This study examines differences in volatility between fintech stocks and traditional bank stocks on the Swedish stock market, with a particular focus on the period from 2023 to 2025. The background of the research is grounded in the increasing relevance of technology-driven financial actors commonly referred to as fintech companies and their impact on established financial institutions. While the fintech sector has experienced substantial growth over the past decade, it is also characterized by uncertainty in valuation and long-term stability. Against this backdrop, the study aims to explore how volatility differs between these two stock categories and which factors significantly influence such differences. The analysis is based on three foundational theories in financial economics, the Efficient Market Hypothesis (EMH), Modern Portfolio Theory (MPT), and the Capital Asset Pricing Model (CAPM). Together, these frameworks allow for a theoretically grounded examination of the relationship between risk, information, return, and market efficiency. A quantitative research design was applied, including a purposive sample of 25 fintech companies and five major banks listed on Nasdaq and Nordic Growth Market SME. Data was collected for the period April 15, 2023, to April 11, 2025, and includes key variables such as volatility, P/E ratio, beta, return, market capitalization, and trading volume.

The results show that, on average, volatility is higher for traditional bank stocks than for fintech stocks, which can partly be explained by differences in how trading volume and market capitalization affect price movements within each sector. Several independent variables exhibit significant correlations with volatility according to the regression analysis, with the interaction between trading volume and market capitalization appearing particularly noteworthy. The study shows that volatility in the financial sector is driven more by the interaction of financial metrics with firms’ structural characteristics than by industry affiliation alone. Theoretically, the study contributes by applying established financial models in a context where new actors are reshaping market structures. From a practical perspective, the findings are relevant for portfolio managers, investors, and analysts seeking to understand the risk profile of fintech stocks compared to bank stocks in a Swedish context. The results may support more informed investment decisions, particularly in times of market uncertainty and rapid technological change. Future research should consider the application of alternative modeling approaches and non-linear relationships to deepen the understanding of volatility drivers.

Studien undersöker skillnader i volatilitet mellan fintechaktier och traditionella storbanksaktier på den svenska aktiemarknaden, med särskilt fokus på perioden 2023–2025. Bakgrunden till arbetet utgår från den ökade betydelsen av teknologidrivna finansiella aktörer, även benämnt fintechbolag och deras påverkan på etablerade finansinstitutioner. Fintechsektorn har under det senaste decenniet vuxit kraftigt, samtidigt kännetecknas den av osäkerhet kring värdering och långsiktig stabilitet. Mot denna bakgrund är det viktigt att undersöka hur volatiliteten skiljer sig mellan dessa två aktietyper och vilka faktorer som påverkar dessa skillnader. Analysen bygger på de tre etablerade teorierna inom finansiell ekonomi, Efficient Market Hypothesis (EMH), Modern Portfolio Theory (MPT) och Capital Asset Pricing Model (CAPM). Detta ramverk möjliggör en teoretiskt förankrad analys av relationen mellan risk, information, avkastning och marknadseffektivitet. Studien bygger på en kvantitativ forskningsdesign med ett målinriktat urval av 25 fintechbolag och fem storbanker noterade på Nasdaq samt Nordic Growth Market SME. Data har samlats in för perioden 15 april 2023 till 11 april 2025 och inkluderar nyckelvariabler likt volatilitet, P/E-tal, beta, avkastning, marknadsvärde och handelsvolym.

Resultatet visar att volatiliteten i genomsnitt är högre för traditionella storbanksaktier än för fintechaktier, vilket delvis kan förklaras av skillnader i hur handelsvolym och marknadsvärde påverkar prisrörelser inom respektive sektor. Flera av de oberoende variablerna uppvisar signifikanta samband med volatilitet enligt regressionsanalysen, där samspelet mellan handelsvolym och marknadsvärde framstår som särskilt anmärkningsvärt. Studien visar att volatilitet i finanssektorn drivs av hur finansiella nyckeltal samverkar med företagens strukturella egenskaper snarare än av branschtillhörighet i sig. Studien bidrar teoretiskt genom att tillämpa klassiska finansiella teorier i en kontext där nya aktörer omformar marknadslogiken. Ur ett praktiskt perspektiv riktar sig studien till portföljförvaltare, investerare och analytiker som vill förstå riskprofilen i fintechaktier jämfört med traditionella storbanksaktier i ett svenskt sammanhang. Resultatet kan ligga till grund för ett mer välinformerat investeringsbeslut, särskilt i tider av marknadsoro och en snabb teknologisk förändring. Vidare forskning bör inkludera alternativa forskningmodeller och icke-linjära samband för att fördjupa förståelsen av drivkraften bakom volatiliteten.