Denna studie undersöker hur unga kvinnor i åldern 15-19 år förhåller sig till “Soft girl”-trenden på Tiktok och hur deras upplevelse påverkar deras självbild i en fas av identitetsbildning. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod genom en fokusgruppsintervju med fyra informanter för att få fram olika uppfattningar inom ett givet ämne. Teorier som tillämpas i denna studie är Erving Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet, samt ungdomars identiteter i både grupp och individuellt. Studien har erhållit resultat som visar att trenden med estetiska uttryck och repetitiva rutiner uppmuntrar unga kvinnor att leva upp till ständigt förändrade skönhetsideal, hälsa och de ouppnåeliga livsstil normerna. I studien framkom även att gemenskap och tillhörighet kopplas till den sociala identiteten beroende på hur unga kvinnor väljer att framställa sig själva i ett fysiskt rum och i ett digitalt rum. Studiens resultat om hur unga kvinnor förhåller sig till “Soft girl”-trenden visar att sociala medier främjar en romantiserad version av verkligheten som lockar unga kvinnor att efterlikna trenden utan att de nödvändigtvis reflekterar över dess djupare innebörd. Sist men inte minst framkom det att unga kvinnor deltar aktivt i en social övervakning för att granska kritiskt sitt eget utseende, stil och livsstil ur andras synvinkel på grund av bekräftelsebehov och för att efterlikna den livsstilen som de följer på sociala medier.