Empati beskrivs ofta som centralt för förskolans praktik. Inom empati­forskning mer allmänt undersöks ofta möten mellan två personer – då beskrivs empati som något som äger rum mellan en som behöver hjälp och en som ger hjälp. I sådana beskrivningar ligger fokus ofta på hjäl­pa­rens förmåga att förstå den som behöver hjälp genom att tolka tal och uttryck. Vardagen på förskolan omfattar sällan den typen av möten mellan två subjekt som i lugn och ro kan försöka förstå varandra. För­skoleliv beskrivs snarare som rörligt och i gemenskap; barngruppen och pedagogerna gör förskoleliv i samspel med varandra. Vi vill därför ut­veckla ett annat sätt att förstå den empati som försiggår i förskolans värld genom begreppet empatisk timing. Empatisk timing beskriver en praktik som kan liknas vid musikaliskt samspel mot bakgrund av det specifika existentiella landskapet som ges i en pågående vardag. Utifrån ett konkret exempel från förskolepraktiken, när en grupp barn och pedagoger samlas i en hall för att förbereda sig för en utflykt, utvecklas begreppet empatisk timing i dialog med begrepp baserade på analogier till musik samt Edith Steins teori om empati.