Kryptovalutor har på senare år blivit en integrerad del av vissa företagsredovisningar, främst genom tillgångar relaterade till digitala valutor. Deras framväxt har dock belyst utmaningar för befintliga redovisningsstandarder. Exempel som Bitcoin och Ethereum har fått en växande roll på företags balansräkningar, men avsaknaden av specifika redovisningsregler har resulterat i variationer i praxis. Deras höga volatilitet, decentraliserade struktur och breda användningsområden utmanar traditionella redovisningsprinciper, som inte alltid är tillräckliga för att fullt ut återspegla deras ekonomiska natur.Syftet med denna studie är att undersöka hur företag redovisar kryptovalutor enligt IFRS och K3 standard och analysera likheter och skillnader i tillämpningen av klassificerings-, värderings- och upplysningsprinciper. Studien använder en kvalitativ metod med analys av årsredovisningar och intervjuer med redovisningsexperter inom de studerande företagen.Litteraturavsnittet behandlar tidigare forskning och ramverk kring redovisning av kryptovalutor, med fokus på IFRS och K3. IFRICs vägledning från 2019 fastställer att kryptovalutor klassificeras som immateriella tillgångar (IAS 38) eller varulager (IAS 2) beroende på syfte. Tidigare forskning belyser utmaningar kopplade till variationer i klassificering, värdering och upplysningsnivåer, vilket kan påverka investerares beslutsfattande. IASBs föreställningsram används som analytiskt verktyg, där kvalitativa egenskaper såsom relevans, korrekt återgivning och verifierbarhet analyseras i relation till kryptovalutors redovisning.Resultaten visar både skillnader och likheter bland och mellan IFRS- och K3-företag i tillämpningen av standarder för klassificering, värdering och upplysning av kryptovalutor. IFRS-företag använder sig av en större variation i klassificeringen, där kryptovalutor klassificeras som omsättningstillgångar, immateriella tillgångar eller i vissa fall som finansiella instrument. K3-företagen visar en mer enhetlig praxis där majoriteten redovisar kryptovalutor som omsättningstillgångar. När det gäller värdering är anskaffningsvärde och lägsta värdets princip de mest använda metoderna, även om vissa IFRS-företag tillämpar verkligt värde och omvärderingsmetoden, vilket framhålls kan öka transparensen men också volatiliteten i rapporteringen. Studien visar också skillnader i upplysningsnivå, där IFRS-företag generelltlämnar mer detaljerade noter än K3-företag, särskilt kring riskhantering och säkerheter. Dock varierar upplysningsnivån även inom varje grupp.

Cryptocurrencies have, in recent years, become an important aspect of financial reporting for certain companies, primarily through assets linked to cryptocurrencies. However, their emergence has highlighted challenges for existing accounting standards. Examples such as Bitcoin and Ethereum have gained an increasing presence on companies' balance sheets, but the lack of specific accounting regulations has resulted in variations in practice. Their high volatility, decentralized nature, and wide range of applications challenge traditional accounting principles, which are not always adequate to fully reflect their economic nature.The purpose of this study is to examine how companies account for cryptocurrencies in accordance with current standards and to analyze similarities and differences in the application of classification, valuation, and disclosure principles. The study employs a qualitative methodology, including the analysis of annual reports and interviews with accounting experts within the companies studied.The literature review addresses previous research and frameworks on the accounting of cryptocurrencies, focusing on IFRS and K3. IFRIC's 2019 guidance establishes that cryptocurrencies are classified as intangible assets (IAS 38) or inventories (IAS 2) depending on their purpose. Previous research highlights challenges related to variations in classification, valuation, and disclosure levels, which can impact investors' decision-making. IASB's conceptual framework is used as an analytical tool, where qualitative characteristics such as relevance, faithful representation, and verifiability are analyzed in relation to cryptocurrency accounting.The results reveal both differences and similarities among and between IFRS and K3 companies in the application of standards for the classification, valuation, and disclosure of cryptocurrencies. IFRS companies exhibit greater variation in classification, with cryptocurrencies being classified as current assets, intangible assets, or, in some cases, financial instruments. K3 companies demonstrate a more uniform practice, with the majority accounting for cryptocurrencies as current assets. Regarding valuation, the cost method and the lower of cost or market principle are the most commonly used methods, although some IFRS companies apply fair value and revaluation methods, which are noted to potentially enhance transparency but alsoincrease volatility in reporting. The study also highlights differences in disclosure levels, with IFRS companies generally providing more detailed notes than K3 companies, particularly concerning risk management and collateral. However, the level of disclosure also varies within each group.