Denna studie syftar till att undersöka hur individer med en ADHD-diagnos upplever bemötandet och tillgången till stöd i mötet med socialtjänsten. Studien genomfördes genom fyra semistrukturerade intervjuer med vuxna personer med en ADHD-diagnos. Den metod som använts i studien är kvalitativ metod i form av tolkande fenomenologisk analys (IPA). Analys av resultat har gjorts utifrån studiens teoretiska ramverk, vilket består av Goffmans Stigma, Beckers Stämplingsteori, Ableism och Internaliserad Ableism samt Frickers Epistemisk Orättvisa. Resultatet av studien visar hur individer med en ADHD-diagnos upplever ett negativt bemötande i mötet med socialtjänsten, präglat av okunskap och en stereotyp bild av hur ADHD tar sig uttryck. Därtill kommer ett oprofessionellt förhållningssätt i form av bristande anpassning till individens behov.  

This study aims to investigate how individuals with an ADHD diagnosis experience the treatment and availability of support in the meeting with social services. The study was conducted through four semi-structured interviews with adults with an ADHD diagnosis. The method used in the study is qualitative method in the form of interpretative phenomenological analysis (IPA). Analysis of results has been done based on the study's theoretical framework, which consists Goffman's Stigma, Becker's Labeling Theory, Ableism and Internalized Ableism and Fricker's Epistemic Injustice. The results of the study show how individuals with an ADHD diagnosis experience a negative treatment in the meeting with the social services, characterized by ignorance and a stereotypical image of how ADHD is expressed. In addition, there is an unprofessional approach in the form of a lack of adaptation to the individual's needs.