Spelaravtal utgör en viktig del av Sveriges fotbollsföreningars verksamhet. Redovisningen av spelaravtal görs antingen genom att kostnadsföra dem i resultaträkningen eller aktivera dem i balansräkningen. I och med Svenska fotbollförbundets (SvFF:s) ekonomiska krav för att bli beviljad elitlicens och få spela i de högsta serierna kan redovisningsvalet vara avgörande. När det kommer till aktivering av spelaravtal som en immateriell tillgång kan det uppstå problematik kring värdering av spelaravtalets värde och om det råder ett nedskrivningsbehov, vilket är en problematik som föreningarna behöver hantera.

Syftet med studien var att undersöka hur fotbollsföreningar i Damallsvenskan redovisar sina spelaravtal och vad de olika valen, kostnadsföring eller aktivering, kan få för redovisningsmässigt ekonomiska konsekvenser för föreningarna. Vidare gjordes en fokusering på de föreningar som aktiverar sina spelaravtal som en immateriell tillgång, för att undersöka hur fotbollsföreningarna redovisningsmässigt hanterar värderingsproblematiken av spelaravtal som immateriella tillgångar. Insamlingen av empiri gjordes genom en kvalitativ metod i form av en dokumentstudie av fotbollsföreningarnas årsredovisningar. Studien undersökte årsredovisningar som publicerades år 2024 och som avser räkenskapsåret 2023. Därmed var det fotbollsföreningarna som hade ett representationslag i Damallsvenskan år 2023 som var undersökningsobjekt för studien. Med hjälp av Positive Accounting Theory och signalteorin fördes diskussioner kring motiv till föreningarnas redovisningval kopplat till föreningarnas egenintressen samt externa motiv.

Studien visade på att det är en relativt jämn fördelning mellan antalet föreningar som kostnadsför spelarförvärv i resultaträkningen eller aktiverar dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Studien visade även att kostnadsföring eller aktivering kan få stor inverkan på föreningarnas årsredovisning på kort sikt. För de föreningar som aktiverade spelarförvärven som en immateriell tillgång gick det att se ett mönster kring att föreningarna i stor uträckning är dåliga på att hantera värderingen av spelaravtalen. Endast två föreningar redovisade nedskrivningar av spelaravtal under räkenskapsåren 2023 eller 2022. 

 Player contracts are an important part of Swedish football clubs’ organization. There are two ways to account for player contracts, either by expensing them in the income statement or capitalizing them in the balance sheet. With the requirements of the Swedish Football Association (SvFF) to be granted an elite license and be able to play in the highest leagues, the accounting choice can be decisive. When it comes to capitalizing player contracts as an intangible asset, problems can arise regarding the valuation of the value of the player contract and whether there is a need for impairment, which is an issue that the clubs need to deal with. 

The purpose of this study was to examine how football clubs in the Swedish women’s league accounts for their player contracts and what impact the different accounting choices, expensing or capitalizing, may have on the club's financial situation. Furthermore, the study investigated the clubs that capitalize their player contracts as an intangible asset, where the focus lies on how the football clubs handle the valuation issue of player contracts as an intangible asset in accounting terms. The collection of empirical data to enable a conclusion linked to the purpose of the study was carried out through a qualitative method in the form of a document analysis of the annual reports of the football clubs. This study examined the annual reports that were published in 2024 and that relate to the financial year of 2023. Thus, it is the football clubs that had a representative team playing in the Swedish women’s league in 2023 that are the objects of investigation for this study. Using the Positive accounting Theory and Signaling Theory, discussions are held about the motives for the clubs’ accounting choices linked to the clubs’ self-interests and external motives.

The study showed that there is a relatively even distribution between the number of clubs that expense their player contracts in the income statement or capitalize them as an intangible asset in the balance sheet. The study also showed that expensing or capitalizing can have a major impact on the club´s financial reports in the short term. When it came to the clubs that capitalize their player contracts as an intangible asset, a pattern was seen that the clubs were generally poor at managing the valuation of player contracts. Only two clubs reported impairments of player contracts during the financial years 2023 or 2022.