Syftet med denna uppsats är att undersöka folkbibliotekariers uppfattningar om arbetet med medie- och informationskunnighet (MIK), livslångt lärande och bildning. Teorin som används är Paolo Freires teori om pedagogik för förtryckta samt dess tillhörande teori om dialogpedagogik. Som kvalitativ metod används fenomenografi och intervjuer. För undersökningen nyttjas även en samling essäer av folkbibliotekarier om deras praktiska erfarenheter av MIK-arbete, för att bredda insikten om dessa fenomen. Resultatet visar en variation av uppfattningar som delats in i tre beskrivningskategorier vilka är: 1. Tillkortakommande, 2. Digitaliseringens Janusansikte och 3. Att upptäcka tillsammans. Tillkortakommande upplevs på grund av förväntningarna på folkbibliotekens arbete med MIK, bildning och det livslånga lärandet. Digitaliseringens Janusansikte är de blandade erfarenheter som folkbibliotekarier har i sitt arbete med MIK och det livslånga lärandet. Att upptäcka tillsammans är upplevelsen av att arbeta med bildning som ett sätt att främja demokrati, MIK och livslångt lärande på ett positivt sätt. I analysen relateras det teoretiska perspektivet till resultaten och två sätt att framställa dessa presenteras: Valet av antidialogisk handling och Valet av dialogisk handling i arbetet med MIK, bildning och det livslånga lärandet. Slutsatsen är att MIK, bildning och det livslånga lärandet behöver användas med både eftertänksamhet och handlingskraft, för att vara effektiva i folkbibliotekariers demokratiarbete.

The aim of this thesis is to examine public librarians' perceptions of working with media and information literacy (MIL), lifelong learning and Bildung. The theory used is Paolo Freire's theory of the pedagogy of the oppressed and its associated theory of dialogic pedagogy. As a qualitative method, phenomenography and interviews are used. For the study a collection of essays by public librarians about their practical experiences of MIL work is also drawn upon, in order to broaden insight into the phenomena. The results show a variation of perceptions that have been divided into three descriptive categories which are: 1. Deficiency, 2. The Janus face of digitization and 3. Unitedly discovering. Deficiency is experienced as a result of the expectations upon public librarians work with MIL, Bildung and lifelong learning. The Janus face of digitization are the mixed experiences of public librarians working with MIL and lifelong learning. Unitedly discovering is the experience of working with Bildung as a way to promote democracy, MIL and lifelong learning in a positive way. In the analysis the theoretical perspective is related to the results and two ways of describing these are presented: The choice of anti-dialogical action and The choice of dialogical action while working with MIL, Bildung and lifelong learning. The conclusion is that MIL, Bildung and lifelong learning need to be used with both consideration and ardor, in order to be effective in the democratic work of public librarians.