The integration of artificial intelligence (AI) in the audit industry is increasing and there are significant challenges in using this technology. Addressing these challenges is essential to ensure the proper application of AI, given the critical role of auditing in society. Auditing is a complex job and requires professional judgment in many of its tasks. Currently, AI lacks the advanced judgment capabilities of human auditors, which can result in decisions based on incorrect premises. Therefore, it is crucial to carefully determine the level of human interaction to ensure the ethical use of AI in auditing. Establishing guidelines for AI can foster trust between humans and AI, ensuring the integrity of the auditing process. The Swedish Inspectorate of Auditors has highlighted the need for more comprehensive guidelines and enhanced guidance on technological tools.

This led to the purpose of the study, which was to identify challenges with AI in auditing and analyze how these can be addressed. In addition, the study aimed to investigate whether auditors felt that guidelines on the use of AI can support technological developments. The study paid particular attention to the interaction between the auditor and AI, and the need for human engagement. The theoretical framework that formed the basis for the study's analysis included previous research, human-in-the-loop, socio-technical system theory, and dynamic capabilities theory. The study was conducted using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The results of the study identified and discussed challenges related to management practices and culture, auditors' competence and attitudes, qualitative assessments, the black box effect, and handling of confidential information. Human interaction in auditing was considered to be of utmost importance, and an audit cannot be conducted without it today. This was emphasized mainly because AI has difficulty making complex assessments and lacks the professional judgment of an auditor. There was a strong need for guidance on how AI is integrated and used in auditing. This need was motivated by the necessity to address ethical and legal challenges and to ensure human engagement to guarantee the quality and accuracy of the audit. 

AI användningen har ökat inom revisionsbranschen och det finns stora utmaningar med att använda denna teknik. Det är viktigt att vara medveten om och hantera de utmaningar som AI kan medföra för att säkerställa en korrekt tillämpning av AI eftersom revision är en samhällsviktig funktion. Revision är ett komplext arbete med ett stort ansvar där det i flera av arbetsuppgifterna kräver ett professionellt omdöme. I dagsläget är AI inte fullt utvecklad och har inte samma omdöme som en människa, vilket kan leda till att beslut av AI fattas på felaktiga grunder. Därmed är det av avgörande betydelse att noggrant fastställa graden av mänsklig interaktion för att främja en etisk användning av AI inom revision. Riktlinjer för AI kan vara ett sätt att skapa förtroende mellan människa och AI samt säkerställa integritet och revisorsinspektionen har belyst behovet av fler riktlinjer och ökad vägledning av tekniska verktyg.

Detta ledde fram till studiens syfte som var att identifiera utmaningar med AI inom revision och analysera hur dessa kan hanteras. Dessutom syftade även studien till att undersöka om revisorer ansåg att riktlinjer gällande användning av AI kan stötta den tekniska utvecklingen. Studien riktade ett djupare fokus på samspelet mellan revisor och AI och behovet av en mänsklig interaktion. Den teoretiska referensramen som låg till grund för studiens analys var tidigare forskning, human-in-the-loop, socio-technical system theory samt dynamic capabilities theory. Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat identifierade och diskuterade utmaningar kring ledningens arbete och kultur, kompetens och inställning hos revisorer, kvalitativa bedömningar, blackbox effekt och hantering av konfidentiell information. En mänsklig interaktion inom revision ansågs som ytterst viktigt och i dagsläget kan inte en revision genomföras utan detta. Detta beskrevs som viktigt främst på grund av att AI har svårt att göra komplexa bedömningar och saknar det professionella omdömet en revisor har. Det fanns ett stort behov för riktlinjer av hur AI integreras och används inom revision. Detta behov motiverades av att kunna hantera etiska samt juridiska utmaningar och för att kunna säkerställa den mänskliga interaktionen för att kunna garantera att revisionen är av hög kvalitet och korrekt.