I Sverige har hälso- och sjukvården sedan 1990-talet fått ett allt större fokus på kvalitetsarbete och kvalitetsstyrning i syfte att öka effektivitet, säkerhet och jämlikhet. Samtidigt har forskning visat att denna utveckling kan innebära utmaningar för vårdpersonal, bland annat i form av ökad administration, minskad autonomi och en förskjutning från det relationsbaserade arbetet. Skolsköterskor som arbetar både inom hälso- och sjukvården samt utbildningssektorn har alarmerat om en växande administrationsbörda som tränger undan det förebyggande elevarbetet. Frågan om det ökade fokuset på standardiseringar har påverkat skolsköterskornas utrymme för expertis och professionella omdöme är därmed högst relevant. Denna studie undersöker hur ett ökat fokus på kvalitetsarbete och kvalitetsstyrning påverkat skolsköterskor inom en svensk kommun. Genom semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor har empiri inhämtats som analyserats genom en tematisk analys där både fördelar och nackdelar med denna utveckling identifierats.

Resultatet visar att samtliga skolsköterskor upplever kvalitetsarbete som positivt i deras yrkesutövning. Trots utmaningar som minskad elevkontakt till följd av ökad arbetsbelastning och bristande verksamhetsförankring uppfattas kvalitetsarbetet bidra med ökad trygghet, struktur, likvärdighet och stärkt professionell legitimitet. Avgörande för denna positiva inställning är en tydlig central organisation, fungerande samarbete inom elevhälsan samt att autonomi och professionellt omdöme fortsatt möjliggörs. Slutsatsen som härleds är att  kvalitetsarbetets syfte inte ifrågasätts, utan hur det implementeras i praktiken.

Since the 1990’s, Sweden’s healthcare sector has increasingly emphasized quality work and quality management, aiming to enhance efficiency, safety, and equality. However, research has indicated that this development may present challenges for healthcare professionals, including increased administrative burden, reduced autonomy, and a shift away from relationship aspects of care. School nurses, who operate at the intersection of healthcare and education, have raised concerns about a growing administration workload that limits their ability to engage in preventive work with students. Thus, the question of whether the heightened focus on standardization constrains school nurses’ professional judgement and use of expertise is of critical relevance. This study explores how the increased focus on quality work and quality management has affected school nurses in a Swedish municipality. Empirical data were collected through semi-structured interviews with school nurses and analysed using thematic analysis, identifying both advantages and disadvantages with this development. 

The results show that all participating school nurses perceive quality work as a positive aspect of their professional practice. Despite challenges such as reduced student contact due to increased workload and a lack of organizational anchoring, quality work is seen as contributing to greater security, structure, equity and strengthened professional legitimacy. Key factors behind this positive attitude include clearly defined central organization, effective collaboration within student health services and the continued possibility for autonomy and professional judgment. The conclusion drawn is that the purpose of quality work is not questioned, rather, it is the way in which it is implemented in practice that is subject to critique.