Denna studie syftar till att undersöka hur fritidshemslärare uppfattar och beskriver förändringar i barns lek under det senaste decenniet, samt vilka faktorer de anser har påverkat denna utveckling. Syftet är att förstå hur leken har förändrats i relation till digitalisering, förändrade elevbehov och läroplanens utveckling. 

Tidigare forskning visar att barns lek i allt högre grad påverkas av digitala plattformar, och att fritidslärare ofta balanserar mellan att främja fri lek och att uppfylla skolans mål. Studien utgår från John Deweys teori om erfarenhetsbaserat lärande, där lärande ses som en aktiv process i meningsfulla situationer. 

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med erfarna fritidshemslärare. Deras berättelser ger inblick i hur leken förändrats i praktiken och hur lärarrollen anpassats till nya krav och förväntningar. 

Resultaten visar att digitala medier utgör en stark inspirationskälla för barns lek, men att många barn samtidigt behöver mer stöd för att komma igång och hålla igång leken. Fritidslärare upplever även ökade krav på planering, dokumentation och koppling till läroplanens mål. 

I diskussionen problematiseras hur lärare försöker skapa en balans mellan fri och styrd lek. Deweys perspektiv synliggör vikten av att värna leken som en kreativ och social arena för lärande, trots de förändrade organisatoriska och pedagogiska villkoren. 

This study analyzes how teachers in Swedish school-age educate centers describe changes in children's play over the past decade, and what they believe has caused these changes. The purpose is to understand how play has evolved in relation to digitalization, changing student needs, and curriculum development. 

Previous research highlights how children’s play is increasingly influenced by digital platforms and how teachers are caught between fostering free play and meeting educational demands. The study builds on John Dewey’s theory of experiential learning, where learning occurs through active participation and meaningful situations. 

Methodologically, the study is based on qualitative interviews with experienced school-age educated teachers. Their reflections provide insight into how play is practiced and understood within changing educational frameworks. 

The results show that digital tools have become a major influence on children’s play, and many children now need adult support to initiate and maintain play. Teachers also describe increased demands for planning, documentation, and connecting play to curricular goals. In the discussion, the study problematizes how teachers must balance free and structured play under new conditions. Dewey’s ideas help highlight the importance of preserving play as a space for creativity, social interaction, and learning, despite organizational constraints.