När postmodernismen bröt igenom internationellt på 1980-talet förknippades den främst med franska tänkare som Jean-François Lyotard och Jean Baudrillard och deras kritik mot konventionell framstegstro och ”stora berättelser”. Men postmodernismen kom snart att få ett betydande inflytande också långt utanför de humanistiska seminarierummen. Författare som Paul Auster och fotografer som Cindy Sherman, båda med tvetydighet, pastisch och ironi som viktiga verkningsmedel, räknas ofta som postmodernister. I Sverige blev själva termen postmodernism ett nästan till leda använt slagträ i kultursidesdebatter om estetik och politik.

Under de senaste årtiondena har det talats ganska tyst om postmodernismen, i varje fall i Sverige. Men detta håller nu på att förändras, poängterar Anders Burman och Anna Victoria Hallberg, redaktörer för antologin "Tillståndet". Det finns idag ett växande intresse för postmodernismen inom humanistisk forskning och därmed också ett behov av att aktualisera och kontextualisera postmodernismens utgångspunkter och mångsidiga – för att inte säga disparata – uttryck. Det är ett sådant behov denna antologi vill fylla.

Antologins texter spänner över ett brett fält, från konst och litteratur till historia och sociologi. De berör också frågor om vetenskap och politik, kunskap och sanning. Postmodernismen har inte bara ett historiskt intresse, den ställer också, explicit och implicit, frågor om vår kaotiska samtid.

Vid sidan av bokens redaktörer, Anders Burman och Anna Victoria Hallberg, verksamma vid Södertörns högskola, medverkar Frida Beckman, Henrik Bohlin, Olof Hallonsten, Johan Söderberg och Sven-Olov Wallenstein.