Introduction: The former "Non-Financial Reporting Directive" has now been renamed the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), with both the name change and new directive proposals taking effect in January 2024. This change is due, in part, to the increased demand for sustainability information, prompting the initiative to ensure adequate information about a company's sustainability efforts.

Purpose: The purpose of the study is to investigate how auditors have prepared for the extended requirements resulting from the new EU Directive (EU) 2022/2464 on sustainability reporting.

Method: We have chosen a qualitative research design because our focus is to understand auditors' perceptions of the new EU Directive, rather than collecting numerical data. The qualitative method is particularly suitable when exploring individuals' experiences and perspectives, especially when there is limited prior research on the subject.

Results: The results indicate that auditing firms have already started adjusting to meet the requirements of CSRD by enhancing their expertise, restructuring, and creating specialized teams. The challenges primarily involve ensuring traceability in reporting, building effective documentation chains, and managing increased auditing demands. At the same time, a balance is needed between broader competencies and deeper specialization to address the varying needs of clients and assignments.

Conclusion: The introduction of the CSRD requires auditing firms to broaden their areas of expertise, develop their work processes, and adapt their systems and structures to ensure they can deliver thoroughly audited and accurate sustainability reporting that meets the new requirements. In summary, these challenges may impact the auditing process by requiring more extensive adjustments in both expertise and work processes, which could lead to increased complexity in workflows and additional demands for objectivity and integrity in the audit.

Theoretical contribution: This study contributes to the theoretical discourse by applying professional theory to analyze auditors’ preparedness for CSRD, while addressing itslimitations in managing interdisciplinary challenges. It also incorporates perspectives from the theoretical framework, including NFRD and CSRD, preparedness for new reporting requirements, the auditor's role from the viewpoints of professional theory, expertise, work processes, and combined professional- and expertise-based strategies.

Inledning: Tidigare ”Non-Financial Reporting Directive” har nu bytt namn till Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), och både namnförändring och nya direktivförslag trädde i kraft i januari 2024. Anledningen till denna förändring är bland annat det ökade kravet på hållbarhetsinformation och därmed har initiativet tagits för att säkerställa tillräcklig information om ett företags hållbarhetsinsatser.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer har förberett sig inför de utökade kraven som följer av det nya EU-direktivet (EU) 2022/2464 om hållbarhetsrapportering.

Metod: Vi har valt en kvalitativ forskningsdesign eftersom vårt fokus är att förstå revisorers uppfattningar om det nya EU-direktivet, snarare än att samla in numeriska data. Den kvalitativa metoden passar särskilt bra när vi vill utforska individers erfarenheter och perspektiv, särskilt när det finns begränsad tidigare forskning om ämnet.

Resultat: Resultatet visar att revisionsbyråerna redan har börjat anpassa sig för att möta kraven från CSRD genom att stärka sin kompetens, strukturera om och skapa specialistgrupper. Utmaningarna ligger främst i att säkerställa spårbarhet i rapporteringen, bygga effektiva dokumentationskedjor och hantera ökade krav på granskning. Samtidigt krävs en balans mellan bredare kompetens och djupare specialisering för att möta de olika behoven hos klienter och uppdrag.

Slutsats: Införandet av CSRD innebär att revisionsfirmor behöver bredda sina kompetensområden, utveckla sina arbetsprocesser och anpassa sina system och strukturer för att säkerställa att de kan leverera en noggrant granskad och korrekt hållbarhetsrapportering som lever upp till de nya kraven. Sammanfattningsvis kan dessa utmaningar påverka revisionsarbetet genom att det krävs mer omfattande anpassningar i både kompetens och arbetsprocesser, vilket kan leda till ökad komplexitet i arbetsflöden och ytterligare krav på objektivitet och integritet i granskningen.

Teoretiskt bidrag: Denna studie bidrar till den teoretiska diskussionen genom att använda professionsteori för att analysera revisorers beredskap inför CSRD, samtidigt som dess begränsningar i att hantera tvärvetenskapliga utmaningar lyfts fram. Studien inkluderar ävenperspektiv från den teoretiska referensramen, såsom NFRD och CSRD, beredskap vid nya rapporteringskrav, revisorns roll utifrån professionsteori, expertis, arbetsprocesser samt kombinerade profession- och expertisbaserade strategier.