Influencer marketing har alltmer blivit en framträdande strategi för företag att marknadsföra produkter och tjänster, särskilt på plattformar som TikTok, där autentiska inlägg är avgörande för att bygga förtroende hos publiken. I takt med att influerare i allt större utsträckning balanserar sina kommersiella åtaganden med en önskan att behålla en autentisk och personlig framtoning, uppstår frågan om hur dessa två dimensioner kan samexistera utan att förlora sin autenticitet. Denna studie undersöker balansen genom att analysera hur influerare på TikTok använder olika kommunikationsstrategier för att framställa sina inlägg som autentiska, trots de kommersiella syftena bakom dem. De frågeställningar som behandlas är följaktligen hur äkthet och autenticitet konstrueras och förmedlas av influerare i innehållet, samt hur influerare använder “calculated self-making” som strategi för att upprätthålla autenticitet i kommersiella inlägg på TikTok. För att ge en fördjupad förståelse av dessa frågor har studien i synnerhet tillämpat Erving Goffmans teoretiska ramverk om det dramaturgiska perspektivet. Men även analyseras utifrån autenticitetens, språkbrukets, tonalitetens och kroppsspråkets innebörd. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och använder innehållsanalys för att undersöka hur influerare kommunicerar autenticitet i sina kommersiella inlägg. Empirin har samlats in genom en systematisk observation av en specifik influencer kampanj på plattformen, där fokus har riktats på att analysera både innehåll och kommunikationsstrategier. Genom denna metod har studien visat att influencer marketing på TikTok använder olika kommunikationsstrategier för att förmedla autenticitet. En framträdande strategi som tillämpas är calculated self-making, där influerare balanserar personlig framtoning med kommersiella syften. Genom att noggrant iscensätta sina framträdanden skapar de en genuin känsla för publiken, samtidigt som de kan upprätthålla de kommersiella kraven. Däremot, trots dessa ansträngningar, visade det sig även att det finns en risk att tittarna genomskådar den kalkylerade självframställningen, vilket kan påverka publikens förtroende gentemot influerare.