Denna studie har en kvantitativ och kvalitativ del som undersöker hur djurrättsaktivister gestaltas i 39 olika svenska tidningar 2017–2023 samt hur gestaltningen har ändrats om man jämför nyhetsartiklar 2017–2023.

Den kvantitativa delen består av en innehållsanalys då vi har läst 100 utvalda artiklar för att granska hur djurrättsaktivister framställs i svenska tidningar. Detta gjorde vi genom att koda artiklarna baserat på vårt konstruerade kodschema (se bilaga 2). Den kvalitativa delen består av en språklig textanalys där vi har analyserat språket i åtta utvalda artiklar från de ursprungliga 100 artiklarna. Textanalysen och analysschemat (se bilaga 3) gjordes baserat på Ledin och Mobergs språkliga analys av text.

Vi har utgått ifrån gestaltningsteorin, the protest paradigm och dagordningsteorin som alla handlar om hur bilden av verkligheten uppfattas och påverkas genom medieinnehåll.

Resultatet visar att djurrättsaktivister i 58 av 100 artiklar gestaltas på ett objektivt sätt, men även att de i 28 artiklar gestaltas som brottslingar/lagbrytare. Brott och straff var det dominerande temat i de flesta artiklarna vilket ökade som mest 2019–2023. Den objektiva synvinkeln bibehålls inte alltid i artiklarna, vilket gör att artikelförfattarnas egna åsikter syns i artiklarna. Detta kan göra att djurrättsaktivisterna många gånger framställs som brottslingar/lagbrytare, i många fall med ord som ”sabotage”, ”hot” och ”attack”. Det kan i sin tur leda till förutfattade meningar om att alla djurrättsaktivister agerar på samma sätt. De som vill sprida sitt budskap på ett fredligt sätt kan behöva ta ansvar för de radikala aktivisternas agerande.