Att använda källor är en central, men komplex och ofta utmanande, del av akademiskt skrivande i både gymnasieskola och högre utbildning. Forskning visar att elever och studenter inte sällan har svårt att använda källor på ett självständigt sätt som stödjer kritiskt tänkande och lärande och följer önskade skrivkonventioner i olika praktiker. Syftet med avhandlingen är att utforska hur källanvändning i akademiskt skrivande kan göras undervisningsbart. Detta görs genom att identifiera möjliga innebörder av kunnandet i gymnasieskola och högre utbildning, samt vilka kritiska aspekter som behöver urskiljas för en mer utvecklad källanvändning. Därtill prövas hur variationsteoretiska principer kan användas för att designa undervisning som möjliggör utveckling av kunnandet.

Avhandlingen vilar på ett fenomenografiskt och variationsteoretiskt ramverk och bygger på fyra delstudier i humanistiska och samhällsvetenskapliga litteracitetspraktiker.Tre fenomenografiska studier undersöker hur gymnasieelever respektive studenter erfar källanvändning i akademiskt skrivande. En fjärde studie genomförs som en learning study, där undervisning i källanvändning designas och prövas utifrån variationsteoretiska principer. Materialet består av intervjuer, student- och elevtexter samt empiri från undervisningsinterventioner.

Resultaten visar att källanvändning kan erfaras på fyra kvalitativt skilda sätt, från instrumentellt och reproducerande till mer självständigt och dialogiskt skrivande där källor används för att utveckla och pröva idéer. Genom de fyra delstudierna identifieras nio aspekter som kritiska att urskilja för en utvecklad källanvändning: urval, jämförelse mellan idéinnehåll, referenshantering, omformulering, egen röst, transparens mellan röster, skrivsyfte, mottagarhorisont och syn på skrivnormer.

Learning study-resultaten visar att undervisning som synliggör kritiska aspekter genom systematisk variation kan stödja utveckling av mer kvalificerad källanvändning, även genom relativt begränsade undervisningsinsatser. Sammantaget bidrar avhandlingen med ett undervisningsnära och teoretiskt förankrat sätt att förstå och undervisa i källanvändning i akademiskt skrivande.

Source use is a central yet often challenging aspect of academic writing in both upper secondary education and higher education. Research shows that pupils and students often struggle to use sources independently in ways that support critical thinking and learning, while also adhering to expected writing conventions. The aim of the dissertation is to explore how source use in academic writing can be made teachable. This is done by identifying possible meanings of this capability in upper secondary school and higher education, as well as the critical aspects that need to be discerned for more advanced source use. In addition, the study examines how principles from variation theory can be used to design instruction that enables the development of this capability.

The dissertation is grounded in a phenomenographic and variation-theoretical framework and comprises four empirical studies. Three phenomenographic studies explore how upper secondary pupils and university students experience source use in academic writing. A fourth study is conducted as a learning study, in which instruction in source use is designed and tested based on principles from variation theory. The empirical material consists of interviews, pupil and student texts, and data from instructional interventions.

The results show that source use can be experienced in four qualitatively different ways, ranging from instrumental and reproductive to more independent and dialogic writing in which sources are used to develop and interrogate ideas. Across the four studies, nine critical aspects of source use are identified: selection, comparison of sources, referencing, reformulation, authorial voice, transparency between voices, writing purpose, audience orientation, and views of writing norms.

The learning study demonstrates that teaching which makes critical aspects visible through systematic variation can support development of more sophisticated source use, even through relatively limited instructional interventions. Taken together, the dissertation offers a teaching-oriented and theoretically grounded approach to understanding and teaching source use in academic writing.