Instagram kan idag klassas som en essentiell plattform för ideella organisationer som vill nå ut med sina budskap, öka engagemang och bidra till samhällelig förändring. Organisationernas fortgång är dock beroende av hur väl de lyckas skapa engagemang genom visuell kommunikation. Typografi är en central, men i forskningssammanhang ofta förbisedd, del av den visuella kommunikationen som fokuserar på textens utformning. Följande studie ämnar därför undersöka hur ideella organisationers Instagraminlägg uppfattas av unga vuxna med ett fokus på inläggens typografi. En experimentell metod utformades med målet att djupdyka i vilka visuella element som spelar roll vid uppfattningen av inläggens budskap och innehåll. Sex deltagare läts reflektera kring både original- och modifierade inlägg från Amnesty, Greenpeace och Läkare Utan Gränser. Genom att analysera empirin tematiskt och ur ett semiotiskt perspektiv identifierades sex huvudsakliga teman. Textstorlek uppfattades påverka känslor, samtidigt som typografin generellt uppfattades ha olika sorters ton. Det visade sig också att en visuell avsändare förstärkte trovärdigheten. Även färg, fotografiska bilder samt typsnitt och kurvatur visade sig påverka deltagarnas uppfattning. Resultaten pekade slutligen på att de visuella elementens enhetliga samspel är viktigast vid betraktarens uppfattning. På grund av studiens begränsade antal deltagare och korta tidsram kunde inga generella slutsatser fastslås, vilket synliggör behovet av ytterligare forskning.

Instagram can today be classified as an essential platform for Non-Profit Organizations aiming to spread their messages, increase engagement, and contribute to societal change. However, the organizations' progress depends on how well they manage to create engagement through visual communication. Typography is a central, but in research contexts often overlooked, part of visual communication that focuses on text design. This study therefore aims to examine how Non-Profit Organizations' Instagram posts are perceived by young adults with a focus on the posts' typography. An experimental method was designed with the goal of investigating which visual elements play a role in the perception of the posts' messages and content. Six participants got the chance to reflect on both original and modified posts from Amnesty, Greenpeace, and MSF (Médecins Sans Frontières). By analyzing the empirical data thematically and from a semiotic perspective, six main themes were identified. Text size was perceived to influence emotions, while the typography in general was perceived having different types of tone. It also showed that a visual originator increased credibility. Additionally, color, photographic images, as well as typefaces and curvature, were found to affect participants' perceptions. The results ultimately pointed to the unified relation of visual elements as most important in the viewer's perception. Due to the study's limited number of participants and short timeframe, no general conclusions could be established, highlighting the need for further research.