alternativa resurser saknas eller när könsmaktsordningen hotas. Studien visar att en hög utbildning inte nödvändigtvis minskar risken att utsättas för eftervåld, utan snare kan påverka våldets karaktär. Slutsatsen är att eftervåldets karaktär formas av sociala resurser och maktobalans, vilket bör beaktas i stöd- och behandlingsinsatser inom socialt arbete.

The aim of this study was to examine how the nature of post-separation abuse is influenced by the perpetrator's level of education and by educational discrepancies within the relationship. A quantitative research design was applied using multinomial logistic regression, based on data from ‘Kvinnors trygghet’, a survey conducted by SCB (2021). The results showed that perpetrators with higher level of education were more likely to engage in distanced forms of post-separation violence, such as threats and harassment. Furthermore, women with a higher level of education than their abusive former partner were more frequently exposed to a combined form of post-separation violence, including both direct and distanced forms of abuse. Drawing on masculinity theory and resource theory, these findings suggest that post-separation violence can serve as a strategy to maintain power when other resources are lacking or when the gender hierarchy is perceived as being challenged. The study concludes that a high level of education does not necessarily reduce the risk of post-separation violence, but may instead influence how the violence is expressed. These insights should be considered in the development of support and intervention strategies within social work.