Denna studie undersöker hur höga räntor och stigande inflation under den ekonomiska nedgången 2022-2024 har påverkat investeringsbeslut och risktolerans bland unga vuxna på den svenska börsmarknaden. Genom en kvantitativ metod samlades data in via en enkätundersökning med 203 respondenter i åldern 18-30 år. Enkäten distribuerades genom investeringsinriktade Facebook-grupper. Det teoretiska ramverket utgår från beteendeekonomi, prospektteori och livscykelhypotesen för att analysera psykologiska, sociala och ekonomiska faktorer som formar investeringsbeteendet hos unga vuxna. 

Resultatet visar en tydlig förskjutning mot ökad riskaversion, där många av respondenterna har blivit mer försiktiga och minskat sina investeringar. Samtidigt uppgav en del att inflationen minskat deras disponibla inkomst, vilket utgjorde ett hinder för investeringar. Många respondenter föredrog även säkrare sparformer såsom sparkonton, i linje med prospektteorins betoning på förlustaversion under ekonomisk osäkerhet. Statistisk analys (Chi-två-test) bekräftade korrelationer mellan inflation, räntor och minskad risktagning. Trots detta planerade 36% av respondenterna att öka sina investeringar under det kommande året, vilket visar på att unga vuxna anpassar sig till marknadens villkor. 

Studien belyser också socioekonomiska skillnader, där individer med lägre inkomst uppvisade större riskaversion. Trots att icke-slumpmässigt urval begränsar generaliserbarheten, bidrar resultaten med insikter om hur unga investerare agerar i ekonomisk osäkerhet. 

This thesis investigates how high interest rates and rising inflation during the economic downturn of 2022-2024 have affected investment decisions and risk tolerance among young adults in the Swedish stock market. Using a quantitative method, data were collected through a survey of 203 respondents aged 18-30. The survey was distributed through investment-focused Facebook groups. The theoretical framwork is based on behavioral economics, prospect theory, and the lifecycle hypothesis to analyze the psychological, social, and economic factors shaping young adult's investment behavior. 

The results show a clear shift toward increased risk aversion, with many respondents becoming more cautious and reducing their investments. At the same time, some stated that inflation had reduced their disponible income, which posed a barrier to investing. Many respondents also preferred safer forms of saving, such as savings accounts, consistent with prospect theory's emphasis on loss aversion during periods of economic uncertainty. Statistical analysis (Chi-square-test) confirmed correlations between inflation, interest rates and reduced risk-taking. Despite this, 36% of respondents planned to increase their investments in the coming year, indicating that young adults are adapting to market conditions. 

The study also highlights socioeconomic disparities, with lower-income individuals exhibiting greater risk aversion. Although the non-random sampling limits the generalizablity of the results, the findings offer valuable insights into how young investors navigate economic uncertainty.