Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 integrerar undervisning om ekologisk hållbar utveckling i sin praktik, med betoning på att främja elevers handlingskompetens. För att fördjupa förståelsen analyserades även hur handlingskompetens och olika undervisningstraditioner framställs i läromedel som används i SO-undervisningen. Studien ville därmed undersöka en högaktuell fråga och bidra till en ökad förståelse om hur hållbar utveckling kan ta sig uttryck på ett engagerande sätt i undervisningen. Fokus var på samhällsundervisning i årskurs 1–3, även om hållbar utveckling är ett ämnesövergripande område i läroplanen. Studien byggde på en metodtriangulering med kvalitativa intervjuer och en läromedelsanalys, för att belysa undervisningen ur fler perspektiv. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare på olika skolor i Sverige, med varierande erfarenhet av hållbarhetsfrågor. I tillägg analyserades fyra olika läromedel från olika utgivare. Analysen genomfördes tematiskt utifrån det teoretiska ramverket; de tre traditionerna inom miljöundervisning samt handlingskompetensmodellen. I intervjuerna framkom den pluralistiska undervisningen tydligast, även om en faktabaserad ofta förekom inledningsvis. Den normativa undervisningen var mest framträdande hos lärare med starkt personligt engagemang. Även läromedlen hade främst ett pluralistiskt synsätt, där dock den traditionella läroboken i högre grad betonade fakta och normativa perspektiv. För att stärka elevernas handlingskompetens lyfte lärarna vikten av delaktighet, att bygga på deras intressen och att uppmuntra det positiva snarare än betona på det negativa. I tillägg framkom det att lärare kan bidra genom att vara förebilder och att skolan har ett ansvar att minska det individuella ansvaret till förmån för det mer kollektiva. I läromedlen betonades utforskande arbetssätt, diskussioner och att utgå från det elevnära för att utveckla deras vilja att agera. Dessa resultat kan användas för att bidra till en mer engagerande undervisning för hållbar utveckling, som fokuserar mer på hopp än oro, och som bidrar till att elever i högre grad utvecklar en handlingskompetens inför framtida utmaningar. Vidare forskning i ämnet kan utforska elevers uppfattningar om vad handlingskompetens innebär och vikten av lärare som förebilder i dessa frågor.

The aim of the study was to investigate how teachers in grades 1-3 integrate teaching about ecological sustainable development into their practice, with a focus on promoting students' action competence. To deepen the understanding, the study also analyzed how action competence and different teaching traditions are portrayed in teaching materials used in the social studies teaching. The study wanted to investigate a highly relevant issue and contribute to a greater understanding of how sustainable development can be expressed in an engaging way in teaching. The focus was on social studies teaching in grades 1-3, although sustainable development is a cross-curricular area. The study was based on a method triangulation with qualitative interviews and a textbook analysis, to shed light on teaching from several perspectives. Four qualitative interviews were conducted with teachers at different schools in Sweden, with varying experience of sustainability issues. In addition, four different teaching materials from different publishers were analyzed. The analysis was carried out thematically based on the theoretical framework; the three traditions of environmental education and the action competence model. In the interviews, pluralistic teaching emerged most clearly, although fact-based teaching often appeared initially. Normative teaching was most prominent among teachers with a strong personal commitment. The teaching materials also had a predominantly pluralistic approach, although the traditional textbook emphasized facts and normative perspectives to a greater extent. To strengthen students' action competence, teachers emphasized the importance of participation, building on their interests and encouraging the positive rather than focusing on the negative. In addition, it emerged that teachers could contribute by being role models and that the school has a responsibility to reduce individual responsibility in favor of the more collective. The teaching materials emphasized exploratory approaches, discussions and focus on students’ interests to develop their willingness to act. These findings can be used to contribute to more engaging teaching for sustainable development, which focuses more on hope than worry, and which helps students to develop a greater capacity for action in the face of future challenges. Further research on the topic could explore students' perceptions of what action competence means and the importance of teachers as role models on these issues.