Children and youth live in the process of creating themselves. This happens during their free time, at school but also at the school-age educare centre. The school-age educare centre is a social arena where pupils meet, interact with each other, and can express what interests them through, for example, creation, play and other forms of expressions.

In our study, we want to find out if or how popular culture affects pupils in their identity formation and group community. In our study, we also want to find out if or how pupils who deviate from popular culture are affected. The concept of popular culture is difficult to define; it is a broad term that includes e.g. literature, social media, music and media with a significant influence on what is “in” right now and is constantly changing. 

In our study, we have chosen to base our research on the theories such as identity theory, intercultural perspective and sociocultural perspective which are relevant in our study. Through the intercultural perspective, we gain a deeper understanding of the impact popular culture can have on pupils’ identity formation based on class, gender, and stereotypes. We have chosen to use qualitative research methods in the form of interviews and observations. We interview pedagogues to get their perspective on the pupils’ identity formation and popular culture andconduct observations in the school-age educare centre that can complement the interviews.Previous research in the field of school-age educare centres is limited. We found two studies that were relevant to our research, focusing on popular culture and visual culture in the school-age educare centre.

The results of the study show that there are elements of popular culture in the school-age educare centres. This popular culture enters the school-age educare centre mainly through the pupils. The pedagogues engage with popular culture by being receptive and showing commitment. What popular culture is and how it is expressed for each pupil varies based on, for example, the pupils’age, class, and gender. However, there are pupils who are not interested in the activities the school-age educare centre offers that include elements of popular culture.

We ask ourselves whether pupils who choose not to participate in activities with popular cultural elements may end up being excluded, or if this opens new doors for the pupil that instead strengthens their identity?

Barn och ungdomar lever i processen av att skapa sig själva. Detta sker på deras fritid, i skolan men också på fritidshemmet. Fritidshemmet är en social arena där elever möts, interagerar med varandra och kan ge uttryck för vad som intresserar de genom exempelvis skapande, lek och andra former av uttryck.

I vår undersökning vill vi ta reda på om eller hur populärkultur påverkar eleverna i deras identitetsskapande och gruppgemenskap. Vi vill även i vår undersökning få reda på om och hur elever som avviker från det populärkulturella påverkas. Begreppet populärkultur är svårdefinierat; det är ett brett begrepp som omfattar bl. a. litteratur, sociala medier, musik och media med stor påverkan på det som är "inne" just nu och ständigt förändras. 

Vi har i vår studie valt att utgå ifrån teorier som identitetsteori, interkulturellt perspektiv samt sociokulturellt perspektiv som är relevanta i vår studie. Genom det interkulturella perspektivet får vi djupare förståelse för den inverkan populärkultur kan ha i elevernas identitetsskapande utifrån klass, genus och stereotyper. Vi har valt att använda oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer och observationer. Vi intervjuar pedagoger för att få deras perspektiv kring elevernas identitetsskapande och populärkultur samt gör observationer i fritidshemmet som kan komplettera intervjuerna. Tidigare forskning inom fritidshem är begränsad. Vi fann två studier som var relevanta för vår undersökning som handlar om populärkultur och visuell kultur i fritidshemmet. 

Studiens resultat visar att det finns populärkulturella inslag i fritidshemmen. Denna populärkultur tar sig in i fritidshemmet främst genom eleverna. Pedagogerna tillvaratar det populärkulturella genom att vara lyhörda och visa engagemang. Vad populärkultur är och hur det tar sig i uttryck för vardera eleven skiljer sig utifrån exempelvis elevernas ålder, klass och genus. Dock finns det elever som inte intresserar sig för de aktiviteter fritidshemmet erbjuder med populärkulturella inslag. 

Vi ställer oss frågan om elever som väljer att inte delta i aktiviteter med populärkulturella inslag kan hamna i ett utanförskap eller om detta öppnar nya dörrar för eleven som i stället stärker de i deras identitet?