Lån till allmänheten har ökat de senaste decennierna, där speciellt konsumentkreditlån har blivit ett problem för personer med låg betalningsförmåga. Höga räntor och andra avgifter som ökar till följd av sena betalningar blir skulder som inte kan betalas. Trots det ger långivare ut lån till personer med låg betalningsförmåga, även till personer med betalningsanmärkningar hos Kronofogden. 

Syftet med denna studie är att få mer insikt i hur kreditbedömningsprocessen hos konsumentkreditbolag tillämpas vid kreditgivning.

För att undersöka detta har en kvalitativ metod med strukturerade och semistrukturerade intervjuer med långivare valts, vilket kompletterats med intervjuer av konsumenter och myndigheter. Responsen från långivare, konsumenter och myndigheter har varit svag. Det har resulterat i bara två intervjuer med långivare, fem intervjuer med konsumenter och en intervju med en myndighet.

Resultatet är att långivare verkar vara villiga att göra undantag från sina egna obligatoriska regler om varför de ska bevilja ett lån, till exempel regeln om att inte acceptera tidigare betalningsanmärkningar. Men ändå kan de bevilja lån men med förutsättningen att risken är låg för långivaren. Det kan antas att resultatet kanske hade varit annorlunda med ett större antal respondenter både från långivare och konsumenter. 

Loans to the public have increased over the last decades, where especially consumer loans have become a problem for persons with low ability to pay. High interest rates and other fees that increase due to delayed payment have become debts that can’t be paid. Still the lender gives loans to persons with low ability to pay, even to persons that have payment defaults at Kronofogdemyndigheten.

The purpose with this study is to get more insight of the credit assessment process of the consumer loan lenders when granting credit.

The method chosen is a qualitative method with structured and semi-structured interviews with lenders, complemented by interviews with customers and authorities. The response from lenders, the customers and authorities has been weak. This has resulted in just two interviews with lenders, five interviews with customers and one interview with an authority.

The result is that lenders seem to be willing to make exceptions from their own mandatory rules of why they shall permit a loan, for example the rule not to accept previous payment defaults. But still they can permit loans but with the prerequisite that the risk is low for the lender. It can be assumed that the results may have been different with a larger number of respondents both from lenders and customers.