På vilket sätt spelar trädgårdsmästarens relation till plats roll för dennes praktiska kunskap? Det relationellas betydelse i generell beskrivning av praktisk kunskap är återkommande, då avses framför allt det mellanmänskliga fältet. Denna första forskningsfråga uppmärksammar det relationella som växer fram i trädgårdsmästarens arbete med platsen. Denna relation har en aspekt av kroppslig kunskap med en direkt koppling till den unika platsen. I en utbildningssituation uppstår dilemman i vägledning av denna ofta icke-verbala kunskap och den andra frågan blir hur undervisning om praktisk kunskap kan gå till? Som undervisande trädgårdsmästare kan man behöva tillämpa alternativa sätt att ge eleven redskap att själv tillägna sig praktisk kunskap där platsrelation och kroppslig kunskap blir viktiga delar. I den här essän undersöker jag byte av perspektiv och inlevelse som möjligheter att utveckla mina undervisningsmetoder.

Dessa två forskningsfrågor undersöks med hjälp av egna erfarenheter som lärare och som elev. Trädgårdens delar, till exempel växterna, utgör föremålet för själva trädgårdsarbetet men de antar samtidigt roll som metaforer i min undersökning. Framträdande referenser inom de fyra olika teorilagren kroppslig kunskap, platsrelation, kommunikation av praktisk kunskap och inlevelse är Martin Heidegger och Maurice Merleau-Ponty i de första två och för de andra använder jag hantverksforskning där Tim Ingold är vanligt förekommande samt forskning, till exempel av Donna Haraway, som berör icke-dualistiska försök till att radera gränser mellan människa och natur genom ett relationellt angreppssätt. 

In what way does the gardener's relationship to place matter for his or her practical knowledge? The importance of the relational in the general description of practical knowledge is recurrent, referring in particular to the interpersonal field. This first research question draws attention to the relational that emerges in the gardener's work with place. This relationship has an aspect of embodied knowledge with a direct connection to the unique site. In an educational situation, dilemmas arise in guiding this often non-verbal knowledge, with the second question of how to teach practical knowledge? As a teaching gardener, one may need to apply alternative ways to provide the student with tools to acquire practical knowledge for themselves where place relation and bodily knowledge become important elements. In this essay, I explore shifts in perspective and empathy as possibilities for developing my teaching methods.  

These two research questions are explored using my own experiences as a teacher and student. Parts of the garden, for example the plants, constitute the object of gardening itself but they also assume a role as metaphors in my investigation. Key references within the four different theoretical layers of bodily knowledge, place relation, communication of practical knowledge and empathy are Martin Heidegger and Maurice Merleau-Ponty in the first two and for the second I use craft research where Tim Ingold is commonly used as well as research, for example by Donna Haraway, which concerns non-dualistic attempts to erase boundaries between humans and nature through a relational approach.