Over the past decade, the number of fatalities resulting from the use of firearms in Swedish police interventions has increased significantly. The reasons for this are likely multifaceted, but according to some studies, part of the explanation lies in police education and continuing training in conflict management, where the use of firearms is meant to be the last solution. Internal police reviews indicate that the conditions for continuing education and proficiency training with service weapons vary within the organization and that their design does not sufficiently reflect real-life situations. Research on the “Use of force” largely focuses on factors that influence police officers’ use of violence, with decision-making, stress management, and skills training being common themes. These aspects collectively highlight the importance of well-adapted exercises and training. Based on existing research and scientific theories on skills development and selfefficacy, this study quantitatively examines Swedish police officers’ opportunities for skills training and their confidence in handling and using their service weapons. The results confirm that organizational conditions for proficiency training vary significantly and indicate that police officers feel relatively confident with their service weapons under normal circumstances. However, their confidence is rated lower in real-life situations and under stress. Through statistical analysis, the study presents a model for predicting this sense of confidence, which is primarily influenced by whether the individual feels their need for skills training is met. Other factors, such as previous police experience and gender, also play a role.This study provides an updated organizational overview for the police to work with and increasing knowledge about what affects officers’ perception of confidence in handling their service weapons. It also explores how this confidence, based on theoretical foundations, may influence their use of firearms in real and critical situations. The study can serve as a basis for further research and, in the long run, hopefully contribute to reversing the negative trend regarding the number of fatalities during police interventions.

De senaste tio åren har antalet dödade till följd av skjutvapenanvändning vid den svenska polisens ingripanden ökat kraftigt. Orsakerna till detta är troligtvis flera men enligt vissa studier finns en del av förklaringen i polisens utbildning och fortbildning i konflikthantering, där skjutvapenvåld är den sista utvägen. Polisens interna granskningar pekar bland annat på att förutsättningarna för fortbildning och färdighetsträning med tjänstevapen skiljer sig åt inom organisationen och att dess utformning inte i tillräcklig grad motsvarar verkliga situationer. Forskningen kring “Use of force” handlar till stora delar om faktorer som anses inverka på polisers våldsanvändning där exempelvis beslutsförmåga, stresshantering och färdighetsträning är vanliga teman och som gemensamt framhåller betydelsen av väl anpassade övningar och träning. Med utgångspunkt i befintlig forskning och vetenskapliga teorier om färdighetsutveckling och självförmåga undersöks i denna studie kvantitativt hur det förhåller sig med svenska polisers möjligheter till färdighetsträning samt vilken trygghet de känner i att hantera och använda sitt tjänstevapen. Resultatet bekräftar att de organisatoriska förutsättningarna till färdighetsträning varierar stort och visar att poliser känner sig relativt trygga med sitt tjänstevapen under normala förhållanden, men att tryggheten skattas lägre i verkliga situationer och under stress. Genom statistisk analys presenteras en modell för att prediktera denna trygghetskänsla, som primärt påverkas av huruvida det individuella behovet av färdighetsträning anses tillgodosett, men också av faktorer som tidigare polisiär erfarenhet och kön. Studien utgör en för polisen uppdaterad organisatorisk lägesbild att arbeta med och ökad kunskap om vad som påverkar polisers upplevelse av trygghet med sitt tjänstevapen samt hur detta på teoretisk grund kan inverka på deras skjutvapenanvändning i verkliga och kritiska situationer. Studien kan med fördel utgöra basen för fortsatt forskning och i en förlängning förhoppningsvis bidra till att vända den negativa utvecklingen gällande antalet dödade vid polisens ingripanden.