Syftet med denna studie är att undersöka hur könsroller och representation förändras över tid genom att jämföra den animerade versionen av Skönheten och Odjuret från 1991 med live action versionen från 2017. Studien utgår från Rosalind Gills (2007) teori om postfeministisk sensibilitet och Stuart Halls (2025) teori om representation för att analysera hur Belle och Odjuret framställs i de två filmerna och vilka samhälleliga normer och ideal de speglar.
Materialet utgörs av nyckelscener från båda filmerna, som analyseras kvalitativt med hjälp av en komparativ metod. Resultatet visar att den animerade versionen presenterar Belle som en självständig kvinna, men inom ramen för traditionella könsroller, medan live- action versionen förstärker hennes självständighet och handlingskraft, med inslag av postfeministiska ideal. Odjurets utveckling från ett yttre hot till en mer humaniserad karaktär speglar också förändrade normer kring maskulinitet.