This scientific essay investigates, using a phenomenological approach, how I myself and four other Black preschool teachers have experienced the significance of our skin color in our professional roles. Initially, the reader is invited into a professional dilemma that illustrates and problematizes the complex issues underlying this essay. The research questions about how it feels to be Black and a preschool teacher in Sweden, how our Black skin colors have shaped our professional practices in preschool, and how we could develop preschool education about skin color are answered through an empirical investigation consisting of eight Zoom sessions of approximately 1-1.5 hours each between October 2022 and January 2023. The questions are also processed through theories in whiteness studies by Sara Ahmed. The inspiring method used for these discussions was the Dialogue Seminar (a method often used in research of practical knowledge that integrates science and art). Although the main focusof this essay is not discrimination, it cannot be turned a blind eye to the facts. Sweden has rapidly transitioned from a homogeneous to a heterogeneous society compared to other European countries. The Discrimination Ombudsman (DO) reports that discrimination is largely associated with ethnic background, and a study from the Swedish Public Health Agency shows that only 58% of non-European-born students are eligible for high school.The essay is founded on Swedish, British, and American research from the 1940s to today, clarifying concepts around skin color and race, and culminates in themes of: intersectionality, identity, “the involuntary diversity worker”, minority stress, hair, and teaching. Key concepts summarized in the essay, in addition to Sara Ahmed's orientation, include cultural analytical tools, self-reflection, white privilege, the myth of color blindness, and white fragility.The co-researchers in the empirical material find that preschoolers have many questions about skin color, and that our experiences as black teachers can be used to develop educaction about skin color in preschool.

Denna vetenskapliga essä undersöker med fenomenologisk ansats hur jag och ytterligarefyra svarta förskollärare har upplevt att våra hudfärger haft betydelse för våra yrkesroller.Inledningsvis bjuds läsaren in till ett yrkesdilemma som gestaltar och problematiserar dekomplexa frågeställningar som ligger till grund för denna uppsats. Forskningsfrågorna om hur det kan kännas att vara svart och förskollärare i Sverige, på vilket sätt våra svarta hudfärger har format våra yrkespraktiker inom förskolan och hur vi skulle kunna utveckla förskolans undervisning om hudfärg besvaras genom en empirisk undersökning om åtta Zoom-tillfällen på ca 1-1,5 timme genomförda mellan oktober 2022 och januari 2023.Forskningsfrågorna processas genom teorier och vithetsstudier av Sara Ahmed. Metodensom använts under samtalen är inspirerad av Dialogseminariet (en metod som ofta använts för studier inom praktisk kunskap och till sin form binder ihop yrkeskunnande och konst med vetenskap). Även om diskriminering inte är uppsatsens huvudfokus blundar den inte för fakta: Sverige har jämfört med andra europeiska länder snabbt gått från ett homogent till ett heterogent samhälle och Diskrimineringsombudsmannen (DO) visar i en Rapport att diskriminering i stor utsträckning har samband med etnisk tillhörighet och en studie från Folkhälsomyndigheten visar att det bland utomeuropeiskt födda elever endast är 58% som har behörighet till gymnasiet.Uppsatsen stödjer sig på svensk, brittisk och amerikansk forskning från 1940-talet till idag, reder ut begreppen kring hudfärg och ras och utmynnar i teman kring: intersektionalitet, identitet, ”den ofrivilliga mångfaldsarbetaren”, minoritetsstress, håret och ämnesdidaktiken. Centrala begrepp som uppsatsen sammanfattar är förutom Sara Ahmeds orientering även: kulturanalytiska verktyg, självreflektion, vitas privilegier, myten om färgblindheten samt den vita skörheten. Medforskarna i det empiriska materialet konstaterar att förskolebarnens frågor kring hudfärg är många och att våra erfarenheter som svarta lärare kan tas till vara för att utveckla undervisningen kring hudfärg i förskolan.